Sök

Äldrevården är inte en produktionslinje där du kan byta ut maskiner

Den som har inflytande och ett socialt stöd på jobbet känner sig mindre ansträngd än den som har mindre inflytande och ett bristande socialt stöd, trots att de gör samma typ av arbetsuppgifter.

Det visar en stor studie av äldreomsorgen från Forte-centret Kroppen i arbete – från problem till potential vid Högskolan i Gävle.

– Om personalen kan vara inblandad i planeringen av arbetet på ett smart sätt, så kan det leda till en mindre fysisk arbetsbelastning, mindre värk och sjukfrånvaro. Dessutom kanske personalomsättningen minskar, säger David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.

David Hallman

Skiftar fokus från individ till systemnivå

Anställda i äldreomsorgen har mycket värk och hög sjukfrånvaro. Både den fysiska och den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön är problematisk. Därför vill forskarna David Hallman och Leticia Januario identifiera faktorer på den organisatoriska nivån för att förbättra arbetsmiljön istället för att enbart fokusera på att individen ska använda rätt hjälpmedel eller att personalen behöver gå en utbildning för att lära sig att lyfta på rätt sätt. Studien stöds även av finansiering från AFA försäkring.

– Vi har gått från det individuella perspektivet till hur det ser ut på avdelningsnivå för att anpassa åtgärderna efter avdelningen eller till och med hela äldreboendet, som kan innehålla flera avdelningar, säger Leticia Januario, forskare inom arbetshälsovetenskap, vid Högskolan i Gävle.

Rättvis arbetsfördelning minskar ansträngningen

Ett bra ledarskap kan minska upplevelserna av fysisk ansträngning hos de anställda.

Effekterna är större när man jämför äldreboenden istället för att jämföra mellan anställda på en avdelning.

– Det här sättet att tänka är helt nytt och det leder till väldigt praktiska resultat, som vi kan använda för att identifiera goda interventioner och för att veta om vi ska rikta in oss på de anställda, avdelningarna eller äldreboendena.

I en studie tittade forskarna både på inflytande och på socialt stöd från kollegorna och såg hur det påverkade hur ansträngda de kände sig under vissa specifika arbetsuppgifter. Hur cheferna arbetade med rättvisa och arbetsfördelning på arbetsplatsen påverkade också hur ansträngda de anställda kände sig.
– På avdelningar där cheferna fördelade arbetsuppgifterna mer rättvist, upplevde personalen lägre grad av ansträngning, säger Leticia Januario.

Rörelser mättes hos mer än 300 anställda

Forskningen är ett samarbete med danska forskare vid det Nationella forskningscentret för arbetsmiljö. Istället för att enbart ha ett frågeformulär som skickades ut till alla anställda, samlade danskarna också in data från olika nivåer i organisationen på flera olika äldreboenden.

Den danska datainsamlingen pågick i drygt två år. Därefter registrerades värk och sjukfrånvaro under ett år. Rörelser och fysisk aktivitet mättes hos mer än 300 anställda och forskarna genomförde direkta observationer på äldreboende både på morgon- och kvällsskiftet för att se vilka uppgifter de anställda utförde, och hur interaktionen med de boende såg ut.

Det visade sig att de anställda som hade högre grad av inflytande och mer psykosocialt stöd, inte kände sig lika ansträngda som de som hade lite påverkan och inte kände psykosocialt stöd från sina kollegor, trots att de utförde samma arbetsuppgifter.
– En förklaring kan vara att när du har möjlighet att påverka ditt arbete och planera ditt arbete så kan du bestämma när du ska ta en rast och då kan du återhämta dig bättre, men om du har låg kontroll över din arbetssituation så är det arbetet som bestämmer när du kan vila, säger David Hallman.

Det nya med forskningen är att man undersöker både den psykosociala och den fysiska arbetsmiljön och mäter med olika metoder, inte enbart egenrapporterade data från frågeformulär utan också arbetsplatsobservationer och mätningar.

– Det gör våra resultat mer rättvisande och användbara, säger David Hallman.

Turbulenta avdelningar leder till mer värk

Med hjälp av den insamlade datan kunde forskarna identifiera fyra olika profiler för avdelningarna, där vissa avdelningar var mer turbulenta; där fanns det många avbrott och de anställda fick göra många lyft utan hjälpmedel. På andra avdelningar var det en bra balans mellan arbetsuppgifter och tillgängliga resurser. Därefter jämförde forskarna de olika profilerna med förekomsten av sjukfrånvaro och smärta och såg att på de avdelningar som var mer turbulenta, hade personalen mer värk i rygg, nacke och skuldror.

Forskarna tittar just nu på hur mycket värken påverkas av antalet anställda per avdelning, men där finns inga färdiga resultat ännu.

– Kunskap om arbetsmiljön i äldreomsorgen är viktig för att arbetet ska fungera och bli hållbart, säger David Hallman.

Leticia Januario

Viktigt att forskare och arbetsplatser samarbetar

I nästa fas ska forskarna diskutera resultaten med olika aktörer i äldreomsorgen och bestämma vad man kan göra för att förbättra arbetsmiljön. David Hallman hoppas att ledningen för äldreboendena ska tänka mer på hur stor fysisk arbetsbelastning och hur mycket värk de anställda har, och att planeringen av arbetet och den psykosociala arbetsmiljön kan påverka vad människor faktiskt gör.

– Jag tror att det är väldigt viktigt att forskningen och arbetsplatserna arbetar tillsammans. De är experter på sin arbetsmiljö och sina utmaningar och vi kan visa vad som faktiskt påverkar arbetsmiljön med hjälp av forskningen.

Andelen äldre blir bara fler och kraven på de som jobbar inom äldreomsorgen ökar. – Det är ju inte en produktionslinje där du kan byta ut eller ändra en maskin. Därför är det verkligen viktigt att främja hälsan hos de som jobbar i äldreomsorgen, säger Leticia Januario.

Text: Ragnhild Larsson
Foto: Mattias Högberg

Publicerad av: Catarina Carlsson Sidansvarig: Magnus Isaksson Sidan uppdaterades: 2022-02-25
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)