Sök

Jämlikhet och jämställdhet i arbetsmiljön

… är den röda tråden i två projekt vid Centrum för belastningsskadeforskning, CBF. Med stöd från Forte-centret har forskarna närstuderat arbetet i två ICA-butiker i Stockholm och i ett tvätteri i Ockelbo. Syftet med projekten är att bidra till att göra något åt det segregerade arbetslivet i Sverige.

Svend Erik Mathiassen

- Vi har fortfarande problem med jämställdheten i Sverige. Jämfört med grannländerna är Sverige extremt segregerat. Om man tror att det svenska arbetslivet är jämställt så får man tänka om. Det mest segregerande är vilka yrken män och kvinnor hamnar i, säger Svend Erik Mathiassen, som leder projekten.

Jämställdhet i två ICA-butiker

Projektet på ICA finansierades av Arbetsmiljöverkets satsning på jämställdhet i arbetslivet, med stöd från Forte-centret. Frågan var om det där fanns faktorer i organisationen, som kunde förklara könsskillnader i arbetstyngd och fysisk hälsa, och om det hängde ihop med arbetsdelningen. På två ICA-butiker i Stockholm gjorde forskarna biomekaniska mätningar av arbetet, intervjuade anställda och ledning och insamlade enkäter.

- Vi ville kolla om män och kvinnor gjorde samma saker och hade samma belastningar eller om det inte var jämställt. Vi ville inte nöja oss med att dokumentera hur det är, vi ville också veta varför, säger Svend Erik Mathiassen.

Analysen av fysiologiska data är inte klar, men mätningarna pekar på att män satt lite mindre och stod lite mer än kvinnorna.

- Min slutsats av vad jag sett hittills är att tjejerna på ICA-butikerna dessutom hade mer repetitiva rörelser och färre tunga lyft än männen, säger han.

Genusforskarna Malin Bolin och Gunilla Olofsdotter har intervjuat ledning och anställda. De har kunnat visa att vissa uppgifter räknades som manliga och vissa räknades som kvinnliga.

- De har också sett några av de maktstrukturer som man kanske förväntar sig på en arbetsplats, att kvinnorna får mindre prestigefyllda uppgifter än männen, säger Svend Erik Mathiassen.

Till exempel var det i de två butikerna mest kvinnor i kassan, ett jobb med låg status. Männen utförde mer av det som hade högre prestige, som att fylla hyllorna med varor och att arbeta med frukt och grönt.

Jämlikhet på ett tvätteri

Forskningen om jämlikhet och jämställdhet rör inte bara skillnaden mellan män och kvinnor i arbetslivet. Forskarna ser stora olikheter i arbetsmiljön mellan svenskar och människor med utländsk bakgrund.

- De som inte är bra på att tala svenska hamnar i jobb där man inte behöver säga något. Och där blir de lägst rankade. Frågan vi ställde oss inom Forte-centret är hur man kan ändra arbetsvillkoren för dessa människor, säger Svend Erik Mathiassen.

På internationella kvinnodagen 8 mars 2019 kom en förfrågan från Elis tvätteri Ockelbo. Där var både företag och fackförening oroade av att många anställda fick belastningsbesvär. Det fanns också en oro över att arbetet var ojämlikt fördelat, särskilt mellan svenskfödda och nyanlända. Företaget hade misslyckats med att införa en arbetsrotation för att komma till rätta med problemen. Nu vände sig företaget till Forte-centret för att få en objektiv bild av arbetsförhållandena på tvätteriet och för att få stöd att utveckla en ny arbetsrotation och införa den.

Jennie Jackson, forskare vid CBF, tog sig an projektet i juni 2019 och har sedan dess tillbringat många arbetsdagar i tvätteriet i Ockelbo några mil utanför Gävle. Jennie Jackson är biomekaniker, en blandning av ergonom och fysiolog med fokus på kroppens struktur, rörelse och belastning.

- Det som driver mig är om jag kan leverera något som hjälper någon att må bättre, att människor ska kunna känna sig ännu friskare och starkare när de går hem efter arbetet, säger hon.

Forskarna och företaget bildade en styrgrupp på tvätteriet där ledningen, facket och de anställda dels fick komma med önskemål på förändringar, dels fick diskutera hur dessa skulle kunna stödjas av en arbetsrotation. De kom tillsammans fram till målet att den nya arbetsrotationen skulle främja hälsa, jämställdhet, jämlikhet och kvalitet, med en fortsatt hög produktivitet.

Jennie Jackson

Jennie Jackson

Forskaren lärde sig jobbet

Jennie Jackson inledde projektet med att själv lära sig de enklare arbetsuppgifterna på tvätteriet. Sedan bedömde hon tillsammans med produktionsledarna hur fysiskt och mentalt tunga jobben var och om de var repetitiva.

För att nå ökad fysisk och mental variation i arbetet och justera belastningarna måste man kunna rotera mellan olika typer av uppgifter.

- Vi skapade en basgrupp med åtta uppgifter, som cirka hälften av de anställda fick lära sig, säger Jennie Jackson.

Detta krävde en hel del utbildning. Tidigare var det många som bara kunde ett par arbetsuppgifter på tvätteriet. Det krävdes också kunskaper i svenska och företaget satsade på att anlita språklärare.

- Jag har förståelse och empati för hur invandrarna hade det på tvätteriet. Jag har också börjat från noll med svenskan, säger Jennie Jackson som invandrat till Sverige från Kanada.

Hon berättar att hon bland annat försökte lära företagsledningen att prata enklare med personalen och inte använda svenska specialuttryck.

Förutom att förbättra de fysiska förutsättningarna fanns det många psykosociala arbetsmiljömål. Ett teambaserat sätt att rotera utvecklades, med noggrant utformade lag som blandar män och kvinnor och arbetare med olika bakgrund och kompetens. I varje lag fanns anställda som kunde någon arbetsuppgift bättre än alla andra, och som därför kunde vara instruktörer. På så sätt lyfte företaget fram att alla var viktiga, och utvecklade den känsla av ansvar för produktionen, som var ett centralt mål.

Att företaget och forskarna tydligt förklarade målen med arbetsrotationen och metoderna för datainsamling skapade förtroende hos de anställda

- Det var viktigt att alla förstod att det var frivilligt att delta. Alla kunde tacka nej utan rädsla för att förlora jobbet, säger Jennie Jackson.

Pandemin pausade projektet

Forskarna samlade in data om arbetsställningar och puls under flera dagar i följd. Dessutom registrerade de muskelaktiveringen och samlade in enkät- och intervjudata. Satsningen på tillit lönade sig. Till sist var det mellan 85 och 97 procent av de anställda som deltog i de olika delarna av datainsamlingen.

Pandemin kom kort efter att de flesta grupperna hade börjat med arbetsrotationen. Då stängdes plötsligt dörrarna till tvätteriet för alla utomstående, inklusive forskarna. Och de anställda fick inte längre arbetsrotera mellan tvätteriets olika avdelningar.

Ett år senare, i februari 2021, kom projektet i gång igen. Arbetsrotationen har nystartat, men resan mot en mer jämlik arbetsplats har inte varit enkel. Forskarnas utvärdering är inte klar, men det ser ljust ut.

En stor fördel har varit Fortes långsiktiga finansiering av centret. Den gjorde det möjligt att starta projektet utan de sedvanliga långa ledtiderna när ny forskning ska dras igång. Det gick även att ha en lång uppföljningsperiod, där forskarna kunde följa effekterna av arbetsrotationen.

- Vi kunde gå i gång över en natt på tvätteriet i Ockelbo. Det var ett klockrent projekt, och det här visar att det är bra med långsiktiga satsningar, säger Svend Erik Mathiassen.

Text: Anna Holmgren
Foto: Mattias Högberg

Publicerad av: Catarina Carlsson Sidansvarig: Magnus Isaksson Sidan uppdaterades: 2022-02-25
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)