Sök

Ögat styr kroppen utan att vi märker det

Tusen saker sker i kroppen när ögat arbetar för att vi ska se bra. Linsen fokuserar, muskler spänns och slappnar av utan att vi är medvetna om det. Dålig synergonomi märks oftast inte förrän kroppen börjar göra ont.

Riktlinjer för synergonomi är en ny publikation som Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, har publicerat. Hans Richter från Centrum för belastningsskadeforskning, CBF, vid Högskolan i Gävle har ingått i projektgruppen. Riktlinjerna vilar på nya forskningsrön om synergonomi som tagits fram delvis tack vare ekonomiskt stöd från Forte-centret Kroppen i arbete – från problem till potential.

Tusen saker händer

Ögat styr kroppen utan att vi är medvetna om det. Under evolutionen har ögat lärt sig att anpassa sig efter synförhållandena för att vi ska se så bra möjligt.

­– När synergonomin brister blir ögats krav på anpassning så stora att de utlöser en reaktion i kroppen, berättar Hans Richter.

Fortfarande är kraven på en välfungerande syn höga, speciellt i dagens arbetsliv. Små skärmar och liten textstorlek på många IT-applikationer har bidragit till ökade synkrav och belastande korta läsavstånd med sämre kroppsställning. För att kunna utföra vanligt arbete är förmågan att kunna se små tecken, som bokstäver och siffror, avgörande.

– Det händer tusen saker i ögonen och kroppen som möjliggör att vi kan läsa texten som visas på våra skärmar på ett tydligt och enkelt sätt och som vi är helt omedvetna om.

Ett exempel är så kallade fusionsögonrörelser, när ögonens rörelser koordineras så att båda ögonens bilder smälter ihop till en bild. Ett annat är ackommodationen, som kan likställas med en kameras autofokus-system. Ögonen står samtidigt också i förbindelse med muskler i nacke och skuldror.

– God synergonomi, när synkraven är anpassade till våra förutsättningar och behov, är synonymt med god synhälsa och synkomfort, säger Hans Richter.

Camilla Zetterberg

Camilla Zetterberg

Hans Richter

Hans Richter

Värk och trötthet

Dålig synergonomi märks inte förrän kroppen börjar göra ont. Vanliga riskfaktorer i arbetsmiljön är bländande ljus och ljusreflexer. Även den som har okorrigerade eller felaktigt korrigerade synfel kan råka illa ut.

Det som händer då är att de vanliga synfunktionerna inte räcker till. Ögat reagerar med olika strategier. Muskler i kroppen rekryteras för att styra ögonen bort ifrån bländningen eller närmare skärmen. Synsinnet skärps och blir på ”helspänn”.

– Initialt är vi ofta omedvetna om att kroppen belastats på dessa sätt. Men om det pågår tillräckligt länge uppkommer olika symtom, berättar Hans Richter.

Symtomen är vanligtvis värk, trötthetskänsla, sveda i och runt ögonen, tillfälligt övergående suddigt seende eller dubbelseende, huvudvärk och värk i nacke och skuldra.

-Symtombilden vid bristande synergonomi kan inbegripa att också omedvetet

läsa om samma rad, att texten upplevs röra på sig, snabb trötthet vid läsning, långsam läsning, och brist i läsförståelse.

Det är individuella förutsättningar som sätter gränsen för uthålligheten och motståndskraften mot att utveckla och tolerera uppkomna besvär.

– Andra hälsoproblem och/eller exponering för andra brister i arbetsmiljön kan också spela en roll, säger Hans Richter.

Forskning saknas

God synergonomi gör oss uthålligare och mer mentalt alerta, eftersom ljuset har långsiktiga biologiska effekter. Ljuset ökar vakenhetsnivån och välbefinnandet och detta främjar i sin tur hälsa och prestationsförmåga. I decembermörkret är detta självklart för de flesta.

Det finns således klart belagda samband mellan bättre synergonomi och positiva effekter på organisationsnivå, som förbättrad effektivitet och produktivitet. Det har tidigare forskning belagt när det gäller olika typer av manuellt arbete.

– Däremot har konsekvenserna av bristande synergonomi vid skärmarbete inte blivit studerat i någon större utsträckning.

Mental trötthet

Hans Richter har undersökt hur bristande synergonomi vid ansträngande närarbete leder till försämrad förmåga att tänka snabbt och rätt.

– Om man måste spänna synsinnet för att läsa av små detaljer och siffror och därefter fatta beslut blir arbetstakten lidande.

När kroppen kompenserar äts resurser upp som annars skulle användas mentalt för att läsa och tolka intryck. Det blir en form av mental stress som kan bidra till mental trötthet och därmed minska produktiviteten.

– Det är därför intressanta att ställa kostnaden för produktivitetsbortfall vid skärmarbete mot kostnaden för att åtgärda dålig synergonomi. Mig veterligen finns det inte många hälsoekonomiska beräkningar på detta område. Sen har vi problemet med skolbarn och studenters synhälsa och synkomfort…! Många är potentiellt berörda.

- En god visuell arbetsmiljö är en bra affär för alla inblandade, tillägger han.

Veram ett viktigt verktyg

Synergonomisk kartläggning och riskbedömning är en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att förebygga besvär och ohälsa. Camilla Zetterberg har arbetat med riskbedömningsverktyget Veram som beskrivs i Riktlinjerna för synergonomi, och som är ett resultat från Forte-centret. Veram står för Visual Ergonomics Risk Assessment Method. Initiativet kom från Lunds Tekniska Högskola även Arbetsmiljöverket har arbetat i projektet. Verktyget är reliabilits- och validitetstestat vilket gör Veram till ett viktigt verktyg i evidensbaserad verksamhet.

Forte-centret gjorde det möjligt

Under de 10 år som Forte-centret var aktivt genomfördes synergonomisk forskning som citeras i riktlinjerna. Skandinaviskt och internationellt samarbete bedrevs också, vilket bland annat resulterade i en formell definition av ämnet synergonomi, också omnämnt i Riktlinjerna för synergonomi.

– Överhuvudtaget har Forte-centret varit som en katalysator för forskningen, menar Hans Richter. Finansieringen från Forte-centret gjorde det möjligt att etablera ett skandinaviskt nätverk som grenade ut sig till andra platser i världen.

Text: Eva Ekelöf
Foto: Mattias Högberg

Publicerad av: Catarina Carlsson Sidansvarig: Magnus Isaksson Sidan uppdaterades: 2022-02-25
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)