Sök

Om 20 år kommer man att ställa krav på kostnadsanalys

Hur få bra data till låg kostnad? Under de stora studier som genomförts inom Forte-centret har forskarna fått möjlighet att analysera mätresultatens kostnadseffektivitet. Det har gjort att de kan ställa upp en rad principer som definierar den smartaste mätstrategin i ett forskningsprojekt.

Svend Erik Mathiassen

Bra data till låg kostnad

– Ofta funderar man inte över om de instrument man ska använda för att samla in data verkligen är de bästa eller om de används på rätt sätt. Man reflekterar inte över sina mätstrategier helt enkelt, säger Svend Erik Mathiassen. Han är professor och var koordinator för Forte-centret.

Att forska är att ta reda på något nytt som inte varit känt sedan tidigare inom ett visst forskningsområde. Mätmetoderna man använder är viktiga och de får inte bli för dyra. Men resultaten måste ändå gå att lita på. Det gäller alltså att väga samman kostnaderna för mätningarna med resultatet, en kompromiss helt enkelt för bästa möjliga resultat.

Under arbetet inom Forte-centret har forskarna funnit att förvånande liten vetenskaplig uppmärksamhet har ägnats åt denna kompromiss. Endast enkla modeller finns för att identifiera den smartaste mätstrategin och hur mycket den kostar. Få använder dessa modeller.

Frågan som borde ställas här, menar Svend Erik Mathiassen, är att fundera över hur man skaffar tillräckligt mycket data för en tillräckligt billig peng. Hur är det med olika metoders kostnadseffektivitet?

– Det är egendomligt att forskningsfinansiärerna inte kräver sådana analyser idag. Om 20 år tror jag att man kommer att ställa krav på analyser av kostnadseffektiviteten vid datainsamlingar i forskningsansökningarna.

Fråga, observera eller mäta?

Ett exempel är hur man registrerar arbetsställningar. Det finns flera sätt. När det gäller armarna och ryggen kan man fråga personen, observera personen, eller fästa en inklinometer på personen. Det är en dosa som registrerar kroppens ställningar och rörelser. Informationen tankas ner i en dator. Kostnaden var ungefär likvärdig för observation och inklinometri för tio år sedan, då Forte-centret startade, men idag är det annorlunda. Nu är de billiga och det går till och med att mäta arbetsställningar med mobiltelefonen.

I en studie som genomfördes på ett pappersbruk fick forskarna möjlighet att jämföra de tre metoderna.

– Då kom vi fram till att inklinometern var klart mer kostnadseffektiv än enkäten och observationen, berättar Svend Erik Mathiassen.

– Det gäller att tänka över vilket instrument som är bäst innan mätningarna läggs upp. Det kan mycket väl vara så att det är en bra idé att fråga folk, andra gånger är detta inte kostnadseffektivt.

Använder man självrapporteringen blir det ofta fel. I en forskningsstudie om frisörer visade det sig att de arbetade cirka 10 procent av arbetstiden med uppsträckta armar, medan frisörerna själva uppskattade att tiden var betydligt längre. Om någon påstår att hen suttit 20 procent av arbetstiden har hen med stor sannolikhet suttit längre, och den som påstår att hen suttit 90 procent har sannolikt suttit kortare.

– Det finns en mängd forskning som bygger på självrapportering. Vi vill nå fram till mer sanningsenliga resultat, säger Svend Erik Mathiassen.

Om man sätter upp en kurva där x-axeln är självrapportering och y-axeln är vad mätningarna visar kan man genom en enkel ekvation få fram hur sanningen ser ut. Alltså ett sanningsenligt resultat.

– Det är väldigt spännande, tycker Svend Erik Mathiassen. Sådana resultat har stor betydelse för forskningen om stillasittande och sjuklighet. Det är också ett ganska outnyttjat sätt att skaffa information.

Går det att använda data som företaget redan har?

Det kan finnas andra, smarta vägar att skaffa sig data i vissa yrken. I en studie om ställningsbyggare var det noga angett i uppdraget hur många ställningar som skulle byggas och då kunde forskarna översätta detta till säkra data om tunga lyft. Där funkade alltså administrativa data utmärkt. I en bilverkstad är en mekanikers arbete noggrant registrerat, eftersom det ligger till grund för kundens faktura. Där kan man tänka sig att det går att skaffa sig en databas över exponeringen i varje enskild arbetsuppgift och sedan räkna fram vilken belastning mekanikerna får. Inom restaurangyrket likaså.

Men även strategin för att använda mätinstrument är viktig. Säg att en ergonom har 50 000 kronor för att göra en observationsstudie. Hur ska pengarna användas? Ska hen åka ut och filma några personer och sitta hemma och titta på resultatet en gång? Eller ska hen lägga mindre pengar på själva filmningen och i stället själv titta mer än en gång, eller låta två personer titta två gånger vardera?

– Vi kom fram till att den klart mest kostnadseffektiva metoden var att filma mindre men låta flera personer titta på filmen flera gånger. Idag är det ingen som gör så. De flesta filmar mycket och tittar en gång.

– Så det var ett överraskande resultat. Trots att själva observationen blev dyrare om tre ergonomer tittade på filmen blev resultatet mest kostnadseffektivt, eftersom tre observatörer ofta inte är överens om vad de ser.

Svend Erik Mathiassen

Mäta tidigt eller sent?

Säg sedan att du ska mäta en person som arbetar åtta timmar under två timmar om dagen. Teorin säger att det spelar ingen roll när du mäter. Om det är två timmar i följd eller en timme på förmiddagen och en på eftermiddagen, det har ingen betydelse.

– Men det har det. Säkerheten i data blir sämre om man samlar in den i kontinuerliga sjok. Du får sämre prestanda om du tar två timmar i följd än om du bryter upp insamlingen till två gånger en timme, eller fyra gånger en halvtimme. Ju mer utspridda perioderna är desto bättre blir resultatet.

Svend Erik Mathiassen menar att man sällan funderar på hur mätningarna ska läggas upp utan gör det som blir mest praktiskt och det är att mäta två timmar i följd. Det är okänt för de flesta att fördelningen har betydelse.

I en översikt hittade forskarna 30 olika observationsmetoder i den internationella litteraturen. Bland dem fanns det ingen som hade några kommentarer om hur mätningen skulle fördelas, på vilket sätt observationen skulle ske, och så vidare.

– Det tycks vara en icke-fråga, konstigt nog.

Så kostnadseffektiviteten blir större om man vet hur man ska använda sina pengar klokt.

Om man gör ett mindre lyckat val behöver det inte betyda att en studie är misslyckad, utan att forskarna kunde ha fått fram mer och bättre information för samma peng.

– Kostnadseffektivitet är ju en ganska trivial fråga, men genomslaget inom datainsamling har inte kommit ännu. Sådant tar tid, säger Svend Erik Mathiassen.

Efter tio års forskning inom Forte-centret har forskarna tagit fram några viktiga principer för en kostnadseffektiv mätning, till exempel att sprida ut mätningar, att välja inklinometer i stället för observation, att låta flera ergonomer observera en inspelad film och i stället spara på filmningen.

Text: Eva Ekelöf
Foto: Mattias Högberg

Publicerad av: Catarina Carlsson Sidansvarig: Magnus Isaksson Sidan uppdaterades: 2022-02-25
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)