Motorisk variabilitet

Motorisk variabilitet i arbetslivsrelevanta uppgifter

— storlek och fysiologisk effekt

Mer "variation" är en av de mest populära idéer om hur arbete bör förändras så att färre drabbas av belastningsbesvär. Ett sätt att uppnå variation är att utnyttja den stora motoriska flexibilitet som kroppen erbjuder då en viss arbetsuppgift ska utföras. Förmodligen skiljer förmågan att utnyttja denna flexibilitet sig mellan olika individer. Forskningen använder sig av mycket noggranna metoder att mäta individens rörelsemönster vid standardiserat arbete i laboratoriet, och analysera dessa rörelsedata med avancerade biomekaniska metoder.

En rimlig hypotes med visst empiriskt stöd är att individuella skillnader i motoriska mönster kan ligga bakom att somliga utvecklar belastningsbesvär i ett arbete som andra klarar utan problem. Skulderregionen kan särskilt förväntas uppvisa sådana skillnader i motorik eftersom dess motoriska flexibilitet är hög. En möjlig motorisk egenskap med betydelse för skaderisken är graden av "likhet" i det motoriska mönstret mellan upprepade cykler av samma arbetsuppgift.

Det finns stöd i litteraturen för att individer skiljer sig åt i motorisk variabilitet och att variabiliteten ändras vid smärta och av träning, även om detta grundar sig på mycket få publikationer då det gäller arbetslivsnära uppgifter. Studier av hur motorisk variabilitet påverkas av relevanta organisatoriska faktorer i arbetet, exempelvis arbetstempo och precisionskrav, är också mycket sällsynta. En förutsättning för att motorisk variabilitet är intressant i relation till utveckling av belastningsbesvär är att relevanta fysiologiska svar varierar med storleken av variabiliteten, men studier av relationen mellan variabilitet och fysiologi är fåtaliga.

Syftet med ramprojektet

Ansvarig

Samarbete