Mer "variation" är en av de mest populära idéer om hur arbete bör förändras så att färre drabbas av belastningsbesvär. Samtidigt är forskningen bakom idén ganska bristfällig. En anledning är att det inte finns någon allmänt accepterad metod att uttrycka "variation" i siffror, en annan att de fysiologiska effekterna av olika typer av variation har studerats ganska litet, bortsett från vilopauser. Forskningen bygger på matematiska analyser av stora datamaterial från arbetslivet, och även på teoretisk vidareutveckling av mätmetoder som tidigare föreslagits av forskare vid CBF.
Mer fysisk variation i arbetet är ett vanligt åtgärdsförslag mot belastningsbesvär i yrken och organisationer som präglas av ensidigt eller repetitivt arbete. Pauser, arbetsväxling och arbetsutvidgning är exempel på initiativ som syftar till att öka variationen.
Det finns god fysiologisk evidens att ett arbete som varierar med avseende på arbetsställningar och kraftutveckling är gynnsammare än ett arbete med konstant kraft och position, men epidemiologin och interventionsforskningen ger endast ett svagt empiriskt stöd för initiativ som jobbrotation och ökat pausutrymme i arbetslivet. Ett skäl bland många andra är att det saknas en enhetlig uppsättning av mätvariabler som uttrycker olika aspekter av "variation". Detta i sin tur är en medverkande orsak till att det finns endast få studier som rapporterar storleken på belastningsvariationen i olika yrken.
KONTAKT
Högskolan i Gävle
801 76 Gävle
026 - 64 85 00
Följ oss i sociala medier