(O)frivilligt distansarbete – hur påverkar det arbetshälsan?

Det mesta som vi vet idag om attityder till och effekter av distansarbete baseras på studier där distansarbete är en frivillig arbetsform som erbjuds vissa yrkesgrupper.

Under coronapandemin ändrades läget, och många organisationer uppmanade sina anställda att distansarbeta om möjligt för att minska risken för spridning av viruset och för att skydda personer som löpte hög risk att bli svårt sjuka av Covid-19.

Det innebar att fler anställda arbetade på distans under långa perioder, inte för att de själva ville det utan för att de var tvungna att göra det. En del av dessa anställda hade tidigare erfarenhet av att distansarbeta, medan andra inte hade det.

När distansarbete inte är frivilligt, så kan det vara svårt att ge rekommendationer om hur det bör tillämpas utifrån tidigare studier.

För detta behövs undersökningar av hur stor betydelse det egna valet att distansarbeta har på sambandet mellan mängden distansarbete, hälsa och välbefinnande.

I det här projektet vill vi ta reda på

1. Hur fysisk aktivitet och psykofysiologiska reaktioner ser ut under distansarbete jämfört med fritid, när distansarbetet inte är frivilligt,
2. Hur sambandet ser ut mellan mängden distansarbete, hälsa, välbefinnande, psykosocial arbetsmiljö, produktivitet och balans mellan arbete och fritid när distansarbetet inte är frivilligt.

Om projektet