Rehabilitering för kvinnor med nackbesvär
Rehabilitering för kvinnor med nackbesvär: Effekter av individanpassad rehabilitering baserad på prognostiska indikatorer och funktionstest.
Det saknas kunskap om hur rehabilitering av nackbesvär ska utformas för att ge bäst effekt i varje enskilt fall. Kvinnor i vårdyrken drabbas ofta av långvariga och svårbehandlade nackbesvär. Studien ska bl.a. följa landstingsanställda kvinnor i Västerbotten som får genomgå olika typer av rehabilitering.
Målet är att få effektivare rehabilitering vid nacksmärta och bättre kunskap om hur man hos den enskilde personen kan bedöma vilken behandlingsmetod som kommer att ge bäst effekt.
Projektet syftar till att i samarbete med företagshälsovården utvärdera rehabiliteringsinsatser som baseras på funktionstest och andra standardiserade test. Rehabiliteringen utvärderas genom mätning av arbetsförmåga, smärta, funktion och generell förbättring. Genom bättre kunskap om vem som behöver vilka åtgärder finns även förutsättningar att mindre omfattande åtgärder kan ge goda resultat. Studien ska också utvärdera betydelsen av fysiska och psykosociala belastningsfaktorer på arbetet för behandlingsresultaten på lång sikt.
Projektet förväntas därmed ge viktig information om när åtgärder på arbetsplatsen behövs som en del i rehabiliteringsprocessen, så att inte besvären återkommer på grund av brister i arbetsmiljön. Dessutom kommer blodprov att tas för att utreda om man med nya metoder från biokemisk forskning (metabola profiler) kan särskilja personer med långvarig nacksmärta från besvärsfria personer och patienter med generaliserade smärttillstånd. Denna kunskap skulle vara av stort värde för att kunna ställa bättre diagnoser och för att avgöra vårdbehovet.
Ansvarig forskare
Martin Björklund
Samarbetspartners
Västerbottens läns landstings företagshälsovård
Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, avd. för sjukgymnastik, Umeå universitet (Prof. Gunnevi Sundelin och Prof. Charlotte Häger-Ross)
School of Health and Rehabilitation Sciences/ Physiotherapy, University of Queensland, Australia (Prof. Gwendolen Jull)
Yrkes och miljömedicin, Umeå universitetssjukhus (Jens Wahlström)
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet (Docent Eva Kosek)
Rehabiliteringsmedicinskt centrum vid Norrland universitetssjukhus (Martin Fahlström)
Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS, dnr. 2009-1403), 2 250 000 kr; Afa Insurance (Dnr. 090288), 1 722 581 kr
Forskare vid CBF
Mats Djupsjöbacka, Fredrik Hellström, Åsa Svedmark