Billigare mätningar för hälsans skull

Jobbet på Korsnäs pappersfabrik kan vara fysiskt tungt på flera sätt. Arbetet varierar från att rulla pappersrullar som väger ett ton, skära och packa pappersrullar till att koncentrerat datorövervaka maskiner och processer.
Hur mäter man bäst och billigast hur fysiskt belastande arbetet är, för att kunna göra åtgärder i arbetsmiljön eller se effekter av åtgärder?

Idag saknas sådana mätmetoder av arbetsbelastning, som inte är dyra men ändå ger tillräckligt med information. Vid CBF, Centrum för belastningsskadeforskning, bedrivs forskning inom området kostnadseffektiv mätning av fysisk arbetsbelastning, och nyligen har forskare genomfört en studie som kan leda fram till resurssnåla, enkla mätmetoder som kan användas av företag, företagshälsovård, arbetsmiljöinspektörer mm.

Marina Heiden leder denna forskning som handlar om att bygga statistiska modeller som används för att uppskatta exponeringen av fysisk belastning. Den här studien bygger på kunskap från flera tidigare studier vid CBF — om mätstrategier, kostnader, hur data kan bearbetas mm.

Mätning med flera metoder
I sin forskning fokuserar Marina just nu på arbetsställningar. Hon valde pappersfabriken i Korsnäs eftersom hon ville göra mätningar inom en industri med förhållandevis stora inslag av manuella arbetsmoment. Både företagsledning, företagshälsovården och medarbetare var positiva till att delta.

- Under tolv veckor gjorde vi mätningar av fysisk arbetsbelastning med flera metoder samtidigt för att försöka ta reda på vilken typ av mätning som har den bästa kombinationen av egenskaperna låg kostnad och högt informationsinnehåll.

Marina har i sin studie använt tre sätt att samla in data: enkäter, observation av videofilmat material och registrering med inklinometer. Inklinometer är en vinkelmätare som fästs på kroppen. I studien fästes de på överarmar och rygg och mätte arm- och ryggvinklar under hela arbetspass. Samtidigt videofilmades arbetspassen, och arbetarnas vinkel på armar och rygg bedömdes utifrån filmerna.

Utvärdera olika modeller
Alla 28 deltagare fick också besvara en enkät såväl före som efter arbetspasset. Utöver detta samlades in ytterligare information från företaget, till exempel om arbetsschema, anställningstid och produktionsmål. Kostnader för all datainsamling i studien har beräknats.

- Alla dessa data ska användas för att bygga statistiska modeller av förhållandet mellan dyrare men mer informationsrika och billigare men grövre mått på belastning. Modellerna ska sedan utvärderas utifrån deras förmåga att förutsäga arbetsställning och totalkostnaden för att använda dem.
 
Företagshälsovården vid Korsnäs har varit med som kontakt under studien, och får därmed en bra bild av den fysiska arbetsbelastningen på fabriken. Det kan, säger Marina Heiden, liknas vid en grundlig genomgång av den fysiska arbetsmiljön på arbetsplatsen.

Resultat hösten 2012
Under hösten 2012 kommer de första resultaten från den här studien. Det blir beskrivande data över den fysiska belastningen och det kan fabriksledningen och företagshälsovården använda som underlag i sitt arbetsmiljöarbete.

Publicerad av: Zara Lindahl Sidansvarig: Annika Strömberg Sidan uppdaterades: 2017-11-30
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)