Sjuksköterskor kan med sin omvårdnadskompetens axla en viktig roll för den stora grupp människor som i tysthet lider av "problem med magen". Det menar Kerstin Stake-Nilsson, forskare vid Akademin för hälsa och arbetsliv, i sin avhandling om funktionella mag-tarmbesvär.
Ont i magen, illamående, halsbränna, gaser, diarré, förstoppning. Många människor lider i tysthet år ut och år in, när vården inte hittar någon organisk förklaring och därför inte kan behandla besvären. Besvären samlas under begreppet FGID, funktionella mag- tarmbesvär, tillstånd där det trots undersökningar inte går att finna en organisk förklaring till symtomen.
Funktionell dyspepsi, FD, och Irritable Bowel Syndrome, IBS, är exempel på funktionella gastrointestinala tillstånd. Den medicinska behandlingen består idag av information om diagnosen, dietråd och symtomatiskt riktad behandling, t.ex. mot smärta och illamående.
Mellan 11-20 procent av befolkningen beräknas ha ihållande mag-tarmbesvär. Kvinnor söker hjälp i större utsträckning än män och besvären drabbar alla åldersgrupper. Besvären tenderar avta med åldern och det har, säger Kerstin Stake-Nilsson, förmodligen med livssituationen att göra. I yrkesverksam ålder kan vardagspusslet med jobb, barn och fritidsaktiviteter vara ganska stressigt. Hormoner som utsöndras vid stress påverkar magen.
Dessa personer har ofta flera symtom samtidigt och symtomen varar över lång tid. Var tjugonde besök i primärvården är personer med funktionella mag-tarmbesvär. Förutom ett stort mänskligt lidande medför detta också höga samhällskostnader till följd av hög sjukfrånvaro, sjukvårdsbesök samt läkemedelsförskrivning.
Egenvård vanligt
Kerstin Stake-Nilsson fann i sin forskning att lösningen för att nå symtomlindring ofta blir egenvård, och då mer i form av huskurer än hälsokostpreparat. Hälsokostpreparat upplevs av personerna som kostsamma i längden och när det gäller receptfria läkemedel finns en rädsla för biverkningar samtidigt som preparaten upplevs vara dyra.
Egenvård innebär också att man provar sig fram med sådant man genom släkt, grannar och vänner hört ger effekt. Kaffe med smör i, hett vatten, bikarbonat, kolsyrat vatten med grädde, bananer mm upplevs av många ge en lindrande effekt. Effekterna av dessa metoder kan förklaras med olika fysiologiska förklaringar: vissa neutraliserar saltsyran i magsäcken, vissa innehåller höga fetthalter som fördröjer tömning av magsäcken osv. De metoder som inte går att förklara fysiologiskt kan förklaras med placeboeffekt.
Effekter av vissa egenvårdsmetoder tycks öka ju fler insatser som görs, t.ex. har man sett att responsen ökar vid akupunktur om patienten samtidigt får ett varmt bemötande. Det styrker idén om att omvårdnad ger positivt resultat. Kanske, säger Kerstin Stake-Nilsson, kan man dra slutsatsen att vissa egenvårdsmetoder inte handlar lika mycket om behandling som det terapeutiska bemötandet.
Utbildning och fysisk aktivitet
Vissa egenvårdsmetoder handlade om fysisk aktivitet som promenader samt psykologiska metoder, t.ex. avslappning. Dessa metoder kan fysiologiskt förklaras med att hormonerna cortisol och serotonin påverkar aktiviteten i mag-tarmkanalen. Fysisk aktivitet på recept skulle, menar Kerstin Stake-Nilsson, kunna användas till personer med funktionella mag-tarmbesvär med gott resultat.
För personer med IBS utvecklar vården idag sk IBS-skolor. Syftet är att ge personer ökad kunskap om sina besvär. Dessa patientutbildningar har visat positiva effekter inte bara i form av ökad kunskap utan även minskad psykologisk stress och mindre fysiska besvär. Personer med funktionell dyspepsi skulle kunna inkluderas för att nå hela gruppen med FGID.
Mer omvårdnad
I studierna framkom att man sällan berättar för sjukvården om sina kunskaper och erfarenheter från användandet av egenvård. Personerna talar inte heller gärna med sjukvårdspersonalen om sin oro, skam och isolering som många av besvären leder till.
Kerstin Stake-Nilsson ser att sjuksköterskor här har en unik möjlighet att utveckla sin profession för att möta dessa personer, ge dem tid, stöd och egenvårdsråd samt att skapa en kontinuitet i kontakterna.
