Långtradarförares matvanor

Hjärnans uppgift är att förutsäga framtiden och förbereda kroppen på väntade situationer. Till exempel skickar den ut sömnhormonet melatonin när vi ska sova och andra hormoner när vi behöver äta.

— Om man ofta äter och sover mot hjärnans inställning kan det allvarligt störa kroppens funktioner, säger Maria Lennernäs och påpekar att en dryg tredjedel av Sveriges befolkning har arbeten som stör våra kroppsrytmer. Ytterligare en ökande andel utsätter sig frivilligt för dygnsrytmstörande liv.

Detta är ett faktum som kan vara dyrt för samhället i form av fetma, hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och även depression.

Ätandets struktur
I projektet I tid och otid eller Ätandets struktur ska dygns- och matvanor hos yrkesförare och kabinanställd personal med mobila arbetsplatser kartläggas på ett nyskapande sätt.

— 24 chaufförer, 12 från Skåne och 12 från Gästrikland ska utrustas med varsin smartphone, i princip en liten handdator med kamera. I den ska finnas installerad en sk applikation, eller app, med vilken de kan samla uppgifter som t.ex. tid och plats för måltiden, vad den består av samt om man äter i sällskap eller i hytten o.s.v. Dessutom ska de med den inbyggda kameran fotografera måltiden vilket bifogas resten av uppgifterna.

Annat bestämmer
— Vi vet att yrkeschaufförer och flygande personal generellt sett inte har så stora beslutsutrymmen om sina måltider och vi vill dra vårt strå till stacken för att hjälpa dem till ökat välbefinnande och ett sundare liv med meningsfulla måltider i rätt tid.

Skyddsombud från Transportarbetareförbundet i Gävle och Malmö samt kvalitetschefen vid Skogsåkarna i Mellansverige är engagerade liksom kabinfack från Sverige, Norge, och Danmark. Brukshälsan i Söderfors är också en samarbetspartner när forskarna framgent involverar skiftarbetande inom industrin i studien.

Hormonerna växlar
Varför är det då så farligt att äta på nätterna?
— Hjärnan är inställd på att kroppen arbetar och äter dagtid. Då stiger kroppstemperaturen och de aptitretande hormonerna. När det blir mörkt stiger i stället halten melatonin som förutom att göra oss sömniga även har en starkt skyddande effekt på kroppens celler och motverkar inre skador.

Äter vi nattetid riskerar vi att få problem med blodsocker och blodfetter. Sömnbrist gör oss hungrigare och enligt nya studier också fetare. Till detta kan läggas hjärt- och kärlsjukdomar och alltså även depression, inte minst till följd av de andra tillstånden.

— Därför är det så viktigt att vi försöker få stopp på den här utvecklingen som varit känd ända sedan början av 1900-talet då elektricitetens etablering möjliggjorde produktion på industrierna dygnet runt.

Fria radikaler
I Danmark har man nyligen fått igenom att bröstcancer är en yrkessjukdom för skiftarbetare.

— Det är sedan länge känt att antioxidanter skyddar mot fria radikaler. Nyare rön visar att när vi sover frigörs melatonin som har lika bra effekt mot de fria radikaler och som hela tiden attackerar cellernas ytor och som kan orsaka cancer eller inflammationer som kan leda till att fett och kalk lagras inuti blodådrorna så att blodtrycket höjs och vi lättare får blodproppar.

Ond kedja
Om vi för ett ögonblick bortser från skiftarbetesproblematiken konstaterar Maria Lennernäs att sömnbrist är en bidragande orsak till fetma, typ 2-diabetes och andra sjukdomar. Sömnbrist minskar vår kreativitet och försämrar minnet.

— Man kan ganska säkert säga av brist på djupsömn är grunden till många av de sjukdomstillstånd vi ser i dag, till exempel utmattning, säger Maria och beskriver en ond kedja: om vi är vakna på natten och sover på dagen rör vi oss för lite, och med för lite dagsljus bildar vi för lite sömnhormon så vi sover för dåligt.

Byta perspektiv
Kan inte ytterligare regler för hur man ska sova, jobba och äta skapa ännu mer stress?
— Jag tror att det handlar mycket om att man får vända på frågan lite. Säga att sömnen, måltiderna och motionen hjälper mig att... Istället för att tänka oj, myndigheterna och experterna tycker att jag borde... 

Maria påpekar att hon själv befunnit sig mitt i alla dessa stressymtom och inte ens kunnat slå sitt eget telefonnummer när det var som värst. Där har hon lärt sig att det inte går att välja bort sömn och annan återhämtning.

Sortera skift framåt
Maria Lennernäs har en del tips till hur man ska kunna komma till rätta med en del av problemen runt störda dygnsrytmer och mat.

— Det första kan vara att arbetsskiftet börjar klockan sju på morgonen och inte klockan fem. Det har stor betydelse för sömnkvaliteten.

Ett annat tämligen enkelt tips för arbetsgivaren är att låta skiften sortera framåt, alltså förmiddag, eftermiddag natt, i stället för tvärtom.

— Men individen kan även själv påverka situationen. Genom att försöka äta på samma tider oavsett om man jobbar, att inte ha övervikt, att inte röka och att ha tyst och mörkt i sovrummet. Genom att röra på sig ute i dagsljus när det går.

Vägkrogen
För ett antal år sedan genomfördes ett forskningsprojekt som kallades Vägkrogen. Projektet leddes av Peter Gill, professor i pedagogik, och dåvarande doktoranden Katarina Wijk. Även den forskningen gick ut på att få långtradarchaufförer att äta hälsosammare, men perspektivet var restaurangens. Det handlade om att laga mat mer anpassad för stillasittande långtradarförare.

— Det här projektet riktar sig i stället till yrkesgrupper med oregelbundna arbetstider och nattarbete. Bredden på forskningen är också större. Den rör inte bara det rent medicinska utan lika mycket det sociala och fysiska. Vi forskare tar fasta på individens egna berättelse och reflektioner lika mycket som på registrering av tidpunkter för sömn och ätande och Måltiden är i fokus.

Forskningen leds från Högskolan i Gävle i samarbete med bland andra sociolog Maria Nyberg från Högskolan Kristianstad.

Publicerad av: Zara Lindahl Sidansvarig: Annika Strömberg Sidan uppdaterades: 2017-11-30
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)