Gå till eugreenalliance
Sök

Så blir arbetsplatsen friskare

Det är dags att byta fokus från att enbart eliminera riskerna till att från grunden skapa den friska arbetsplatsen. Det säger forskarna universitetslektor Per Lindberg och professor Eva Vingård i rapporten Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer, som presenterades våren 2012. I den redovisas också de tretton viktigaste faktorerna som ger en friskare arbetsplats.

Så skapas den friska arbetsplatsen

Trots en progressiv arbetsmiljölagstiftning, ett sekel av arbetsmiljöinspektioner, mångåriga insatser från företagare och skyddsombud samt tiotusentals bidrag från företagshälsovården rapporterar 20 procent av de sysselsatta i Sverige att de haft besvär till följd av arbetet det senaste året. Det motsvarar ca 870 000 personer, varav 28 procent varit sjukskrivna på grund av besvären (SCB). Siffrorna tyder på att insatserna inte varit tillräckliga. Och något måste göras. Med fler äldre i befolkningen blir försörjningsbördan för de yrkesverksamma allt tyngre. Höjd pensionsåldern diskuteras, men hur ska de med fysiskt och/eller mentalt pressade arbeten orka det? Vi vet att sådana arbeten är kopplade till förtida utträde från arbetsmarknaden. Vad kan man göra?

I Arbetsmiljöverkets kunskapsöversikt Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer (Rapport 2012:7) menar vi att man måste gå längre än att vara nöjd med en bra, OK arbetsmiljö — det vi med nuvarande arbetsmiljöpraxis försöker uppnå. Vi visar på vägar för att skapa goda arbetsmiljöer, som ger friska arbetsplatser med gynnsamma effekter både på de anställdas och på företagets välbefinnande. Rapporten kan ses som ett avstamp för ett nytt paradigm inom arbetsmiljöarbetet, där vi kopplar ihop den anställdes perspektiv på hälsa och välbefinnande med företagets behov av effektivitet och lönsamhet.

Tretton viktiga faktorer
Under framför allt de senaste decennierna, har ett hälsofrämjande perspektiv på arbetslivet vuxit fram. Hälsofrämjande faktorer och friskvård har antagits inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. Men hur har det sett ut i praktiken? Ofta verkar det ha stannat vid en fruktkorg och ett gympakort. Inget fel i det, bättre fysik gör säkert att man mår bättre och att få ett äpple känns omtänksamt, i alla fall i början. Tyvärr har det visat sig att sådana satsningar sällan når dem som mest behöver dem. Och hur pass mycket bidrar dessa satsningar till välbefinnande på ett djupare plan? Ett välbefinnande som kan föra med sig positiva konsekvenser för individ och företag. För det krävs det omständigheter som gör att vi känner lust att ägna oss åt arbetet därför att vi tycker att det är stimulerande och roligt och som kan understödja och locka fram den interna motivationen (Brännpunkt 18/3 2012) som ger spontana aktiviteter, lust att upptäcka nya saker och söka efter utmaningar.

Vad handlar det då om för omständigheter? Hur stödjer man organisationens väg mot välbefinnande? Vid en systematisk genomgång av internationellt publicerad vetenskaplig litteratur fann vi att de tretton mest frekvent nämnda faktorerna som ansågs bidra till välbefinnande och effektivitet i arbetet var:

  • positiva, tillgängliga och rättvisa ledare
  • utvecklad kommunikation
  • positivt, socialt klimat
  • samarbete/teamarbete
  • medinflytande/delaktighet
  • autonomi/empowerment
  • rolltydlighet med tydliga förväntningar och mål
  • erkännande
  • att utvecklas och växa i arbetet
  • lagom arbetstempo och arbetsbelastning
  • administrativt och/eller personligt stöd i arbetet
  • bra och säkra fysiska arbetsbetingelser
  • bra relationer till intressenterna

Egentligen inte så märkvärdigt
Det handlar om tydlighet och öppenhet, men framför allt om tillit och att som arbetstagare bli sedd och respekterad som en individ som har förmågor som kan bidra till verksamheten.

I det praktiska arbetsmiljöarbetet kan arbetet med nämnda faktorer bli ett nödvändigt komplement till traditionell riskelimination och bidra till att individer bibehåller god arbetshälsa och kan möta det moderna arbetslivets krav på flexibilitet, kreativitet och självständighet och samtidigt leverera hög nivå av kvantitet, kvalitet och service.

Sammanfattningsvis menar vi att för nå ett hälsomässigt hållbart arbetsliv måste vi vara mer kreativa och intensifiera arbetsmiljöarbetet från olika håll. Det räcker inte längre med att enbart fokusera på att eliminera risker. Fokus behöver också läggas på det som gynnar utveckling och välbefinnande för både arbetstagare och företag. Att skapa en frisk arbetsplats, en hälsofrämjande arbetsplats, sker dock inte genom ett enstaka projekt — det är en process som ständigt behöver vårdas. Och den processen handlar inte så mycket om ekonomiska resurser och tid utan mer om insikt, vilja och målmedvetenhet.

Publicerad av: Zara Lindahl Sidansvarig: Magnus Isaksson Sidan uppdaterades: 2017-11-30
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)