Stressregleringssystem, inflammation, blodflöde i nackmuskler

Undersökningar i nackmuskler av stressregleringssystemet, inflammation och blodflöde vid repetitivt armarbete, med fokus på kön, ålder och arbetsrelaterade muskelsmärta

En mängd studier har visat samband mellan mental stress - ofta i kombination med statiskt och/eller repetitivt arbete - och uppkomsten av kronisk muskelsmärta i bl.a. den stora kappmuskeln (m. trapezius). Det finns även en växande mängd forskningsresultat som visar att kemisk stimulering av smärtreceptorer i muskulaturen spelar en viktig roll i mekanismen bakom olika muskulära smärttillstånd, t.ex. tennisarmbåge.

Stressubstansen noradrenalin misstänks kunna reta dessa receptorer och kan medverka till sk perifer sensibilisering, vilket anses vara ett första steg i utvecklingen av besvär. En sensibiliserad (överkänslig) smärtreceptor har en lägre tröskel för aktivering och kan bli aktiverad av stimuli som i vanliga fall inte är smärtsamma.

Vi avser att i denna studie undersöka huruvida det vid mental stress finns en ökad koncentration av stressubstansen noradrenalin (och dess metaboliter) i muskulaturen (den stora kappmuskeln), om den mentala stressen resulterar i ett minskat blodflöde i muskulaturen, samt om mental stress resulterar i en ökad muskelaktivitet. Projektet är av experimentell design där en liten prob (mikrodialys) sätts in i trapezius (stora kappmuskeln), och studiedeltagaren får utföra ett repetitivt arbete med armen för att simulera en verklig arbetsmiljö. Vi vill även undersöka om repetitivt arbete i kombination med mental stress ytterligare kan öka mängden noradrenalin i muskulaturen samt öka muskelaktiviteten och ev. minska syresättningen i blodet i den stora kappmuskeln.

Tidigare forskning har visat att kvinnor (framförallt äldre kvinnor) löper större risk att utsättas för problem kopplade till ovanstående faktorer. Vi har därför valt att även undersöka köns- och åldersskillnader samt individer med arbetsrelaterade muskelbesvär och friska kontroller.

Denna studie hoppas vi ska kunna ge ökad kunskap om vad som händer i muskulaturen vid mental stress och repetitivt arbete med och utan samtidig mental påfrestning. Det är också av stor vikt för oss att denna studie kan ge en djupare förståelse om ev. skillnader hos män och kvinnor samt individer med arbetsrelaterade muskeltillstånd och friska kontroller.

Titta in i labbet
 

Ansvarig

Albert Crenshaw

Samarbetspartners

Kjell Karp, enheten för klinisk fysiologi, kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet
Margareta Gref, enheten för klinisk fysiologi, kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet
Martin Fahlström, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet

Forskare vid CBF

Linda Pettersson
Fredrik Hellström
Eugene Lyskov

Publicerad av: Zara Lindahl Sidansvarig: Annika Strömberg Sidan uppdaterades: 2016-04-11
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)