Syresättning och muskelaktivitet

Syresättning och muskelaktivitet i underarm och skuldermuskulatur vid statisk belastning och venös ocklusion, hos individer med muskelsmärta och friska kontroller

Bakomliggande orsaker till hur smärta kan uppstå och varför kvinnor är mest påverkade är fortfarande inte helt klarlagda. En del studier på trapezius (axel) och extensor carpi radialis (underarm) visar att mikrocirkulationen i muskulaturen kan vara störd. Om man dessutom undersöker muskelbiopsier, ser man att den oxidativa metabolismen är störd hos dem som har belastningsskador.
 
I tidigare studier med blodflödesmätning har invasiv metod använts, vilket medförde att huden samt muskulaturen penetrerades. I denna studie ska vi använda Near-lnfrared Spectroscopy NIRS, en icke-invasiv metod som har visat sig vara en valid metod för att mäta blodflöde, blodvolym och syresättning i muskulaturen. Mätningen är baserad på principen om den dynamiska balansen mellan syreavlämning och syrekonsumtion samt hur hemoglobinmolekylerna vandrar in och ut i vävnaden.

Vid Centrum för belastningsskadeforskning i Umeå har vi publicerat flera artiklar där vi mätte syresättning i skuldermuskulaturen vid repetitivt datormusarbete och vid repetitivt armarbete i extensor carpi radilalis (ECR) med NIRS-metoden. Resultaten tyder på att syresättningen i ECR sjunker vid repetitivt dataarbete under stress.

För närvarande har inte många studier undersökt sambandet mellan NIRS-mätningar och EMG parametrar i trapezius och extensor carpi radialis samt om skillnader finns mellan friska människor och patienter med muskuloskeletala besvär. Syftet med denna studie är därför att undersöka syremättnaden i skulder- och armmuskulaturen under arbete, hos friska personer och patienter med besvär i skuldra/nacke/arm vid olika tillfällen, samt  sambandet mellan NIRS-mätningarna och EMG-mätningar.

Det är av mycket stor vikt att försöka komma till klarhet om mekanismerna bakom arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär. Denna studie hoppas vi ska kunna ge ökad kunskap om hur dessa besvär uppkommer och underhålls, för att i ett senare skede kunna utveckla metoder för prevention, diagnostik och behandling.

Ansvarig

Albert Crenshaw

Samarbetspartners

Martin Fahlström, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet
Mikael Forsman, Karolinska Institutet, Stockholm
Ulrika Aasa, enheten för sjukgymnastik, Umeå universitet
Bente Jensen, Institut för Idrottsmedicin, Köpenhamn universitet

Forskare vid CBF

Guilherme Elcadi
Eugene Lyskov
David Hallman

Publicerad av: Zara Lindahl Sidansvarig: Annika Strömberg Sidan uppdaterades: 2016-04-04
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)