Syrgasmätning och elektromyografi

Syrgasmättning och elektromyografi i underarm och skuldermuskulatur vid statisk belastning och venös oklusion hos män och kvinnor

Bakomliggande orsaker till hur smärta kan uppstå och varför kvinnor är mest påverkade är fortfarande inte helt klarlagt. En del studier på trapezius (axel) och extensor carpi radialis (underarm) visar att mikrocirkulationen i muskulaturen kan vara störd. Om man dessutom tittar på muskelbiopsier, ser man att den oxidativa metabolismen är störd hos dem som har belastningsskador.
 
I tidigare studier med blodflödesmätning har invasiv metod använts, vilket medförde att huden samt muskulaturen penetrerades. I denna studie ska vi använda metoden Near-lnfrared Spectroscopy (NIRS). NIRS är en icke-invasiv metod som har visat sig vara en valid metod för att mäta blodflöde, blodvolym och syresättning i muskulaturen. Mätningen är baserad på principen om den dynamiska balansen mellan syreavlämning och syrekonsumtion samt hur hemoglobinmolekylerna vandrar in och ut i vävnaden.

Vid Centrum för belastningsskadeforskning i Umeå har vi publicerat flera artiklar där vi mätte syresättning i skuldermuskulaturen vid repetitivt datormusarbete och vid repetitivt armarbete i extensor carpi radilalis (ECR) muskeln med NIRS-metoden. Resultaten tyder på att syresättningen i ECR sjunker vid repetitivt dataarbete under stress.

För närvarande har inte många studier undersökt tillförlitligheten (reliabiliteten) av NIRS-mätningar. De studier som finns är fokuserade på den "inom samma dags (intraday) tillförlitlighet". Ingen forskning finns ännu tillgänglig om "mellan dagarnas (interday) tillförlitlighet", vilket är synnerligen viktigt för att kunna säga något om ändringen av syresättningsstatus vid olika mättningar under en viss tid, som t.ex. under en arbetsperiod.

Syftet med denna studie är därför att undersöka syremättnaden i skulder- och armmuskulaturen under arbete hos män och kvinnor vid olika tillfällen, samt reliabiliteten av mätningarna som sedan upprepas efter tre dagar. Mätningarna sker under olika standardiserade belastningsnivåer med självhäftande prober (plattor) och hudelektroder. EMG (elektromyografi) ska mätas vid samma tillfälle med självhäftande hudelektroder. Målet att få information om nivån på muskelaktivitet under olika kontraktionsperioder. Registreringen sker med NIRS och elektromyografisk teknik.

Vi avser att få en bättre förståelse av de parametrar som erhålls från NIRS-metoden, men vi har också med ett långsiktigt mål att utvärdera metoden för användning vid belastningsskadeforskning.

Ansvarig


Albert Crenshaw
 

Samarbetspartners


Bente Jensen, Institut för Idrottsmedicin, Köpenhamn universitet
Martin Fahlström, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet
Mikael Forsman, Karolinska Institutet, Stockholm
Publicerad av: Zara Lindahl Sidansvarig: Annika Strömberg Sidan uppdaterades: 2015-04-01
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)