Effekt av nackkoordinationsträning

Effekten av nackkoordinationsträning på sensomotorisk funktion, symtom och självskattad hälsa och funktion vid ospecifika nack-skulderbesvär.

Det förekommer många typer av behandlingsmetoder för långvarig smärta i nacke-skuldraregionen, men det saknas vetenskapliga studier av hög kvalitet för de flesta av dem. Syftet med studien är att utvärdera en ny metod för att träna koordinationen hos nackens muskler.

Den nya metoden ska jämföras mot anpassad styrketräning samt mot massagebehandling i en studie med randomiserad och kontrollerad design. Samtidigt undersöks samband mellan funktion, symtom och psykologiska faktorer och utfallet av behandlingen.

Nack-skulderbesvär är en av de dominerande orsakerna till ohälsa i arbetslivet och det är främst kvinnor som drabbas. Eftersom forskningen kring behandlingsmetoder varit eftersatt, är kunskapen om hur tillstånden ska behandlas mycket begränsad. Det finns därför ett stort behov att utveckla och utvärdera nya behandlingsmetoder.

Forskning kring nack-skulderbesvär har visat att sensomotoriska funktioner, dvs. funktioner som reglerar muskelaktivitet och rörelsekoordination, har betydelse för uppkomsten av besvär, samt att individer med besvär uppvisar störningar i dessa funktioner. Träning av sensomotorik skulle kunna vara en effektiv behandling. Dessutom belyser ovanstående att behandlingsresultat bör utvärderas specifikt med objektiva mått på sensomotoriska funktioner och skattningar som avser förmågan att utföra dagliga aktiviteter som involverar nacke-skuldra-arm. Det är därför förvånande att man i forskningen mycket sällan använt dylika utfallsmått.

Vi har under de senaste åren utvecklat en ny behandlingsmetod för patienter med nack- skulderbesvär. Metoden syftar till att träna koordinationen hos nackens muskler och den har uppvisat lovande resultat i en pilotstudie. Vi har också utvecklat ett omfattande testbatteri för objektiv mätning av sensomotorisk funktion.

I en randomiserad kontrollerad studie fördelades 105 kvinnor med långvariga nack-skulderbesvär slumpvis till 3 grupper; nackkoordinationsträning, styrketräning, respektive massage. Försökspersonerna har utvärderats med tester av sensomotoriska funktioner och frågeformulär för hälsa, funktion och symtom. Utvärderingen har skett efter en 11 veckor lång behandlingsperiod samt med uppföljning 6 och 12 månader efter behandling. Studien förväntas ge viktig kunskap för rehabilitering av nack-skulderbesvär. Analys pågår.

Ansvarig forskare

Martin Björklund

Samarbetspartners

Externa: Alfta forskningsstiftelse; Region Gävleborg; Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, avd. för sjukgymnastik, Umeå universitet (Prof. Gunnevi Sundelin och Prof. Charlotte Häger-Ross); Dep. of Kinesiology, University of Maryland, USA (Prof. John Jeka).

Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS, dnr. 2006-1162), 1.5 miljoner kr; Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond (P3/06), 260 000 kr

Forskare vid CBF

Mats Djupsjöbacka, Birgitta Wiitavaara, Thomas Rudolfsson

Publicerad av: Veronica Liljeroth Sidansvarig: Annika Strömberg Sidan uppdaterades: 2017-11-16
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)