Helicobacter Pyloris roll vid utvecklandet av magsår

Helicobacter pylori- infektion förekommer hos ungefär hälften av jordens befolkning och prevalensen varierar starkt i västländer och utvecklingsländer. Prevalensen av H.pylori-infektion hos svenska personer i åldern 30-50 år är cirka 30 % och är högre i äldre åldersgrupper. Flera studier har undersökt smittspridning av H.pylori-infektionen inom den egna familjen. En studie från 2003 som gastroskoperat familjemedlemmar till Hp infekterade barn fann i alla familjer en eller flera familjemedlemmar infekterade av H.pylori bakterien. Detta styrker hypotesen om att smitta/spridning av bakterien förekommer inom familjen. En översiktsartikel visar också att Hp-infekterade mödrar och syskon utgör en risk för det nyfödda barnet att utveckla Hp-infektion före 4 års ålder.

Infektionen anses orsaka upp till 95 % av alla duodenalsår och upp till 70 % av alla ventrikelsår samt minst upp till 70 % av all magsäckscancer.

Flera studier visar samband mellan Hp-infektion och atrofisk gastrit. Studier med biomarkörer för att upptäcka och gradera atrofisk gastrit har publicerats. Biomarkörerna kan vara ett verktyg att fånga upp och erbjuda anti-Hp-behandling till personer med atrofiutveckling för att på så sätt förhindra en utveckling till magcancer. Egenskaper hos den infekterade personen, sk värdfaktorer, kan vara av betydelse för hur en infektion med H.pylori utvecklas hos den enskilda individen. Framtida forskning inriktad på genetisk information från den humana arvsmassan kan komma att identifiera nya genetiska värdfaktorer och på så sätt öka chansen att identifiera potentiella riskmarkörer för ulcus och ventrikelcancer.

Utgångspunkten för den här studien är ett patient- och studiematerial från Den Svenska Dyspepsistudien som gjordes 1990 med uppföljning år 2008. Det finns begränsade longitudinella data som beskriver hur en långvarig infektion med H. pylori påverkar magslemhinnan hos individen. Denna studie avser att belysa den eventuella utvecklingen mot atrofisk gastrit som förefaller vara ett förstadium till perniciös anemi och magcancer.

Målsättning/frågeställningar

Studien har som målsättning att undersöka hur en kronisk infektion av magsårsbakterien H. pylori utvecklas och hur den har påverkat magslemhinnan under 17-19 år.
Frågeställningar:
1. Hur förändras H. pylori-bakterien efter minst 17 års kronisk infektion i ventrikeln?
2. Finns flera H. pylori stammar i samma magsäck?
3. Finns det aggressiva H. pylori stammar som bör behandlas även om de vid första undersökningstillfället inte kan kopplas till någon allvarlig åkomma som magsår eller atrofisk gastrit?
4. Går det att identifiera virulensmarkörer hos vissa H.pylori-stammar som indikerar en aggressivare variant av bakterien?
5. Hur ser den makroskopiska samt histologiska bilden av magslemhinnan ut?

Metod

Personerna från Den Svenska dyspepsistudien 1990 som var infekterade med H. pylori bakterien har deltagit i en gastroskopiundersökning.

Biopsitagning och hantering av biopsimaterial

Två biopsier har tagits från corpusområdet och två från antrumområdet. Biopsierna analyseras på Smittskyddsinstitutet. H. pylori bakterierna odlas fram och DNA från dessa prepareras. Analys av hela bakteriearvsmassan sker på SMI med så kallad 454 pyrosekvensering.

Analyssvaret kommer sedan att ge en viss bild av vad som hänt med H. pylori-infektionens utveckling över en 18 års-period vad gäller stammens patogenicitet samt eventuell infektion med annan stam. Biopsier har även tagits för histopatologisk undersökning som skall jämföras med resultaten 1990.

Medarbetare

Kerstin Stake-Nilsson, Högskolan i Gävle
Peter Unge, Vice President, Head of FSCO, Novartis, Basel
Rolf Hultcrantz, professor, enheten för Gastroenterologi och Hepatologi Karolinska universitetssjukhuset
Lars Engstrand, professor och avdelningschef, Bakteriologiska avdelningen, Smittskyddsinstitutet, Solna

Publicerad av: Zara Lindahl Sidansvarig: Annika Strömberg Sidan uppdaterades: 2017-11-30
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)