Resultat IDA-projektet

Kort sammanfattning av de fyra doktorsavhandlingarna i projektet.

Klara Halvarsson

Resultaten i Klara Halvarssons avhandling (2000) visar att bantning och önskan att vara smalare startar så tidigt som vid 7 års ålder, och att upprepade bantningsförsök har ett samband med ätrelaterad ohälsa.

En markant ökning av önskan att vara smalare var tydlig i 10 - till 14-års åldern, och betydande ökningar av bantningsförsök skedde huvudsakligen mellan åldrarna 9 och 13 år. Det fanns inga skillnader mellan huvudkohorten (1995) och samhällskohorten (1999) – båda kohorterna var 7, 9, 11, 13 och 15 år (utom bland 7 och 11-åringar) när det gäller bantning, önskan att vara smalare och restriktiva attityder till mat och ätande.

Matvanor och attityder visades vara de starkaste prediktorer för störda ät attityder tre år senare. Bedömning av bantning, önskan att vara smalare och attityder till mat och ätande föreslås som en komponent i skolhälsovården.

Katarina Lunner

Katarina Lunner kunde i sin avhandling (2003) visa att BMI, kroppsuppfattning och tidigare ätbeteende påverkade hur restriktiva flickor i 11-15 årsåldern var i sitt ätbeteende 2 år senare. Fem år senare när flickorna blivit 16–20 år var det enbart tidigare bantning som kunde förutse om de bantade.

Eftersom negativ kroppsuppfattning är en anledning till att unga flickor börjar banta är det viktigt med åtgärder för att förebygga dessa problem. Bantning är en dålig metod för att reglera kroppsvikt.

Hälsosamt förhållningssätt

Det bästa är att från början ge barn ett hälsosamt förhållningssätt till maten så att de inte riskerar att bli överviktiga. Förebyggande insatser bör uppmärksamma den sociala nedvärdering som är relaterad till övervikt, hjälpa barn vara nöjda och acceptera sig själva och på ett tidigt stadium hjälpa dem att komma ur ett bantningsbeteende innan det etableras som en återkommande strategi för misslyckad viktkontroll.

Sanna Aila Gustafsson

Resultaten av Sanna Aila Gustafssons avhandling (2010) belyser betydelsen av att se den sociokulturella kontextens betydelse i utvecklandet och vidmakthållandet av ätstörningar hos tonårsflickor, och indikerar att såväl individuella som sociokulturella faktorer behöver belysas i behandling och prevention av dessa tillstånd.

Förhållningssätt

Framförallt bör behandling av tonårsflickor med ätstörning innefatta ett tydligt fokus på att uppmuntra till ett kritiskt förhållningssätt gentemot sociokulturella förväntningar, och att utforska olika sätt att hantera dessa förväntningar på ett flexibelt sätt, samt att uppmuntra patienten att sträva efter sina egna mål, utan att behöva tävla med andra, eller försöka vinna andras gillande.

Josefin Westerberg Jacobson

Josefin Westerberg Jacobsons avhandling (2010) visar att en önskan att vara smalare, högre BMI än kamraterna, flickornas egna och pappas tidiga tecken på störda ätbeteenden, mammas perfektionism och mindre trivsamma relationer i familjen, är viktiga faktorer för utvecklingen av störda ätbeteenden för flickorna.

Skyddande faktorer

Skyddande faktorer ser ut att vara lågt BMI och mer hälsosamma attityder till mat/ätande, speciellt influerat av hög självkänsla samt låg till medelhög grad av perfektionism.

En önskan att vara smalare influerar livsstilsfaktorer och flickor som önskar sig smalare har fyra gånger högre risk att utveckla ett stört ätbeteende över fem år. Smalhetsidealet internaliseras tidigt hos flickor. Kunskap om risk- och skyddsfaktorer är grundläggande för att kunna utveckla teoretiska modeller och nya väger för att arbeta preventivt och resultaten bekräftar vikten av att ta en kritisk ställning till smalhetsidealet i vårt samhälle.

Publicerad av: Karin Meyer Lundén Sidansvarig: Annika Strömberg Sidan uppdaterades: 2018-01-04
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)