Situationen kan leda till en spiral där kunskapen används reflexivt och att stigande anmälningstal bekräftar utsatthet och därmed ökar uppmärksamheten för problemet. En ökad kunskap om specifika problem och risker kan ha betydelse för tolerans och anmälningsbenägenhet.
En välfungerande organisation förutsätter regler och kontroll, men arbetstagares berättelser är minst lika viktiga. Ett offerperspektiv har betydelse för säkerheten eftersom offrens erfarenheter kan bidra till förändrade säkerhetsrutiner. Är säkerhetsrutinerna inte adekvata så kommer de heller inte resultera i ökad säkerhet eller organisatoriskt lärande. Om säkerhetsstrategierna inte harmonierar med det faktiska arbetet och medför regler som hämmar kreativitet och fantasi innebär det en klar begränsning - inte bara för de scenarion vi kan föreställa oss inträffa i olycksförebyggande syfte - utan även i form att vi berövas en källa av tillit, excellens och innovation.