Kultur, andlighet och coping

Andligt orienterade coping-metoder bland cancerpatienter i Sverige — en kvantitativ studie

I denna studie har enkäter fördelats bland personer som har/har haft diagnosen cancer i Sverige, totalt 2355 personer har svarat. Resultaten visar att naturen har varit den viktigaste coping-metoden hos cancerpatienterna.

Det högsta medelvärdet (2,9) har faktorn "Naturen har varit en viktig resurs för dig så att du kan hantera din sjukdom". Två av tre svarande (68 procent) säger att vistelser i naturen till stor eller ganska stor del har varit en hjälp för att må bättre under/efter sjukdom. Den näst viktigaste metoden är att lyssna på naturliga ljud som fågelsång och vind. 66 procent av de svarande anger att detta i stor eller ganska stor utsträckning har hjälpt dem må bättre under sjukdomen.

Att promenera eller delta i någon aktivitet utomhus, kommer på tredje plats. Resultaten från denna undersökning om vilken roll naturen spelar för människor med cancer, bekräftar resultaten från en tidigare studie. Baserat på resultaten från en kvalitativ studie bland patienter med cancer i Sverige (Ahmadi 2006) har denna kvantitativa studie genomförts för att undersöka i vilken utsträckning resultaten är tillämpliga på en bredare population av cancerpatienter i Sverige. Utöver frågor som rör den tidigare kvalitativa studien har vi i utformningen av den aktuella kvantitativa studien också använt RCOPE-enkät designad av Kenneth I Pargament.

Forskningsledare

Fereshteh Ahmadi

Samarbete

Nader Ahmadi, avdelningen för social arbete och psykologi, Högskolan i Gävle

Kultur, andlighet och coping

Forskningen kring coping, hälsa och kultur finansierades av FAS. 1 januari 2000 erhöll jag en av Socialvetenskapliga forskningsrådet finansierad fyraårig tjänst som forskarassistent. När jag 1 juli 2001 tillträdde en tjänst som universitetslektor i sociologi med inriktning mot gerontologi vid Högskolan i Gävle, ändrade jag min forskningsplanering mot religiös och andlig coping. Det handlade om en sociologisk studie av religiösa och icke-religiösa andliga strategier för "coping" bland kvinnliga och manliga patienter med livshotande sjukdomar. Studien fokuserade frågan hur patienter med cancer hanterade sin sjukdom, och tog upp frågor om patienterna använde sig av någon form av religiös eller icke-religiös andlig strategi. Detta var första studien i sitt slag i Norden. Jag undersökte också om det fanns skillnader mellan kvinnor och män när det gällde strategier. Projektet baserade sig på semi-strukturerade intervjuer med 51 vuxna människor som drabbats av cancer. I en del av projektet har svenska patienter jämförts med patienter i USA. Jämförelsen fokuserade på om sociala och kulturella skillnader bidrar till skillnader i copingstrategier. Det empiriska materialet för jämförelsen utgjordes till stor del av livsberättelser som deponerats under min tre månaders vistelse vid The Department of Psychiatry and Behavioral Sciences, Stanford University.

Resultatet visar att svenskar använder en del andliga copingmetoder som inte har upptäckts tidigare inom forskningsfältet religiös och andlig coping. Studien visar att patienterna använder flera olika andliga strategier. Att tänka på andliga frågor och på olika sätt söka andlig kraft var dock viktigare för patienterna än religiösa riter och aktiviteter. Allra vanligast var att söka andlig kraft och stillhet i eller genom naturen. Flera uppgav att de upplevt en känsla av samhörighet med naturen. Andra hämtade kraft inom sig själva, genom meditation eller musikupplevelser. Det var också vanligt att man tyckte om att vara ensam när det var som svårast, något jag kallar positiv ensamhet, och för några var det extra viktigt att vara en bra människa.

Flera patienter berättar att de använder visualisering, antingen i form av en vilsam miljö, eller som ett sätt att "angripa tumören och sedan se den minska". Resultaten visar också att intervjupersonerna helst förlitar sig på sig själva för att lösa problem relaterade till sjukdomen. Och det är viktigt att ha kontroll över situationen. Att ta hjälp från andra, inklusive Gud eller en högre makt, är något som patienterna gör för att få mer kraft att hjälpa sig själva, inte för att passivt vänta på ett mirakel. Kulturens roll i coping är ett negligerat tema i forskning kring religiös och andlig coping. Genom min studie har jag synliggjort kulturens betydelse i sammanhanget.

Resultat av studien har presenterats i en bok: Culture, Religion and Spirituality in Coping: The Example of Cancer Patients in Sweden. Den publicerades i  Acta Universitatis Upsaliensis, Studia sociologica Upsaliensia i maj 2006.

Boken Kultur och hälsa (2008), Studentlitteratur, har publicerats som kurslitteratur där denna studie har diskuteras i en del kapitel.

Artikeln “Investigating the Religious and Spiritually Oriented Coping Strategies in the Swedish Context: A Review of Literature and Directions for Future Research" publicerats i Illness, Crisis & Loss 9(4):336-356.

Ett bokkapitel har ägnats denna studie: “kulturens indvirkning på åndlig coping med kraef" i N. C. Hvidt & C. Johansen (red.) kan bjerge flytte Troen. Copenhagen: Gyldenda, Nordisk forlag.

Ett annat bokkapitel som har ägnats åt denna studie är under publicering: Kultuuriperspektiiviline uurimus Rootsi vähipatsientide religioossetest ja vaimsetest toimetulekumeetoditest (A study of the religious and spiritual coping methods among Swedish cancer patients from a cultural perspective) i Inimene, tervis ja haigused - Terviseteemaline artiklikogumik "Medica" (Human, Health and Illnesses. Health-concerned article collection "Medica").

En artikel som berör studien om religiös och andlig coping har skickats för publicering till Social Compass. Artikeln heter "On Definition of Religiousness and Spirituality A Critique of Pargament´s Appraoch".

Studien om "kultur, religion och andlighet i coping" har recenserad i en del tidskrifter och tidningar (International Journal for the Psychology of Religion, Göteborgsposten, UNT, Universen).

Publicerad av: Lena Åminne Sidansvarig: Annika Strömberg Sidan uppdaterades: 2011-11-16
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)