Leva med långvarig ohälsa

Det övergripande syftet med projektet är att över tid beskriva patienters upplevelser av att leva med långvarig ohälsa relaterat till deras förmåga att hantera sin vardag samt närståendes upplevelse av sin livssituation. Därtill är syftet att beskriva hur vårdpersonal kan stödja patienter och närstående att använda sina resurser för att hantera sin livssituation.

Specifika syften

Studie 1 och 2: Syftet med studierna är att följa patienter med långvarig ohälsa och deras närstående under ett år för att beskriva hur de hanterar sin vardag med avseende på inre och yttre resurser för att bibehålla/förbättra sitt välbefinnande/livskvalitet. Syftet är även att undersöka samband mellan livskvalitet och inre och yttre resurser.

Studie 3 och 4: Syftet med studierna är att beskriva patienters och närståendes upplevelser och erfarenheter av att leva med långvarig ohälsa.  

Studie 5: Syftet med studien är att beskriva hur vårdpersonal kan stödja patienter och närstående att utnyttja sina inre och yttre resurser för att hantera sin livssituation vid långvarig ohälsa. 

Metod

Standardiserade frågeformulär används i studie 1 (patienter) och studie 2 (närstående). I studie 3 och 4 kommer patienter respektive närstående att intervjuas angående deras upplevelser och erfarenheter av att leva med långvarig ohälsa. I studie 5 kommer vårdpersonal att bli intervjuade om hur de kan stödja patienter och närstående i att hantera sin vardag. Förväntningar utifrån projektet är att identifiera copingstrategier och resurser hos patienter och närstående som främjar hälsa samt att få fram kunskap som kan användas kliniskt i mötet med patienter och närstående. 

Datainsamlingen för studie 1 och 2 har genomförts 2011-2014. Datainsamling för studie 3 och 4 beräknas starta under 2015.

Preliminära resultat

I vår pilotstudie (1) som handlar om coping, copingresurser och livskvalitet hos patienter med hjärt- och njursvikt fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna vad gäller studievariablerna. Däremot framkom positiva korrelationer mellan Sense of Coherence (SOC), General Self-Efficacy (GSE) och SF-36 (livskvalitet, QoL) samt negativa korrelationer mellan emotions-fokuserad coping, SOC, GSE och QoL.

1. Kristofferzon M-L, Lindqvist R, Nilsson A. Relationships between coping, coping resources and quality of life in patients with chronic illness: a pilot study. Scand J Caring Sci, 2011; 25: 476–483.

Forskare

Marja-Leena Kristofferzon, FD, Docent i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle och Uppsala universitet
Annika Nilsson, FD, Högskolan i Gävle

Medarbetare

Eva Westergren, adjunkt, Högskolan i Gävle
Anna Danhard, adjunkt, Högskolan i Gävle
Tina Nordström, adjunkt, Högskolan i Gävle
Åsa Hedlund, adjunkt, Högskolan i Gävle
Maria Wejåker, adjunkt, Högskolan i Gävle
Elisabet Eriksson, Fil.dr., Högskolan i Gävle
Ragny Lindqvist, Fil.dr., Högskolan i Gävle
Marianne Carlsson, Professor, Högskolan i Gävle

Publikationer