För en säker vård krävs att vårdens resurser nyttjas på ett ändamålsenligt och klokt sätt i förhållande till vårdens uppdrag och resurser. Prioriteringar sker till stor del utan att vara kunskapsbaserade och diskuteras sällan i relation till verksamhetens mål. Enligt världshälsoorganisationen WHO finns behov av att genomföra flera olika typer av forskningsstudier för att bygga en kunskapsbas gällande kvalitetsförbättringar i vården.
Detta forskningsprogram är utformat för att ge information som på sikt ska förbättra det kliniska omhändertagandet inom dialysvården.
Nationella kvalitetsregister, som Svenskt njurregister, utgör en unik möjlighet att mäta och följa om vården tillgodoser patientens behov av en trygg och säker vård och behandling. De nationella kvalitetsregistren saknar emellertid ofta forskningsbaserade omvårdnadsvariabler/kvalitetsindikatorer och därmed försvåras möjligheten till förbättringsarbete inom omvårdnad. För att utveckla forskningsbaserad kunskap som är tillämpbar i vården byggs detta forskningsprogram upp utifrån de riktlinjer som Medicinska forskningsrådet har publicerat.
Forskningsprogrammet är uppdelat i flera faser, dess varaktighet löper från 2011 fram till minst 2015. I den inledande fasen insamlas fakta för studier om:
- forskningsbaserade omvårdnadsvariabler och kvalitetsindikatorer för omvårdnad inom dialysvården
- sjuksköterskors etiska reflektioner och agerande när det gäller faror och risker inom dialysvården
- forskningsanvändning och tillämpning av forskningsbaserade riktlinjer inom dialysvården
- likheter och skillnader i omvårdnadsrutiner mellan dialysenheter
- relationen mellan bemanningstal och vårdkvalitet
- relationen mellan forskningsanvändning och personalens följsamhet till kliniska riktlinjer/kvalitetsindikatorer
- relation mellan omvårdnadsrutin och vårdkvalitet
Vissa delstudier genomförs med internationella samarbetspartners.