Gå till eugreenalliance
Sök

ASK Arenaträff: Hur förebygga att ungdomar dras in i kriminella nätverk?

Sammanfattning av gruppdiskussioner vid workshopen ”Hur kan vi samverka på nya sätt för att förebygga att ungdomar dras in i kriminella nätverk?”

Workshopen genomfördes 5 oktober 2023 vid DoSpace i Gävle. Den väckte stort intresse och anmälan stängdes vid 50 anmälda. Samarrangörer var ”Arena för social kunskapsutveckling, ASK”, forskningsprogrammet ”Urban Commons” (HiG) och dess samverkansgrupp för socialt hållbar stadsutveckling, samt forskningsprogrammet ”Brottslighet, hälsa och välfärd (HiG)”.

Syftet med workshopen var att diskutera och utveckla samverkansformer som kan förebygga att unga killar och tjejer dras in i kriminella nätverk. Den övergripande frågeställningen för gruppdiskussionerna var "Hur kan vi samverka på nya sätt för att förebygga att ungdomar dras in i kriminella nätverk?". Nedan presenteras kortfattat vad som framkom i gruppdiskussionerna baserat på inlämnade stödanteckningar.

Vad är samverkan och hur går den till idag?

Idag handlar samverkan ofta om informationsutbyte mellan olika aktörer. Samverkan sker mellan offentliga aktörer såsom skola, socialtjänst, polis och delvis även civilsamhälle och föreningsliv. Samverkan med näringslivet är svagare utvecklad. Ibland kan det vara otydligt avseende roller och rollfördelning i samverkan.

Vilka samverkansarenor och platser är centrala?

Många kommentarer pekar på betydelsen av att vara på plats där de berörda målgrupperna finns: Fysisk närvaro behövs, vi ska inte låsa in oss på kontoret, vi ska var synliga hela tiden, vi måste vara på de platser där barn och ungdomar finns! Skolan är viktig och en bra plats att bygga relationer. Fritidsgårdarna är en viktig kärnverksamhet. Civilsamhällets och dess organisationer lyft också fram som viktiga, liksom närstående och familjenätverk.

Utmaningar i samverkansarbetet

Sekretess kan utgöra hinder för en bra samverkan. Vi behöver ökad samsyn mellan involverade aktörer och t.ex. med polisen, men sekretessen försvårar. Bristande tillit till socialtjänsten lyftes fram som utmaning. Vi behöver involvera föräldrar mer och i tidigt skede. Segregation och exkludering är en stor utmaning, nuvarande skolsystem bidrar. Kriminalitet kopplat till narkotikabruk nämndes som problemområde. En trend är att de ungdomar som är på glid eller redan befinner sig i kriminella miljöer inte syns lika bra och att de grupperna idag är större än tidigare. Vi kan vara bra på att identifiera individer men hur tar vi hand om dessa? Det behövs en större tydlighet i dialogen mellan olika professionella angående vad vi gör av oron? En utmaning är hur vi kan befolka de arenor där den aktuella målgruppen finns.

Vad behöver göras för att utveckla samverkansformer och metoder?

Vi behöver mera befolka de arenor där målgruppen finns och få till positiva sammanhang. Kompensatoriska insatser behöver samordnas mer. Samverkansaktörer behöver börja göra mera konkreta saker tillsammans, t.ex. inom ramen för SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid). Konkreta samverkansinsatser kan också vara ett sätt att komma runt sekretessen. Ökade gemensamt drivna insatser riktade till individer, barn och unga vuxna där det finns hög risk. Ökad samverkan mellan förebyggande och myndighet, där ”golvfolket” ska vara mer på fältetoch handläggare och fält jobba tätare tillsammans. Mer tid behöver avsättas till myndighetsaktörer för att kunna prioritera samverkan och t.ex. vara mer ute i utsatta bostadsområden. Myndigheterna behöver prioritera att ge förutsättningar (tid) till bra samverkan.

Ökad samverkan med föreningslivet är viktigt. Vi behöver få med ”nyckelpersoner” på rätt sätt från t.ex. föreningar. Mentorsprogram bör utvecklas riktat till föreningslivet. Informera idrottsföreningar om vart och hur de kan vända sig med sin oro. Då kan vi tidigare fånga upp fler och de professionella får vetskap tidigare. Vi behöver stödja att göra föräldrar mera medvetna, genom t.ex. föräldrautbildningar och föräldrastöd. Mammor och kvinnor behöver stärkas. MVC och BVC kan fylla viktig roll. För att främja integration bör vi jobba med hembesök från början.

Vi behöver i samverkansforum jobba mer med att få med näringslivsidkare. Nätverksmedlemmar behöver mötas på individnivå. Att byta boenden med andra kommuner kan ge win-win (när individ behöver ”gå under jorden”).

Utslagningsskolan behöver reformeras.

Publicerad av: Sandra Wikner Sidansvarig: Magnus Isaksson Sidan uppdaterades: 2024-01-25
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)