Deltagarna fick som start på dagen en historisk inflygning om hur arbetet med förebyggande insatser. Fältarbete och samhällsarbete har skett och hur det på olika sätt varit en del i samhällsplanering av Päivi Turunen som har en lång erfarenhet av detta från både praktik och forskning. Hon pekade på att de så kallade miljonprogrammen var byggda funktionellt, till skillnad från områden byggda tidigare som utformades med en tydligare grannskapstanke.
Päivi visade på exempel från uppbyggnaden av Skarpnäck där tanken var att bygga något annat än en monoton förort med olika upplåtelseformer och försök att bygga in en grannskapskänsla. Området skulle designas utifrån ett socialt perspektiv. Päivi arbetade då som socialarbetare i området och det fanns en samverkan åt alla håll och en nära samverkan med kvarterspoliser. Päivis rekommendation utifrån både praktisk erfarenhet och forskning är att när det byggs nya områden ska det sociala fält- och förebyggandearbetet starta på en gång.
Päivi visade på hur olika metoder har använts under åren ofta med goda resultat, men att uthålligheten att fortsätta arbetet långsiktigt ofta saknas, vilket gör det svårt att skapa långsiktiga resultat. Förebyggande arbete kräver många involverade och tar lång tid vilket kräver kontinuitet.