ASK, Arenan för social kunskapsutveckling bjöd den 6 oktober in till arenaträff med temat förebyggande arbete. Hur arbetar man förebyggande med barn och unga för att förhindra skadligt beteende och vad säger forskarna om området?
Ungefär 20 personer från länets kommuner och Högskolan i Gävle möttes för att tillsammans ta del av ett par föreläsningar av forskare inom området såväl som på hur Sandvikens kommun har tagit sig an uppgiften genom att börja jobba med metoden CTC- Communities That Care.
%20P%C3%A4ivi.jpg)
Deltagarna fick som start på dagen en historisk inflygning om hur arbetet med förebyggande insatser. Fältarbete och samhällsarbete har skett och hur det på olika sätt varit en del i samhällsplanering av Päivi Turunen som har en lång erfarenhet av detta från både praktik och forskning. Hon pekade på att de så kallade miljonprogrammen var byggda funktionellt, till skillnad från områden byggda tidigare som utformades med en tydligare grannskapstanke.
Päivi visade på exempel från uppbyggnaden av Skarpnäck där tanken var att bygga något annat än en monoton förort med olika upplåtelseformer och försök att bygga in en grannskapskänsla. Området skulle designas utifrån ett socialt perspektiv. Päivi arbetade då som socialarbetare i området och det fanns en samverkan åt alla håll och en nära samverkan med kvarterspoliser. Päivis rekommendation utifrån både praktisk erfarenhet och forskning är att när det byggs nya områden ska det sociala fält- och förebyggandearbetet starta på en gång.
Päivi visade på hur olika metoder har använts under åren ofta med goda resultat, men att uthålligheten att fortsätta arbetet långsiktigt ofta saknas, vilket gör det svårt att skapa långsiktiga resultat. Förebyggande arbete kräver många involverade och tar lång tid vilket kräver kontinuitet.
%20Stefan%20Sjoberg.jpg)
Stefan Sjöberg, professor i socialt arbete talade om social hållbar stadsutveckling och visade på hur utvecklingen har blivit mer ohållbar vilket är effekter av skeenden som skett i Sverige i över 30 år. Forskningen ser att Sverige har blivit ojämlikt och polariserat vilket är ett problem. Negativa utveckling som pågått så lång tid och kommer ta lång tid att vända och kräver ett långsiktigt arbete. Samhällsarbete, Community Work, är olika former av socialt arbete för socialt hållbar utveckling av områden. Stefan betonar hur viktigt det är med medborgarnas inflytande och delaktighet i utvecklingsarbete. För att lyckas med socialt hållbar stadsutveckling måste man finnas där människorna lever och skapa dialog och förtroende och skapa tillit för att jobba vidare i utvecklingen. Detta för att skapa ett kollektivt empowerment i området som kan bidra till en konstruktiv och positiv områdesutveckling. Det är viktigt att de insatser som sker har evidens för annars kan det bli motsatta effekter.
Den fysiskt byggda miljön i bostadsområden ska utformas så det möjliggör sociala processer. Fysisk och social struktur behöver matchas och planeras ihop, säger Stefan. Ofta bildas Community center, områdescenter, vilket är möteslokaler som blir ett nav och grannskapscenter med möten och aktiviteter som främjar samhällsarbetet.
%20Peter%20Folkeg%C3%A5rd.png)
Peter Folkegård är Central utvecklingsledare för konceptet CTC- Communities That Care som nu har påbörjats i Sandviken kommun som metod att jobba förebyggande med samhällsarbete. Utifrån en undersökning som visade på ojämlikheter och skillnad i levnadsvillkor fanns behov att hitta nya modeller att arbeta. Valet föll på CTC som är en modell och metodik utvecklad vid University of Washington och som är spridd i flera världsdelar. Malmö är den första stad som arbetar enligt konceptet i Sverige och Sandviken är nummer två. Det är ett långsiktigt arbete som kommer utvärderas och pågå under minst tio år och involverar aktörer från hela kommunen och aktörer från hela samhället.
Communities That Care går ut på att arbeta mot det som orsakat problembeteenden hos ungdomar och möta risk- och skyddsfaktorer i ungdomars uppväxt. CTC går ut på att alla har ett ansvar för barnen. Metoden är ett arbete med mobilisering av närområdet som leds av lokala utvecklingsledare. I arbetet ser man på beslutskedjor, gör enkät i skolans åk 2- 6 och arbetar med evidensbaserade program för förebyggande arbete. Dessutom finns en social utvecklingsstrategi som kan användas i olika sammanhang på till exempel skolor och fritidsgårdar. I Sandviken arbetar man i områdesteam med personer från olika aktörer. Peter berättade att de som ingår i arbetet upplever en kunskapshöjning bara av att jobba i systemet.
Forskare vid Högskolan i Gävle är involverade och bedriver forskning nära både CTC och de Stadsdelsutvecklingsprojekt som sker i Gävle och har varit delaktiga i förarbetet till satsningarna. På frågan om hur dessa samarbeten har startat konstaterade både kommunala företrädare och forskare att det är relationer, samtal och samarbete som pågått i många år. Det ena har gett det andra i samverkan- men ingen minns inte riktigt hur det startade för ca 15 år sedan. Samverkan handlar om mänskliga möten och relationer och kan vara riktigt givande. Genom ASK fortsätter samtalen för att främja utbyte mellan forskning och praktik.
