Komfort- och inomhusmiljökonsekvenser av behovsanpassad ventilation för industrilokaler

   
Projektledare:  Professor Bahram Moshfegh
Informationsansvarig:  Dr Mathias Cehlin
Projektet stöds av: Högskolan i Gävle and KK-Stiftelsen

KK-stiftelsen logga

  

Introduktion

För industrilokaler finns inga egentliga normer som för bostäder avseende luftomsättning. Den biologiska belastningen samt fukttillförseln är försumbara i förhållande till de lokalvolymer vi talar om. Normalt är ventilationssystemen i fabrikslokaler dimensionerade efter sommarfallet, d v s att man med mycket stora luftomsättningar vill kyla bort värmeöverskottet för att erhålla ett temperaturmässigt acceptabelt inomhusklimat.

Om man kallar ett kylsystem för ventilationssystem är det risk att tanken leder fel. Kylsystem används när det är för varmt medan ventilation sker kontinuerligt. Dagens allmänventilationssystem inom industrin är normalt i kontinuerlig drift. Följden blir att man under vintern måste tillföra värme i betydligt större utsträckning eftersom kylsystemet går för fullt. Dessutom medför dagens driftsituation att stora mängder elenergi åtgår för drift av såväl till- som frånluftfläktar, ofta kontinuerligt. Detta driftsätt gör att svensk industris sammanlagda eleffektbehov blir mycket större än nödvändigt.

Projektets syfte är att genom att utnyttja ett nytt tankesätt, som avviker från gängse tankebanor hos traditionella VVS-konsulter, och införa klimatanpassad ventilation med tillämpning på två tillverkningsindustrier, vid Husqvarna AB och Söderhamn Eriksson Koncern AB. Syftet är att undersöka möjligheterna att styra ventilationsflödena efter behovet. Det är då framförallt två styrkriterier som är intressanta, dels den nu allmänt använda - temperaturen i vistelsezonen - dels luftkvaliteten. När kylbehovet minskar, bör luftflödena minskas, till den gräns där luftkvalitetskriteriet tar vid. Den mindre luftmängd som erfordras kräver betydligt mindre uppvärmning och ger därmed bättre energiekonomi.

Inomhusklimatet i industrilokalerna kommer att undersökas med hjälp av numeriska beräkningar och genom försök. För att bedöma effektiviteten hos ventilationssystemet, används effektiviteten för bortförande av värme och bortförande av föroreningar tillsammans med den predikterade andelen missnöjda med värmekomforten och andelen missnöjda med luftkvaliteten för att definiera ett luftdistributionsindex. Värmekomforten och kvaliteten på inomhusluften liksom energianvändningen hos det nya ventilationssystemet kommer att jämföras med det befintliga ventilationssystemet.

Publicerad av: Liselotte Laurila Sidansvarig: Gunilla Mårtensson Sidan uppdaterades: 2013-10-18
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)