Forskningsfrågor

Future-Proof Cities har fyra övergripande forskningsfrågor som formar de projekt som ingår i forskarskolan. Samtliga projekt täcker flera av frågorna men har olika tyngdpunkt beroende på forskningsfrågan hos näringslivet.

Här följer en kort överblick och sammanfattning av projektets forskningsfrågor – frågor som dock är mer komplexa i sin helhet.

Future-Proof Cities logotype

1. Sociala hållbarhetsaspekter utifrån invånarnas perspektiv

  • a) Vad innebär social hållbarhet i medelstora städer i Sverige och hur ska vi främja urban social hållbarhet?
  • b) Hur påverkar stadens rumsliga form och dess samhällsinstitutioner social hållbarhet?

I samklang med tekniska framsteg i hur städer utvecklas hävdar vi här att planering för en hållbar stadsutveckling också kräver fokus på hur invånare använder och upplever sina lokala stadsmiljöer. Rumsliga analyser och rumsligt exakta upplevelseanalyser behövs för att utveckla en socialt smart såväl som en människocentrerad stad. Invånares upplevelser av exempelvis rättvis fördelning av hälsofrämjande stadsmiljöer (exempelvis naturmiljöer, kultur och service), om trygghet och om en känsla av att kunna ta del av samhället avgörande för att uppnå social hållbarhet i städer. Kopplat till sådana upplevelser kan planering av urbana allmänningar för styrning av kulturell mångfald vara en viktig aspekt. I projektet definieras social urban hållbarhet i relation till varje specifikt område men utgår från en jämlik rumslig tillgång till offentliga stadsmiljöer som påverkar ovan nämnda upplevelser.

2. Digitala och tekniska klimatlösningar för resiliens inom kritiska infrastrukturer för livsmedel, vatten och energi

  • a) Hur ökar vi effektivitet och miljöprestanda hos cirkulära lösningar för infrastrukturer samtidigt som vi bygger resiliens i relation till klimatkrisen?
  • b) Hur påverkar digitaliseringen och andra innovationer miljöeffektivitet och resiliens?

För att nå klimatmålen analyserar kunskapsfronten bland annat hur pågående digitalisering, naturbaserade lösningar samt teknik påverkar effektiviteten i grundläggande urbana infrastrukturer för bland annat energi, VA och livsmedel. Det finns en kunskapslucka om hur robusta sådana innovationer kan bli relaterat till den globala uppvärmningen. Klimatrelaterade kriser kan vara stigande havsytor, extrema väderhändelser och förändrade nederbördsförhållanden. En kommande kunskapsfront behöver inkludera analyser om hur innovationer för minskad miljöpåverkan samverkar med framtida urbana infrastrukturers klimatresiliens, definierat som buffert-kapacitet att klara kriser och fortsätta utvecklas i relation till lokala effekter av den globala uppvärmningen.

3. Styrning och planering mot urban resiliens

  • a) Vad innebär styrning (inklusive frågor om ledarskap, planering och medborgardeltagande) för att bygga resiliens mot klimatkrisen för medelstora städer i Sverige?
  • b) Hur kan fragmentering i planering övervinnas med specifikt fokus på samverkan mellan planeringsprocesser för att nå klimatmål och planeringsprocesser för ökad social hållbarhet?

Gällande styrning och stadsplanering adresseras en aktuell kunskapslucka – simultan planering för multipla mål inom hållbar stadsutveckling. Mycket av befintlig litteratur är fragmenterad, då fokus ofta ligger endast på ett problemområde i taget: ekonomi, integration, hälsa, energi eller biologisk mångfald. Hittills råder en otillfredsställande nivå rörande om eller hur hållbarhetsmål ligger i konflikt med varandra eller bildar synergier mellan varandra. En relaterad lucka som adresseras är hur vi integrerar multipla kunskapssystem så att nya strategier främjar en miljömässig, och samtidigt, en socialt hållbar stadsutveckling.

4. Metoder och verktyg för samskapande

  • a) Hur kan samverkansprocesser, innovativa metoder och verktyg bättre kalibreras för att öka förståelse för stadens komplexitet och för bättre styrning mot social hållbarhet och samtidigt mot att nå klimatmål?
  • b) Vilka grupper får delta och vems kunskap räknas i sådana processer för samskapande?

Baserat på antagande att städers styrning är fragmenterad och tenderar att sub-optimera pågående utveckling mot olika scenarier för en hållbar framtid finns behov av att utveckla metoder och verktyg för samverkan som integrerar generell expertkunskap med platsspecifik kunskap. Det behövs för att dela kunskap, öka organisatorisk kapacitet och för att stärka samhörighet och gemenskap inom stadsdelar. För effektivt samskapande behövs utveckling av strategier, metoder och verktyg för såväl analys som syntes, inklusive ett diskursivt perspektiv på stadsstyrning som tar upp maktfrågor.

Publicerad av: Anna Näsman Sidansvarig: Gunilla Mårtensson Sidan uppdaterades: 2020-09-17
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)