Forskningsfrågor
Future-Proof Cities har fyra övergripande forskningsfrågor som formar projekten inom forskarskolan. Doktorandernas projekt täcker flera av frågorna men har olika tyngdpunkt beroende på forskningsfrågan hos näringslivets part.
Future-Proof Cities har fyra övergripande forskningsfrågor som formar projekten inom forskarskolan. Doktorandernas projekt täcker flera av frågorna men har olika tyngdpunkt beroende på forskningsfrågan hos näringslivets part.
Här följer en kort överblick och sammanfattning av projektets forskningsfrågor – frågor som dock är mer komplexa i sin helhet.
I samklang med tekniska framsteg i hur städer utvecklas hävdar vi här att planering för en hållbar stadsutveckling också kräver fokus på hur invånare använder och upplever sina lokala stadsmiljöer. Rumsliga analyser och rumsligt exakta upplevelseanalyser behövs för att utveckla en socialt smart såväl som en människocentrerad stad. Invånares upplevelser av exempelvis rättvis fördelning av hälsofrämjande stadsmiljöer (exempelvis naturmiljöer, kultur och service), om trygghet och om en känsla av att kunna ta del av samhället avgörande för att uppnå social hållbarhet i städer. Kopplat till sådana upplevelser kan planering av urbana allmänningar för styrning av kulturell mångfald vara en viktig aspekt.
I projektet definieras social urban hållbarhet i relation till varje specifikt område men utgår från en jämlik rumslig tillgång till offentliga stadsmiljöer som påverkar ovan nämnda upplevelser.
För att nå klimatmålen analyserar kunskapsfronten bland annat hur pågående digitalisering, naturbaserade lösningar samt teknik påverkar effektiviteten i grundläggande urbana infrastrukturer för bland annat energi, VA och livsmedel. Det finns en kunskapslucka om hur robusta sådana innovationer kan bli relaterat till den globala uppvärmningen.Klimatrelaterade kriser kan vara stigande havsytor, extrema väderhändelser och förändrade nederbördsförhållanden.
En kommande kunskapsfront behöver inkludera analyser om hur innovationer för minskad miljöpåverkan samverkar med framtida urbana infrastrukturers klimatresiliens, definierat som buffert-kapacitet att klara kriser och fortsätta utvecklas i relation till lokala effekter av den globala uppvärmningen.
Gällande styrning och stadsplanering adresseras en aktuell kunskapslucka – simultan planering för multipla mål inom hållbar stadsutveckling. Mycket av befintlig litteratur är fragmenterad, då fokus ofta ligger endast på ett problemområde i taget: ekonomi, integration, hälsa, energi eller biologisk mångfald. Hittills råder en otillfredsställande nivå rörande om eller hur hållbarhetsmål ligger i konflikt med varandra eller bildar synergier mellan varandra. En relaterad lucka som adresseras är hur vi integrerar multipla kunskapssystem så att nya strategier främjar en miljömässig, och samtidigt, en socialt hållbar stadsutveckling.
Baserat på antagande att städers styrning är fragmenterad och tenderar att sub-optimera pågående utveckling mot olika scenarier för en hållbar framtid finns behov av att utveckla metoder och verktyg för samverkan som integrerar generell expertkunskap med platsspecifik kunskap. Det behövs för att dela kunskap, öka organisatorisk kapacitet och för att stärka samhörighet och gemenskap inom stadsdelar.
För effektivt samskapande behövs utveckling av strategier, metoder och verktyg för såväl analys som syntes, inklusive ett diskursivt perspektiv på stadsstyrning som tar upp maktfrågor.