Forskning inom Miljöteknik

Forskningen inom miljöbedömning av teknik har flera tillämpningar såsom Avfalls- och resurshantering, Byggnader och stadsdelar, Drivmedel och transporter, Vatten- och avloppshantering

Inom respektive tillämpning betonas systemperspektivet. Inom avfallshantering använder vi t.ex. datormodellen ORWARE och för byggnader finns särskilt framtagna miljöbedömningsverktyg som Miljöbyggnad och EcoEffect. Livscykelanalys kan användas i alla tillämpningar. Mer kemiinriktad forskning återfinns i några av tillämpningarna.

Tillämpningarna delar samma metodtradition i form av miljösystemanalytiska metoder som livscykelanalys (LCA), materialflödesanalys (MFA) och multikriterieanalys (MKA). Energifrågorna är centrala och behandlas för alla tillämpningarna.

Avfalls- och resurshantering

Området handlar om hur man kan bedöma och jämföra miljöaspekter mellan olika tekniker för att generera energi och ta hand om avfall. Jämförelserna görs utifrån ett livscykelperspektiv. Analyserna har även ett tydligt systemperspektiv där miljöprestanda ställs mot kostnader och tekniska för- och nackdelar.

Avfallshantering är en viktig del av samhällets infrastruktur och i samhällets och industrins materialflöde. Det är också en del i samhällets omsättning av råvaror, näringsämnen och energi. Genom rätt hantering av avfallet kan vi bidra till att stävja klimatförändringarna, vilket de senaste årens utveckling visar. Minskad användning av fossila bränslen och ökad materialåtervinning ger mindre koldioxidutsläpp. Materialåtervinning av förpackningar, returpapper, skrot och elavfall minskar miljöpåverkan och sparar energi och materialresurser. Biologisk behandling sker genom rötning eller kompostering. Rötning ger biogas, som kan användas till fordonsbränsle, och biogödsel som är ett utmärkt näringsmedel. Kompostering ger ett långtidsverkande gödselmedel som används som jordförbättring i trädgårdar, parker och vid markanläggningar. Avfallsförbränning är ett effektivt och miljömässigt säkert sätt att utvinna energin ur avfallet. Deponering är en behandlingsmetod som behövs för avfall som inte kan, eller genom lagföreskrift ska, återvinnas eller behandlas på annat sätt. Deponering innebär att avfallet förvaras på ett långsiktigt säkert sätt och behandlingsmetoden styrs av ett mycket strängt regelverk.

Aktiva forskare inom området:

Byggnader och stadsdelar

Miljöpåverkan

Byggande och användning av byggnader står för nästan hälften av landets miljöbelastningar genom de utsläpp och den resursanvändning som uppstår från byggande, drift och rivning. Bebyggelsen bidrar till klimatpåverkan, övergödning, försurning, spridning av giftiga ämnen etc. genom sin användning av energi och material.

Vidare tillbringar vi merparten av våra liv inne i byggnader vars fel och brister kan påverka oss negativt både fysiskt och psykiskt. Där kan finnas radon, buller, elektriska och magnetiska fält, mögel, kemikalier, drag, övertemperaturer etc. som kan påverka vår hälsa och vårt välbefinnande negativt.

Exempel på forskning är utveckling och utvärdering av metoder för miljöbedömning av byggnader. Under senare tid har metoder för att miljöbedöma stadsdelar utvecklats vilka har sin grund i motsvarande metoder på byggnadsnivå. Forskningsmässigt har vi utvärderat dessa metoder och även undersökt hur sådana metoder kan användas i tidiga skeden. Andra exempel är bedömningsmetoder för luftkvalitet med särskild inriktning mot allergener samt utveckling av metoder för att utvärdera byggnaders ventilationssystem.

Aktiva forskare inom området:


Luftkvalitet

Detta område inriktar sig mot bedömningsmetoder av kvaliteten på luften vi andas. Ett större projekt syftar mot att utveckla pollenprognoser till allergenprognoser genom att utveckla nya och bättre metoder att mäta pollenkornens faktiska innehåll av allergener. Vi fokuserar för närvarande på utveckling av en metod att mäta förekomsten av allergenet Bet-v1 i pollen från vårtbjörk.


Ett annat spår handlar om att utvärdera byggnaders ventilationssystem. Ventilationens syfte är primärt att säkerställa en god luftkvalitet genom att tillföra uteluft. Ett bra ventilationssystem späder ut de kemiska ämnen som genereras inomhus (från invånare, aktiviteter, eller inventarier) till tillräckligt låga halter och tillför en adekvat mängd syrgas. I många fall ökar ventilationssystemen energianvändningen i byggnader, vilket betyder att miljömålen ”God inomhusmiljö” och ”Låg energianvändning i byggnader” står i konflikt med varandra. Energianvändningen är förhållandevis lätt att mäta. Därför är det viktigt att vi har lika bra mått på ventilationens effektivitet för att väga dessa mot varandra. För närvarande utvecklar vi metoder baserade på användning av spårgaser, vilket också ger möjlighet till att spåra luftflöden i byggnader.

Aktiva forskare inom området:

Drivmedel och transporter

Utgångspunkten för vår verksamhet är att vi inom gruppen har kompetens inom produktion av biogas samt såväl LCA-kunskap som kunskap om utveckling av innovationssystem. Ambitionen med miljöteknikgruppens forskning inom drivmedel, och då främst biodrivmedel, är en samverkan mellan laborativ forskning och LCA-analys, där kompetensen redan är hög. Inom det laborativa området finns fokus på biodegradering och miljöteknisk produktion och utvärdering av specifika biobränslen. Biobränslen som slutprodukt ur biodegradering är intressant ur ett miljötekniskt perspektiv. Även bioremediering av föroreningar är en möjlig väg där miljöteknikgruppen kan få en stark ställning via samarbeten med internationella forskare. Samhällsintresset för en koldioxidneutral fordonsflotta ökar ständigt och området biogas, biodiesel samt elektricitet är ett viktigt område som stärker miljöteknikområdet vid Högskolan i Gävle.

Aktiva forskare inom området:

 Vatten- och avloppshantering

Området är under utveckling.

Aktiva forskare inom området:


 

Publicerad av: Zara Lindahl Sidansvarig: Gunilla Mårtensson Sidan uppdaterades: 2018-04-04
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)