Forskning vid avdelningen för naturvetenskap

Pågående forskning inom biologi, fysik, kemi och idrott och hälsa

FORSKNING INOM BIOLOGI

Kerstin Wallström
Östersjöekolog, universitetslektor i biologi 
Effekter av miljöförändringar på bottenvegetationen i grunda havsvikar
Projektets övergripande syfte är att klarlägga hur växtsamhällena i Östersjöns grunda havsvikar kan komma att påverkas av en fortsatt global temperaturökning. Effekterna på växtsamhällenas artsammansättning och produktion förväntas bli flerdimensionella till följd av ändrad temperatur, kortare isläggningsperiod och minskad salthalt vilket i sin tur påverkar växternas upptag av näringsämnen och förorenande ämnen, exempelvis metaller.

 
Projektet innefattar fältstudier och laboratorieexperiment med växter från Dalälvens kantområden och från grunda havsvikar i närheten av Dalälvens mynningsområde. Vid de experimentella studierna registreras växternas respons genom mätning av fotosyntetisk kapacitet, mätt som syrgasproduktion. Fokus ligger på studier av kransalger vilka utgör nyckelarter i Östersjöns grunda havsvikar.

>> Kontakta Kerstin Wallström

Annica Gullberg
Fil Dr, högskolelektor i biologi
Lärarstudenters ämnesdidaktiska utveckling under lärarutbildningen
Annica Gullbergs forskningsfokus är att undersöka hur lärarstudenter utvecklar sina ämnesdidaktiska kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena under lärarutbildningen. Detta handlar om hur lärarstudenten utvecklar sina kunskaper i att göra ett ämnesstoff begripligt för andra. I en longitudinell studie har forskningsgruppen följt lärarstudenternas ämnesdidaktiska utveckling i fysik, kemi, biologi och matematik. En viktig del av ämnesdidaktiken är kunskap om elevers svårigheter att utveckla sin kunskap om ett ämnesstoff. Vi har funnit att vissa av lärarstudenterna redan i början av utbildningen är medvetna om elevers svårigheter då de gör lektionsplaneringar. Andra studenter är från början inte medvetna om att de bör ta hänsyn till elevers förkunskaper och svårigheter. Forskningsgruppen har sedan följt  lärarstudenterna under deras utbildning. I slutet av utbildningen de återigen gjort lektionsplaneringar och forskningsgruppen har undersökt om, och i så fall på vilket sätt, lärarstudenternas ämnesdidaktiska kunskaper utvecklats.

Vill du läsa mer om forskningsgruppens studier?

 
Gullberg, A. 2001. Ämnesdidaktik för blivande 1-7 lärare. B. Schullerqvist & R. Nilsson(red), Lärarutbildningens ämnesdidaktik, HS-institutionens skriftserie nr 5, Högskolan i Gävle.

 
 Gullberg, A., Kellner, E., Attorps, I., Thorén, I., and Tärneberg, R. 2007. Lärarstudenters uppfattning om elevers begrepp om gas. In Eskilsson, O. and Redfors, A: (Eds) Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv. (pp 133- 142). Kristianstad University Press 1:2007

 
Gullberg, A., Kellner, E., Attorps, I., Thorén,I. , and Tärneberg, R. 2007. Lärarstudenters uppfattning om elevers begrepp om gas. Vetenskapsrådets skriftserie Resultatdialog (s. 52-58). Bromma.

 
Gullberg, A., Kellner, E., Attorps, I., Thorén, I., and Tärneberg, R. 2008. Prospective teachers´ initial conceptions about pupils´ understanding of science and mathematics. European Journal of Teacher Education 31, 257-278.

>>Kontakta Annica Gullberg

Lars Hillström
Universitetslektor i Biologi

Lars Hillström arbetar för närvarande med tre olika projekt.

  • Syskonrivalitet och intra-familjära konflikter hos rovfåglar. 
  • Biodiversitet i olika ekosystem i medelhavsregionen.
  • Tungmetallers exponering hos några utrotningshotade andfåglar.  

»Läs mer

FORSKNING INOM FYSIK

Roy Nilsson
Fil Dr, Universitetslektor i Fysik
I den första delen av en longitudinell studie undersöktes hur lärarstuderande ser på fysikens kanon — ämnestraditioner, genom att studera hur de gör en längre avsnittsplanering i ellära eller astronomi. Fortsättningen av studien, där de nu verksamma lärarna intervjuas, behandlar deras syn på undervisning när de arbetat under nästan 3 år.
Kjell Prytz
Universitetslektor i Fysik
Kjell Prytzs forskning handlar om att söka en korrekt beskrivning av den elektromagnetiska kraften. Detta innebär en kraft som bevarar såväl energi, rörelsemängd och rörelsemängdsmoment.

Med utgångspunkt från den parvisa växelverkningen mellan två fria laddningar i godtycklig rörelse analyseras den elektromagnetiska kraftens olika delar: elektrisk, magnetisk och induktiv relaterande till laddningar i vila, i likformig och i accelererande rörelse.
De två sistnämnda kan visas vara rörelsekonsekvenser uppkomna ursprungligen från det faktum att växelverkningar tar tid.

Samma rörelsekonsekvenser inses uppkomma i fallet gravitation där den motsvarande induktiva kraften kan visas är källan till sambandet mellan tung och trög massa. I förlängningen öppnar sig här möjlighet att se samband mellan gravitation och elektromagnetism eller ekvivalent sambandet mellan massa och elektrisk laddning.

Forskningen berör även didaktiska aspekter, bland annat genom att det via detta perspektiv framkommer ett alternativt sätt att tolka och förstå de båda relativitetsteorierna.
Det visar sig att en allt viktigare frågeställning blir innebörden av begreppen rum och tid, egentligen rena artefakter. Genom att låta fysikvetenskapen utgå från den parvisa växelverkningen, i enlighet med Newtons lära, förstås att rum motsvaras av avstånd mellan objekten och tid objektens rörelse. Dessa koncept låter sig därmed inte beskrivas på annat sätt än via någon typ av referens varför absolut rum och tid inte är möjligt, en viktig konsekvens av relativitetsteorin.

Publicerad av: Liselotte Laurila Sidansvarig: Gunilla Mårtensson Sidan uppdaterades: 2013-10-17
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)