Uppdragsutbildning

Är du intresserad av att utveckla din verksamhet med ny akademisk kunskap? Högskolan i Gävle erbjuder via RucX kompetensutveckling och vidareutbildning till kommuner, myndigheter, organisationer och företag.

Utifrån verksamhetens behov skräddarsyr vi den kompetensutveckling som önskas. Det kan handla om kurser med eller utan högskolepoäng, seminarieserier, föreläsningar, forskningscirklar m.m. inom ramen för Högskolans kompetensområden. Kurserna anpassas efter uppdragsgivarens önskemål vad gäller kursstart, omfattning, plats osv.

Om ni är intresserad av att påbörja planering av kompetensutveckling via uppdragsutbildning kontaktar ni oss och så möts vi i ett förutsättningslöst samtal. Tillsammans skapar vi den utbildning ni önskar. Inför vårt första samtal kan ni gärna fundera över syfte, innehåll, målgrupp, antal deltagare och önskemål om starttid.

Uppdragsutbildning kan köpas av till exempel kommuner, skolor, förskolor, förvaltningar, myndigheter, regioner, företag och organisationer. Ej av privatpersoner.

Kontakt: ruc@hig.se

Didaktik

Att utveckla lärmiljöer

Praktisk och teoretisk inspiration, oavsett om det handlar om att använda de befintliga lärmiljöerna på ett bättre och mer målinriktat sätt, att förbereda inför en om- eller nybyggnation, eller att ta nya lärmiljöer i bruk.

Bedömning i det 21:a århundradet

I en värld där information finns tillgänglig ”överallt” och ”närsomhelst” ställs lärare inför nya möjligheter och utmaningar när det gäller att tolka styrdokumenten och utifrån detta skapa uppgifter, examinera och bedöma. Med utgångspunkt i teorier om bedömning exemplifieras, prövas och utvärderas deras praktiska tillämpning i dagens samhälle.

Gamebased learning

Kunskap om hur du lär dig designa spel med didaktisk utgångspunkt. Innehållet behandlar hur olika typer av spelmekanik skapar förutsättningar för lärande.

Immersiva teknologier i undervisningen

Fortbildningen fokuserar på utvärdering och diskussion om immersiva teknologier (VR, AR, AI) och den potentiella användningen av dessa utifrån bland annat samhälleliga, pedagogiska, ekonomiska, och etiska perspektiv.

Undervisningsdesign - digital teknik som stöd för planering av undervisning och lärande

Via kollegialt praktiskt arbete utforskas huruvida vi, med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet om framgångsrik undervisning och elevers lärande, kan hitta sätt att använda digital teknik som skapar pedagogiska mervärden för elever och lärare.

Nätbaserat lärande, att lära (och stödja lärande) med hjälp av digital teknik oberoende av tid och plats

Med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet presenteras, prövas och utvärderas framgångsrika principer för nätbaserade (distans)studier.

Kulturmöten och flerspråkighet i förskolan

Det pedagogiska ledarskapets dimensioner i en interkulturell förskola. Teorier kring barns kulturer och kulturella uttryck i relation till teman som identitet, utveckling, interaktion, lek och IT. Språkets betydelse för barns lärande och utveckling. Arbetssätt som stödjer flerspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling.

Undervisning i förskolan i relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Undervisning som begrepp i förskolan och dess styrdokument. Forskningsbaserat arbetssätt i undervisningen som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Dokumentation, kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Kollegialt lärande för kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete. Dokumentationens betydelse för att följa barns utveckling och lärande i förhållande till förskolans uppdrag att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten.

Omsorg och anknytning i förskolan

Vikten av trygghet och anknytning för barns lärande och utveckling samt betydelsen av omsorg i förskolans verksamhet. Teoretisk förankring utifrån John Bowlbys anknytningsteori. Barns sociala utveckling och betydelsen av kamratskapande i förskolan.

Litteracitet och multimodalitet i förskolan

Barnlitteratur och mediers funktion för barns litteracitet, multimodala uttryck, kommunikativa processer och gestaltningar.

Engelska

Kritiskt tänkande i textanalys och litteraturundervisning

Att studera skönlitteratur är viktigt för framtida medborgares utbildning för det demokratiska samhället. En stor del av litteraturstudiernas bidrag till det demokratiska samhället kan ses som ett resultat av att kunna tänka kritiskt och att föreställa sig i andras världar, omständigheter och värderingar. Vad innebär “kritiskt tänkande”? Hur kan läraren träna elevernas förmåga, färdighet och benägenhet att tänka kritiskt genom textanalys och undervisning i skönlitteratur? Kursen erbjuder en modell för att utveckla elevernas kritiska förhållningssätt genom att diskutera skönlitterära texter utifrån deltagarnas svar på analytiska och öppna studiefrågor. Dessa svar delas och diskuteras i gruppen enligt ett protokoll som uppmuntrar deltagarna att reflektera över och förklara sina egna och andras antagande, tankeprocesser, värderingar och förhållningssätt.

Att analysera elevens lärande i moderna språk från ett andraspråksinlärnings perspektiv

Hur kan man förstå elevens språkproduktion och förståelse i det främmande språket från ett teoretiskt perspektiv? Finns det konkreta tips om didaktiska metoder som kan användas för elevens olika behov? I kursen går vi igenom centrala teorier inom andraspråksinlärning och deras didaktiska konsekvenser. Dessutom erbjuder vi workshops där deltagaren kan presentera elevernas språkbeteende, till exempel felen som uppstår och strukturer som undviks i språkproduktion, kunskapsmål som är svåra att uppnå och så vidare och vi försöker hitta didaktiska approacher att komma åt dessa.

Konversationsengelska

Eftersom behovet av att kunna kommunicera väl på engelska ökar i och med den globala värld som vi lever i, så ger denna kurs en god förberedelse för detta. Varierande aktuella ämnesområden behandlas, vilka erbjuder möjligheter att öva den muntliga kommunikativa kompetensen i autentiska sammanhang. Vidare skräddarsys kursen utifrån tänkbara specifika önskemål.

Kulturell medvetenhet för språklärare

En kurs för dig som vill utveckla dina kunskaper om kultur och identitet i relation till litteraturundervisning. Utifrån aktuell forskning behandlas frågor såsom: Hur formas attityder och fördomar och vad kan vi som språklärare göra för att utmana dem? Hur väljer man litteratur för ökad medvetenhet? Hur diskuterar man frågor kring kultur och identitet med elever med utgångspunkt i litterära texter? Hur kan litteraturen fungera som ett brobyggande i det heterogena klassrummet, för ökad förståelse och acceptans?

Affärsengelska

I en allt mer globaliserad värld krävs kommunikativa kompetenser för att höja kompetensen i engelska samt för att som företag kunna bli mer konkurrenskraftiga.

Genom denna kurs erhålls språkliga kunskaper för kommunikativa processer riktat till specifika områden inom företagsvärlden. Skriftlig kompetens övas bl.a. inom området för affärsbrev, anbud, beställningar i en digitaliserad kontext, där även muntlig kommunikativ färdighet övas genom autentiska samtal.

Genus och jämställdhet

Genus och jämställdhet i skolan

Praktiska och teoretiska kunskaper kring genus och jämställdhet i förhållande till skolans verksamhet och olika skolämnen. Undervisning, bemötande och förhållningssätt mellan elever samt mellan elever och lärare diskuteras ur ett jämställdhetsperspektiv. Exempel och övningar utifrån den egna verksamheten där dessa perspektiv sätts i relation till det pedagogiska arbetet i skolan.

Genus och jämställdhet i förskolan

Praktiska och teoretiska kunskaper kring genus och jämställdhet i förhållande till förskolans verksamhet och innehåll. Bemötande och förhållningssätt mellan barnen samt mellan barn och pedagoger diskuteras ur ett jämställdhetsperspektiv. Exempel och övningar utifrån den egna verksamheten där dessa perspektiv sätts i relation till det pedagogiska arbetet i förskolan.

Genus och jämställdhet i fritidshem

Praktiska och teoretiska kunskaper kring genus och jämställdhet i förhållande till fritidshemmets verksamhet och innehåll. Bemötande och förhållningssätt mellan barn/elever samt mellan barn/elever och fritidspedagoger diskuteras ur ett jämställdhetsperspektiv. Exempel och övningar utifrån den egna verksamheten där dessa perspektiv sätts i relation till det pedagogiska arbetet på fritidshemmet.

Genus och jämställdhet i organisationer

Vägen till en jämställd organisation synliggörs genom studier av genuskonstruktionens olika uttryck. Genom att inventera den egna verksamheten utifrån ett intersektionellt genusperspektiv ges möjlighet till praktiskt arbete med att utveckla den egna organisationen. Styrning, bemötande och relationer i personalgruppen diskuteras ur ett jämställdhetsperspektiv.

Pedagogik

Särskild begåvning

Även om elever som kan beskrivas med hjälp av särskild begåvning egentligen alltid funnits i våra klassrum, så har medvetenheten runt deras behov av utmaningar och stimulans i undervisning först de senaste åren fått mera utrymme. Tidigare svensk forskning visar dock till exempel att dessa barn inte alls klarar sig så bra i skolan som man tidigare trott, att det finns kopplingar till skolfrånvaro, ohälsa men även feldiagnostiseringar av till exempel ADHA och autism. Det förläggande som Skolinspektionen gav en kommun våren 2019 för brister i att uppmärksamma att ge stöd till en särskilt begåvad elev, gör också tydligt att det finns en osäkerhet runt hur dessa frågor ska tas om hand. Högskolan i Gävle erbjuder en möjlighet för undervisande lärare från grundskolan och gymnasiet att kompetensutveckla sig inom området särskild begåvning.

Skolans värdegrund - tolkning och tillämpning

Skolans värdegrund problematiseras. Hur ska vi tolka de fem ingående värdena? Vad har de för relevans för skolan? För demokratin? Varför står det inget om hållbarhet? Vilken funktion ska värdegrunden ha i skolan? Ska de ligga till grund för trivselregler eller handlar det om existentiella frågor, hur vi bör leva sett ur ett etiskt perspektiv?

Systematiskt kvalitetsarbete

Kunskaper om vad kvalitetsarbete innebär och metoder för att synliggöra verksamhetens behov för att kontinuerligt utveckla och förbättra kvaliteten i organisationen.

Processledarutbildning

Utveckla ledares egenskaper samtidigt som de får nya färdigheter och metoder.

Att leda kollegialt lärande och verksamhetsutveckling

Leda kollegialt lärande och utveckling av verksamheter utifrån olika teoretiska perspektiv på ledarskap och forskningsbaserade metoder och modeller för utvecklingsarbete.

Kunskaper för att göra kvalificerade bedömningar av verksamheter och projekt utifrån olika teoretiska perspektiv samt att problematisera och argumentera för förslag till strategier för verksamhetsutveckling.

Ledarskap i svensk skola

Kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetare för samband mellan insats och resultat.

Skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Kunskaper som genereras ska komma skolan och samhället till godo. För att detta ska ske behöver vi överbrygga det upplevda gapet mellan forskning och praktik.

Skolans styrning och juridik

Kunskaper om hur svenska staten genom författningarna styr förskolan, skolan och fritidshem i Sverige för att utveckla förståelse för hur elevers rättssäkerhet kan stärkas.

Konflikthantering

Utveckla kunskaper om hur vi kan förebygga, förstå och hantera konflikter samt analysera olika konflikthanteringsprogram. För att kunna hantera konflikter på ett konstruktivt sätt behöver skolpersonal teoretiska och praktiska kunskaper om konflikters orsaker och förlopp samt om olika sätt att förebygga och hantera konflikter så att de inte eskalerar.

Grupprocesser

Teori om hur grupper och grupper med olika sammansättningar fungerarar med särskilt fokus på ungdomsgrupper och ledarskapets betydelse för grupprocesser och möjligheter till lärande.

Hälsopedagogik

Specialpedagogik

Neuropsykiatriska funktionsvariationer

Pedagogiskt förhållningssätt och bemötande (ADHD, autismspektrum störningar, etc.)

Kognitiv utveckling vid intellektuell funktionsnedsättning

Kognitiva utvecklingsmekanismer och deras närvaro i undervisnings/inlärningsmiljöer (Vygotsky’ ansats: tänkande och språk i praktiken). Tillämpning av undervisningsmodellen för de aktuella och proximala utvecklingszonerna.

AKK - alternativ och kompletterande kommunikation

Introduktion till AKK i undervisningsmiljöer.

AKK och pedagogiska ansatser till de lärande samt AKK och utvärdering av inlärningsresultat.

Social problematik

Möjligheter och hinder för lärande.

Elever med trauma och elever med högkänslighet – HSP

Religionsvetenskap

Etik och ledarskap

Etik handlar om vad vi anser är viktigt i livet. I ledarskap gör vi en skillnad mellan chefskap och ledarskap, i klassrummet är läraren en ledare. Etik och ledarskap tar sin utgångspunkt i arbetsrelaterade frågor på individ, samhälle och kulturplan, ett holistiskt perspektiv med ett interaktionistiskt förhållningssätt tillämpas. Interaktion betyder att vi är exemplariska för varandra, vi påverkar och påverkas på gott och ont, en påverkan som tolkas i ljuset av kulturella referensramar. Etik och ledarskap handlar om självkännedom: för att kunna leda andra bör vi kunna leda oss själva.

Framtidens skola

Skolan är beroende av kulturella förståelsemönster. Vi säger att vi har svensk skola i Sverige, men skolans utformning och centrala värden har hämtats från Europa, framförallt Tyskland. Idag förändras förståelsemönstren, vi går från monokultur och nationell orientering mot en holistisk förståelse av skolans funktion och plats i samhället. Vi ser att skolan är en reflektion av det omgivande samhället och dess politik och politiska trender. Framtidens skola som vi håller på att konstruera i nuet genom undervisning, dagligt arbete och politisk påverkan, byggs inte enbart på de institutionella strukturer som kommuner och statliga myndigheter, utan den uppbyggnaden hämtar näring från kulturella trender som idag är lokala och globala sådana.

Värdegrund i det mångkulturella samhället

Värdegrundsarbetet har två grundläggande aspekter som lärare, skolledare och annan skolpersonal har att förhålla sig till. Den ena aspekten är statlig påverkan uppifrån, ett centralt initierat arbete som personalen är förpliktad att genomföra. Den andra aspekten är de värden och värderingar som individer bär med sig. Värdegrund i det mångkulturella samhället handlar om värdegrundsarbetet både som centralt styrt direktiv och som omvärdering av värden. Vad finns det för värden i det rådande samhället, hur har de kommit till och vilken är deras legitimitet i det vardagliga livet? Ens egna värden och värderingar, hur skall de komma in det hela? Värdegrund kommer också till uttryck i lagstiftningen. Vad är förhållandet mellan den juridiskt bindande lagtexten och samvetet som ofta tolkas som religiöst motiverat, oavsett religionstillhörigheten? Frågan äger aktualitet i skolans vardag oavsett undervisningsämne. Hur se på samvete, etik och lagstiftning, vad är relationen mellan dem?

Religionskunskap för alla

Trots att religion som fenomen under tidigare decennium förutspåtts att dö ut, Sverige ofta beskrivs som världens mest sekulariserade land och Svenska Kyrkan förlorat sin roll som statsreligion med allt färre besökare, lever och frodas föreställningar om andra dimensioner eller verkligheter. Många har en tro på "något" som inte kan placeras i de traditionella organiserade sammanhangen eller inordnas i de vanliga religiösa kategorierna. Globalt sett har religion som fenomen definitivt inte spelat ut sin roll. Där ser vi hur religion utifrån diverse trosinriktningar används i en mängd olika sammanhang, ibland för att legitimera radikala ståndpunkter som ofta leder till konflikter.

Existentiella perspektiv på kris och förlust

Alla människor genomgår kriser och förluster i livet. Varje förlust är unik, liksom varje människas sätt att hantera den. Ändå finns likheter i de behov som uppstår hos människan när hon befinner sig i kris.

I samband med kriser som berör hela samhället har det ofta blivit tydligt att människor söker efter ett språk för sin existentiella erfarenhet. Många söker sig till kyrkan trots svenskens syn på sig själv som rationell, sekulariserad och individualiserad.

Synen på oss själva utmanas i samband med kris och därför blir det intressant att belysa den samtida kulturens värderingar och människosyn. Krisens möjlighet att så småningom bidra till en fördjupning och utveckling i den enskilda människans liv genom att fokusera de existentiella frågorna är ett sätt att belysa perspektivet, men det är också av vikt att diskutera frågorna i ett kultur- och samhällsperspektiv.

Utifrån ett salutogent perspektiv som tar utgångspunkt i människans resurser att hantera och möta kriser, vill vi lyfta fram de existentiella resurserna och meningsskapandet som drivkraft för att hantera den existentiella utmaningen i krisen.

Integration i teori och praktik

Begreppet integration är ett vanligt förekommande inslag i samtida debatter och allmän opinion, i anslutning till bland annat politik, demokrati och religion. En vanligt problem med begrepp är att de är abstrakta och mångtydiga. Tolkningar av integrations-begreppet är dessutom nära kopplade till ideologier och värderingar, men även till föreställningar om vad integration är, vad det bör vara, vem som ska integreras och in i vad. Ett närmande av begreppet integration både som föremål för teoretiska reflektioner samt vad det i praktiken innebär står här i fokus.

Svenska samt Medie- och kommunikation

Offentlighetens förvandlingar

Övergången till den digitala samhällslogiken innebär ett historiskt skifte och fundamentalt nya villkor på många områden. Villkoren för såväl privat som offentlig kommunikation har förändrats grundläggande inom loppet av bara några år och detta har skapat en ny logik för såväl privatpersoner, företag och demokratiska institutioner att ta plats i. Vad sker med det vi kallat offentligheten i denna övergång? Och vilka konsekvenser får det?

Fantastisk Fiktion: litteratur och film

SF-genren spelar stor roll i unga människors liv och spänner över alla de klassiska genrerna samt hela litteraturhistorien. Vi använder därför sf-litteratur, film och dataspel och vaskar fram viktiga teman kring att vara människa i världen. Den historiska delen ger förståelse för genren och föreställningarnas påverkan på samhällen som dessa utformas. Genrens hypotetiska särdrag ger stort utrymme för värdegrundssamtal.

Lyrik som didaktiskt verktyg

Arbeta med lyrik för att få nya och goda didaktiska verktyg i arbetet med eleverna. Delar som berörs är tolkning och ”att läsa mellan raderna”, språkliga experiment, utveckla språkliga nyanser, associationsförmåga, språklig variation, läsning av texter och översättning. Modern lyrik och ”spoken word” är huvudmaterial.

Dramatik som didaktiskt verktyg

Läsa, tolka och omvandla text till rörelse och aktivitet – därigenom skapas meningsfullhet och innehållet i texterna. De didaktiska verktyg som vi arbetar med är retorik, muntligt framförande, presentationsteknik och gestaltningsövningar. Äldre dramatiska verk ligger ofta till grund för moderna omvandlingar och återkommer i nya skepnader. Detta ger stora möjligheter för adaptionsövningar.

Svenska som andra språk

Inom ämnet svenska som andraspråk kan vi erbjuda:

  • Individuella och externa faktorer som kan påverka andraspråksinlärarens lärande i språkligt heterogena lärmiljöer
  • Kunskap om etnocentriska mönster kan bidra till normkritisk medvetenhet kring utbildning och samhälle
  • Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
  • Grundläggande grammatisk och fonetisk/fonologisk terminologi som är relevant för en beskrivning av svenska språket med fokus på utmaningar som inlärare av svenska som andraspråk möter
  • Faktorer som påverkar andraspråksinlärning i olika åldrar
  • Strategier för att använda skönlitteratur som medel för språkutvecklande lärande

Bildpedagogik

Betyg och bedömning i estetiska ämnen
Estetiska lärprocesser i skolan

Att arbeta med ämnesintegrering

Fotografi, etik och dokumentation i förskolan
Digital bild och arbete med dokumentation i förskolan
Visuell kultur, bildanalys och källkritik i praktiskt arbete med digital teknik i skola
Visuell kultur, bildanalys och källkritik i praktiskt arbete med digital teknik i förskola
Estetiska lärprocesser i förskolan

Att arbeta med estetik och estetiska processer i förskolan.

Konst, pedagogik och demokrati - skolan

Att arbeta med konstinstitutioner och offentlig konst med koppling till demokrati och skolans läroplan.

Konst, pedagogik och demokrati - förskolan

Att arbeta med konstinstitutioner och offentlig konst med koppling till demokrati och förskolans läroplan.

Skapande i förskolan

Praktisk workshop och materialkännedom

Digitalt skapande i förskolan

Praktisk workshop

Matematik

Kollegialt utvecklingsarbete kring Ma/NO-undervisning i grundskolan

Utbildningen syftar till att utveckla kunskaper om och erfarenheter av verktyg och modeller som kan användas för att stimulera utvecklingen av likvärdig Ma/No undervisning i grundskolan. Kursen utgår ifrån olika teoretiska perspektiv samt praktiska tillämpningar i den egna verksamheten för att kunna problematisera och argumentera för förslag till strategier för verksamhetsutveckling. Kursen bygger på kollegialt arbete, vilket förutsätter att flera lärare inom samma arbetslag medverkar i utbildningen.

Publicerad av: Ann-Charlotte Wikström Sidansvarig: Camilla Niss Sidan uppdaterades: 2020-06-15
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)