Projekt

Här kan du läsa om RucX pågående projekt

Språket som nyckel

”Språket är nyckeln till arbete och högre studier”, det påstår ett projekt som genomförs på Högskolan i Gävle.

Information om projektet

Språket som nyckel är ett projekt som ägs av Högskolan i Gävle; medfinansiärer är Region Gävleborg samt Hudiksvalls kommun som har anställt en doktorand för att arbeta utifrån lokala förutsättningar. Målet med projektet är producera och sprida forskning om det flerspråkiga klassrummet för att tillhandahålla verktyg för förändring på organisatorisk-, strukturell- och individnivå. I slutändan, syftar projektet till att få fler personer till arbete och högre studier.

Projektet bygger på forskningen från fyra doktorander kopplade till Högskolan i Gävle med inriktning mot modersmålsundervisning, språkutvecklande arbetssätt, vuxnas litteracitet samt litteratur. Resultaten från forskningen kommer att spridas genom seminarier, forskningscirklar, utbildningsdagar och o dyl. Språket som nyckel är en del av de forskningsinsatser som sker inom satsningen ULF (Utbildning-Lärande-Forskning).

För att säkerställa att projektet når ut till avnämare inom alla former av utbildning i regionen, är ett nodsystem under konstruktion. Nodsystemet ska se till att det finns en lokalt förankrad förbindelse mellan projektet/Högskolan i Gävle och regionens kommuner.

Nodmodell för kunskapsspridning

Nuläget

I nuläget är projektet i uppstartsfasen: doktoranderna studerar forskningsrelaterade kurser vid Uppsala universitet och har påbörjat sitt insamlingsarbete. Samtidigt, påbörjar vi arbetet med att sprida kunskap och erfarenheter samt samla in intryck och inspel från regionen för att skapa en bild av kunskapsbehovet.

Aktuella aktiviteter

  • I den digitala noden spraketsomnyckel.slack.com publiceras föreläsningar, tips på artiklar och annan litteratur, etc. Är man intresserad av att ta del av materialet i den digitala noden, kontaktar man projektkoordinatorn Per Estliden.
  • Under hösten 2019 planerar projektet att genomföra fler seminarier om flerspråkighet, samt forskningscirklar.

Artikel

Språkprojekt i regionen

Policy och forskning för språkutveckling

Voxnadalens gymnasium har antagit en Språkpolicy, vilken beskriver hur man arbetar språkutvecklande och med språkinriktad undervisning på skolan. Under en skolutvecklingsdag fokuserar man på språkutveckling och hela kollegiet är involverat i arbetet.

Skolutvecklingsdag

Det är årets första riktiga höstdag när färden går norrut mot Edsbyn och Voxnadalens gymnasium. Temperaturen ligger några grader ovanför nollan, men solen erbjuder sitt sällskap. Gymnasiet har skolutvecklingsdag och temat är språk- och kunskapsutveckling. Hela kollegiet är involverat i temat och dagen innehåller både en presentation av ett pågående aktionsforskningsarbete och arbete i grupper med textanalys. Devisen tycks vara att ”alla lärare kan göra något för att utveckla elevernas språk.”

Reading to Learn

Över en kopp kaffe träffar jag Britt-Marie, Elin, Gustav och Christer, skolans rektor, vilka är extra engagerade i Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) via strategin ”Reading to Learn” (R2L). Startskottet ligger närmare tio år bakåt i tiden och utifrån upplevelsen av att eleverna blev sämre och sämre läsare.

Det handlar om att tydliggöra och utmana för eleven genom att undervisa dem i att läsa, tolka och förstå texter, förklarar Britt-Marie. Vid läsning i R2L kan läraren antingen använda stycke-för- stycke-läsning eller detaljerad läsning, för att stötta eleverna i deras läsning. Detta innebär att man måste tänka annorlunda som lärare: ”Texten är i centrum och svaren finns i texten”, fortsätter Britt-Marie. ”Det är ett mer demokratiskt arbetssätt,” anser Christer.

R2L har också påverkat hur man utformar lektionsinnehållet. Skillnaden mot tidigare beskriver Elin som att ”förut kastade man ut en uppgift – läs en bok och skriv en recension – men undervisade inte eleverna i hur man utför uppgiften. Nu är det undervisning.”

För att nå en utveckling, måste texten vara svår och utmanande – även för den som är bäst i klassen. Mycket av arbetet med R2L handlar om förberedelse inför läsningen. Gustav beskriver metoden som styrd, där eleven vet vad som väntar vid läsningen av en text. Ett angreppssätt som har visat sig passa alla elever, såväl andraspråkselever och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som högpresterande elever.

Alla runt bordet är överens om att detta är ett arbetssätt som gynnar alla elever. “Dessutom är det roligt och eleverna blir mer engagerade”, säger lärarna.

Språkpolicy

Voxnadalens gymnasium har antagit en Språkpolicy för språkutvecklande arbetssätt och språkinriktad undervisning, vilken rektor sticker till mig. I den lyfter man bland annat fram att ”[f]ramgångsfaktorer i ett klassrum är pedagoger som med stor tydlighet och med ständiga utmaningar lotsar eleverna gradvis mot allt större språklig flexibilitet, där skolans olika ämnesspråk införlivas i elevernas språkliga repertoar.”

Policyn innehåller både syfte och mål för språkutvecklande arbetssätt och en lista med både strategier och metoder som kan nyttjas i klassrummet. Där påminns pedagoger om vikten av förförståelse och förkunskaper, om lässtrategier och modelltexter och om stöttning.

Aktionsforskning om språkliga domäner i detaljerad läsning

Skolutvecklingsdagen fortsätter med en presentation av ett pågående forskningsarbete. Britt-Marie genomför ett aktionsforskningsprojekt, vilket tar sin utgångspunkt i att ordförrådet är en framgångsfaktor. Utifrån R2L ställer hon sig frågan: ”Hur ser de språkliga domänerna ut i detaljerad läsning?”

I sitt projekt har Britt-Marie intresserat sig för hur fyra lärare inom ämnena svenska som andraspråk, samhällskunskap, historia och kemi arbetar med detaljerad läsning av ämnestexter. Fokus ligger på att fundera kring vad eleverna behöver för att förstå ämnestexter. Hennes analys lyder att lärarna är duktiga på att uppmärksamma och förklara ämnesspecifika ord/facktermer med hjälp av synonymer och exempel.

I arbetet har Britt-Marie granskat de aktuella texterna, och funnit andra kategorier av ord som kan vålla bekymmer för eleverna. Med utgångspunkt från professor Inger Lindbergs kartläggning av ord man finner i lärobokstexter, har hon identifierat abstrakta och skriftspråkliga begrepp (t.ex. utbredning, resurser, bilda, framträdande, avtar, påverka, motsvara, föremål etc.) som återfinns i texterna och påvisat dessa för lärarna. Granskningen har ökat lärarnas medvetenhet om texternas fallgropar och möjliggjort för dem att bättre förbereda både textmaterialet och eleverna inför läsningen.

Britt-Marie visar under sin presentation exempel på bearbetade texter där lärarna har identifierat även abstrakta begrepp som man behöver belysa vid detaljerad läsning av texten tillsammans med elevgruppen.

Språkinriktad undervisning

Jag lämnar Edsbyn med uppfattningen att på Voxnadalens gymnasium är R2L och SKUA för de involverade lärarna inte längre tidsbegränsade projekt, eller verksamheter som finns som parallella spår till gängse klassrumsaktiviteter. De har blivit de strategier man återvänder till för att planera och genomföra undervisning. Även om inte ”alla lärare är svensklärare”, som klyschan lyder, har alla lärare på skolan ett ansvar för att bedriva språkinriktad undervisning.

Det är ett vägvinnande koncept!

Vill Du veta mer, kontakta:

Christer Andersson, christer.andersson@vox.ovanaker.se
Britt-Marie Forsman, brittmarie.forsman@vox.ovanaker.se
Johan Ahlström, johan.ahlstrom@vox.ovanaker.se

Extrastöd i Ockelbo

Arbetsmarknadsenheten i Ockelbo är en del av projektet ”eXtra stöd i Gävleborg”, vilket riktar sig till utrikes födda individer som står långt bort från arbetsmarknaden och bland annat är i behov av språkträning. Ockelbo har tagit ett holistiskt perspektiv på individernas utveckling, vilket innefattar insatser inom språkträning, men även kring samhällsorientering och friskvård. Projektet pågår fram till juni 2020.

Monica och Ann-Sofie tar emot i ”Röda längan” vid Wij trädgårdar, där AME i Ockelbo har sin vistelse. Över en kopp kaffe berättar de hur man i Ockelbo arbetar med att erbjuda extrastöd. Projektet har snart gjort sitt första år och man är inne på den andra gruppen som har erbjudits extrastöd. Gruppen består av femton kvinnor med språknivå som motsvarar SFI:s A eller B-kurs, vilka står långt ifrån arbetsmarknaden. Modersmålen i gruppen är ett flertal: tigrinja, arabiska, persiska och somaliska.

I projektet erbjuds målgruppen fyra olika sorters innehåll:

  • Friskvård, där deltagarna bland annat har testat boxning, zumba och simning
  • Ekonomi, där deltagarna har haft utbildning i privatekonomi på modersmålet
  • Samhällsinformation
  • Språkträning

Språkträningen utgår från metoden suggestopedi där ledorden är ”roligt, lustfyllt och kreativt” enligt Monica och Ann-Sofie. Inom suggestopedi använder man alla sinnen och har som mål att utveckla främst den muntliga förmågan. Under lektionerna går såväl lärare som elever in i fiktiva roller, vilka de sedan använder för att kommunicera kring. Man jobbar med olika teman och gör studiebesök som är kopplade till temana. Deltagarna har uppskattat arbetssättet. Målet är att alla deltagare ska utvecklas ”på något sätt”. Extrastödet används i kombination med praktik och, för vissa, SFI.

I nuläget vet inte Monica och Ann-Sofie vad som händer efter projektet, men de tänker fortsätta att använda sig av suggestopedi som metod för språkutveckling.

Vill Du veta mer, kontakta:

Monica Eriksson, monica.eriksson@ockelbo.se
Ann-Sofie Björling, ann-sofie.bjorling@ockelbo.se

Kontakt

Per Estliden, projektkoordinator
Tel: 073-625 86 02
E-post: per.estliden@hig.se

ruc@hig.se

Avslutade projekt

Framtid studiehandledare

Publicerad av: Ann-Charlotte Wikström Sidansvarig: Svante Brunåker Sidan uppdaterades: 2019-09-30
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)