LLU-guiden är tänkt att vara ett stöd för lokala lärarutbildare, LLU, vid mottagande av lärarstudenter. Den utgår från VFU-guiden och är framtagen i samverkan med och fortsätter att utvecklas tillsammans med lokala lärarutbildare i samverkansregionen.
Att vara lokal lärarutbildare, LLU, innebär att ha mandat, att vara en del av lärarutbildningen, att ha ett uppdrag som innebär att undervisa studenter tillsammans med övriga lärare i kursen och vara en förebild.
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är basen i hela lärarutbildningen. Det ger möjligheter att vägleda och visa på vad studenten behöver träna på, att visa på yrkets olika delar och bredd samt att tydliggöra studentens progression.
Lärarutbildningen är också en del i det vi benämner bildning som omfattar både kunskaper och individens personliga utveckling. VFU ger möjlighet att på djupet tillägna sig kunskaper och genom det utvecklas som människa. Kommunikation är avgörande för självförtroende och ledarskap. Studenten kan uppleva sig vara i underläge då den är under utbildning och då VFU även innehåller moment av bedömning. Som LLU är det därför viktigt att vara lyhörd för studenten. Bekanta er med varandra för att skapa ömsesidig uppskattning och förtroende för varandra. Stöd studenten att våga misslyckas och att lyckas med att misslyckas. Det är genom att inte ha för höga krav och att misslyckas som man utvecklas.
Studenten ska under den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, aktivt praktisera det som den läst om. Under VFU, är verksamheten på VFU-placeringen i fokus och den huvudsakliga inriktningen. Uppgifter från lärare på Högskolan i Gävle är tänkta att fungera i den ordinarie verksamheten.
Genom att låta studenten få den tid och det utrymme som den behöver i samtal ges möjlighet till professionsutveckling. Innan VFU-perioden påbörjas planeras det in tid i tjänstgöringen för kontinuerliga ostörda samtal med studenten varje vecka.
Studenten är under utbildning och ska ha möjlighet att utmanas och träna sitt ledarskap även om den är erfaren. Det kan se olika ut för olika studenter under olika perioder. Studenten är under utbildning och det är skillnad på att vara vikarie och student. Genom VFU får du som LLU del av kursens innehåll. VFU kan bli en naturlig del i din egen utveckling och i enhetens kvalitetsarbete.
När studenten börjar lärarprogram lämnar den in önskemål om vilken kommun som den vill genomföra VFU i. Detta görs vid samma tillfälle för alla nya studenter oberoende av när studenten ska ut på sin första VFU. Inför den första VFU-kursen skickas förfrågan till den lokala samordnaren eller annan VFU-ansvarig som ansvarar för VFU-placeringar lokalt. I möjligaste mån behåller studenten sin placering under hela programtiden. Rektor utser lokal lärarutbildare, LLU, som ska vara legitimerad i relevant ämne och skolform. I samband med att rektor frågar om du kan ta emot student får du besked om vilken student och vilka veckor det gäller. Den lokala samordnaren informerar VFU-enheten på Högskolan, som sedan meddelar studenten.
Studenten VFU-placeras inte på den skola där studenten arbetar, har jäv eller nyligen själv varit elev.
Om du bestämmer dig för att ta emot flera studenter som ska genomföra VFU under samma period är det extra viktigt att du tänker på hur du organiserar VFU. Studenterna ska kunna följa dig på heltid, ha handledning och du ska kunna vara fysiskt närvarande för flera. Det är också viktigt att studenterna får vara studenter och att de inte blir vikarier.
Meddela alltid studenten alla förändringar. Studenten kan följa med dig till din nya arbetsplats om ni kommer överens om det. Alla förändringar meddelas rektor och den lokala samordnaren, LSO eller den som är VFU-ansvarig lokalt. Det kan också vara så att studenten stannar kvar på enheten med en ny lokal lärarutbildare, LLU. VFU-enheten på Högskolan behöver också veta om förändringen. De kan sedan meddela kursansvarig om bytet.
Studenten behöver ibland byta placering. Anledningen till det kan vara flera, som att studenten har flyttat, studenten ska få möjlighet att se flera verksamheter, studenten kommer tillbaka efter studieuppehåll, den lokala lärarutbildaren, LLU, har slutat.
I möjligaste mån behåller studenten sin placering efter studieuppehåll.
Högskolan ger ersättning för VFU och det finns beskrivet i avtal/överenskommelser. Hur ersättningen används ser olika ut på olika enheter. Prata med rektor om vad som gäller hos er.
Studenten är försäkrad (olycksfall) under sin studietid vilket även innefattar VFU.
VFU-skolan har ansvar för eventuella förmåner under VFU, som t.ex. pedagogisk lunch.
Studenten kan inte vikariera samtidigt som den har VFU-dagar. Missade VFU-dagar ska tas igen, helst så snart som möjligt. Vid längre tillfälliga anställningar kan det bli aktuellt för studenten att ansöka om studieuppehåll då VFU inte går att genomföra.
Det är både ditt och studentens ansvar att ni får kontakt innan VFU-periodens första dag. Kontakta gärna studenten genom att skicka en välkomsthälsning via e-post för att komma överens om när ni ska ses första dagen på VFU.
Studenten ska visa utdrag ur Polisens belastningsregister, oftast är det rektor som tittar på det. Kuvertet får vara öppet. OBS! Utdraget gäller i ett år.
Inför VFU är det viktigt att alla som berörs av VFU, som arbetslaget och övrig personal är medvetna om att studenten kommer. Barnen och eleverna bör också veta att det kommer en student och varför den kommer. Informera även vårdnadshavare i förekommande fall. Delge när studenten kommer, vilket fokus VFU har och vad som är planerat. Uppmana arbetslaget att uppmärksamma och stödja studenten och medverka till att studenten blir väl mottagen och kan känna sig som hela arbetslagets student.
Delge rektor om vilken student som kommer, VFU-fokus samt tidpunkt för VFU-period. Planera för när rektor kan träffa studenten.
Bestäm vem som ansvarar för studenten vid frånvaro under VFU. Den tillfälliga LLU bör få ta del av studentens kontaktuppgifter och ska vara väl införstådd i VFU-kursen och vad som är planerat för studenten. Ni gör sedan ett gemensamt underlag för bedömning. Kom ihåg att meddela studenten och tillfällig LLU vid frånvaro.
Vi längre frånvaro, ha kontakt med rektor för samplanering av studentens VFU. Även den lokala samordnaren, LSO, kan bli inkopplad.
Delta eller ta del av innehållet i de eventuella träffar som kursansvarig inbjuder till med information om kursen. Inbjudan och information sker via lärplattform (Canvas) i många VFU-kurser eller via mejl från kursansvarig lärare. Information delges även genom studenten.
I många VFU-kurser används lärplattformen Canvas med särskild inloggning för LLU. Ta del av information om kursinnehåll i lärplattformen (som används i många kurser) eller via mejl direkt från kursansvarig lärare. Information delges även genom studenten.
Ta del av i kursmål, progressionsmall och bedömningsunderlag.
Delta eller ta del av innehållet i de eventuella träffar som kursansvarig inbjuder till med information om kursen. Inbjudan och information sker via lärplattform (Canvas) i många VFU-kurser och delges även genom studenten.
Meddela direkt om studenten uteblir från VFU. Meddela kursansvarig lärare, lokal samordnare (LSO) och VFU-enheten lararutbildning@hig.se. Meddela även rektor.
Skriv ner förväntningar på studenten och VFU. Be studenten göra samma sak. Delge varandra era förväntningar när ni tillsammans planerar för VFU-periodens innehåll. Följ upp förväntningarna i era samtal. Anteckna under handledningssamtalen det som kommer fram och följ upp. Tydliggör studentens utveckling över tid. LLU är ansvarig för innehållet under VFU.
Tänk på att studenten ska känna sig välkommen och vikten av det första mötets betydelse. Visa lokaler, presentera studenten för kollegor och förklara överskådligt den verksamhet som bedrivs, så att studenten får en inblick i sammanhanget. Uppmana studenten att kommunicera med andra yrkesgrupper. Sammanför studenten med rektor.
Om möjligt redan innan VFU-perioden ta emot studenten under en dag och i samband med detta göra en överskådlig planering. Den dagen räknas i så fall in i VFU-perioden.
Planera och schemalägg redan från början tid varje vecka för ostörd reflektion, den mer formella handledningen. Tydliggör även den informella handledningen, som på olika sätt sker under dagen.
Tydliggör lärarprofessionens sekretess, yrkesetik och professionalitet. I samband med att studenten skriver under sekretessavtalet samtala med studenten om innehållet. Sekretessen kan också aktualiseras i samband med överlämnande av utdrag ur belastningsregistret.
Tydliggör ständigt gränserna för sekretess. Föregå med gott exempel inom arbetslaget, tänk på varför, vad, hur och när man pratar om barn och vårdnadshavare. Visa på sekretess i samband med individualisering och individuell studiegång.
I samtal med studenten om lärares yrkesetik och professionalitet kan följande information användas.
Be studenten kortfattat presentera sig och innehållet i VFU-kursen. Studenten kan t.ex. presentera sig för vårdnadshavare genom veckobrev eller anslag i hallen. Be också studenten presentera sig för arbetslaget och övrig personal. Genom det visas att studenten är välkommen, att VFU är en del i verksamheten och berörda får vetskap om studenten.
Planera VFU genom att utgå från verksamheten, studentens och dina förväntningar, eventuella utvecklingsmål från förra kursen, kursens mål, progressionsmall och studentens tidigare erfarenheter för att underlätta studentens måluppfyllelse.
Schemalägg redan från början för ostörda reflekterande samtal varje vecka. Planera också för aktiviteter och uppgifter i kursen. Uppmana studenten att skriva ner det den vill ta upp och ge rum för detta under reflektionssamtalet. Planera in daglig uppföljning och respons. Planera även in olika träffar som arbetsplatsträff och föräldramöte.
Fundera över hur studenten ska kunna vara just student, vad det innebär av observationer och tid till reflektion, vad och hur studenten ska kunna få prova på att ansvara för aktiviteter och undervisning. Tänk på att planera in hur du kan stödja och följa upp studentens observationer, stödja i planering, genomförande, utvärdering och uppföljning av aktiviteter. Berätta även om hur ni i arbetslaget planerat och lagt upp verksamheten, hur ni använder styrdokument, organiserar lokaler och grupper, dokumenterar och involverar vårdnadshavare.
Utgångspunkten för er tidsplanering är att studenten följer dina arbetstider. Kursansvarig kan meddela om det i kursen även ska finnas tid till reflektion och loggskrivande mm. Studenten ska ha lagstadgad 30 minuters rast varje dag. Den ligger utanför arbetstiden. Förutom det bestämmer ni tillsammans när studenten kan ta pauser. Studenten ska få del av lärares hela arbete vilket även kan innebära arbetslagsmöten, utvecklingssamtal och föräldramöten som sker på kvällstid.
I samband med VFU används förutom bedömningsunderlag, som utgår från kursmålen, även lärarprogrammens särskilda progressionsmallar. Skillnaden mellan bedömningsunderlag och progressionsmall, som båda utgår från examensordningen, är att bedömningsunderlaget utgår från den specifika VFU-kursens kursmål medan progressionsmallen visar på en progression utifrån grundläggande, befästande och fördjupande nivåer. Progressionsmallens tre steg är en tänkt progression utifrån de tre VFU-terminerna, men studenten kan ha nått olika delar av mallen redan under första VFU-perioden. Genom mallen kan ni tillsammans använda ord som tydliggör professionen.
Genom att under VFU använda både bedömningsunderlaget och progressionsmallen ges möjlighet att reflektera, synliggöra och problematisera yrkesprofessionen utifrån mål i examensordningen.
Att vara närvarande innebär att uppmärksamma studenten och ha en positiv attityd, att ha inlevelse, bygga relation genom att samtala och kommunicera, att lyssna in och vara delaktig i studentens reflektioner och frågor, att visa ett genuint intresse, att förklara och informera. Det innebär också att stödja studenten att våga göra nya saker när den kliver ur sin komfortzon. Ge stöd i de utmaningar som studenten har och i hanterandet av de konsekvenser som framkommer. Var lyhörd för studentens reaktioner och reflektioner och att tänk på användningen av orden i samtal för att undvika missförstånd.
Ge studenten tid och förklara didaktiska val. Studenten är under utbildning i ett professionsprogram där olika studenter kan ha kommit olika långt i sin egen utveckling. Även de erfarna studenterna behöver en närvarande och uppmärksam LLU. Bekräfta, ha tilltro, se positivt på studentens möjligheter, ge rum för studenten, var ett bollplank, spegla studenten, spegla ett tillåtande förhållningssätt, visa på att det kan vara olika vid olika tillfällen och situationer, ge chans att reflektera för att prova igen. Var lyhörd, backa ibland, stig fram och ge stöd ibland.
Respons kan ges på många olika sätt, som en blick, en snabb uppmuntran eller mer ostört vid en särskild planerad tid. Visa på flexibilitetens betydelse, visa på betydelsen av att se barnen/eleverna, tydliggör kontexten, olika alternativ och didaktiska val med uppföljning av valens konsekvenser. Genom att ”tänka högt” ge ord åt handlingen och s.k. tyst kunskap.
Tydliggör kontexten under VFU, tydliggör och konkretisera förhållanden och begrepp för att ge stöd åt studentens tänkande och förståelse.
Ta vara på studentens erfarenheter genom att förstärka och understryka dessa. Vänta in studenten för att skapa utrymme för egna lösningar och förslag. Delge kunskaper om förhållanden och begrepp för att hjälpa studenten att vidga sin begreppsvärld och sina omvärldskunskaper.
Reflektera tillsammans och ge möjlighet till gemensamt upptäckande och lärande. Genom det bekräftas och utmanas ni båda. Analysera, lös utmaningar och handla. I reflektionen bekräftas och utmanas studenten genom att ni sätter ord på etiska dilemman, didaktiska val och dess konsekvenser (Vad? Varför? Hur? och När?). Ställ reflekterande frågor. Till exempel fråga: ”Hur gjorde du då? Hur tänkte du när du gjorde så? Vad är det bra för?” Detta gör att den egna lärprocessen blir synlig. Delge även erfarenheter och utmaningar som fördjupar lärandet. Skapa förutsättningar för studenten att våga själv. Våga prova på nya saker tillsammans med studenten.
Om studenten är tystlåten, stöd studenten så att den känner sig trygg och vågar prata. Det kan ske genom att t.ex. kallprata/varmprata och genom att ställa frågor om hur studenten tänker. Studenten kan också uppmanas att förbereda det ostörda samtalet skriftligt. Genom det kommer studenten förberedd och har något att utgå ifrån. Uppmuntra genom att bekräfta. Lyssna in och ge stöd. Låt tystnaden bli en chans till tankar.
Om studenten är erfaren, ge den möjlighet att delge sina erfarenheter. Kom gemensamt överens om vad som behöver utmanas och tränas. Utgå från kursmålen, progressionsmallen, de nedskrivna förväntningarna och personliga mål. Gör en tydlig sammanfattning som följs upp.
Möjliggör för studenten att så tidigt som möjligt själv få ta ansvar. Stöd studenten att ge plats för barnen/ eleverna, att se både gruppen och vad enskilda individer behöver och uttrycker. Visa på vikten av att ha överblick och agera med närvaro.
Samtala och kommunicera i samspel om studentens ansvarstagande, med ett kritiskt och utvecklande förhållningssätt som bygger på tillit. Följ upp och håll det som utlovas. Uppmana studenten att ta vuxenansvar och att visa mognad. Uppmuntra studenten att ta plats och visa ledarskap utan att för den skull bli som en vikarie, studenten är under utbildning.
Utgå från och använd studentens tidigare erfarenheter och problematisera utifrån dessa.
Ge studenten chans att prova på och prova igen, att upplevda misslyckanden är en utmaning och en väg framåt. Utmana studenten att våga tro på sig själv och gå utanför sin bekvämlighetszon. Tydliggör och visa på goda exempel. Uppmana till frågor.
Ge studenten uppdrag utifrån olika fokus. Planera in aktiviteter från början. Ge tid till enskild och gemensam reflektion i schemat. Analysera tillsammans med studenten vad som är aktuellt i verksamheten och planera för aktivitet. Stöd studenten genom att visa på olika sätt att förbereda, planera och följa upp aktiviteter och få inblick i hur man kan individualisera. Anteckna reflektioner vid observation av studentens aktivitet.
Efter aktiviteten, ha tid för att ostört reflektera tillsammans: Hur blev det? Hur tänkte du? Blev det som du tänkt? Skulle du ha kunnat göra något annorlunda? Kan man tänka på något annat sätt? Hur är aktiviteten kopplad till styrdokument? Vilka material användes? Vad var fokus? Hur användes miljön som den tredje pedagogen? Hur kan aktiviteten följas upp?
Visa på olika styrdokument som läroplan, verksamhetsplan, likabehandlingsplan och handlingsplaner. Visa på skolans kollegiala identitet och förhållningssätt, mötesstruktur och processer, beslutsstruktur och informationsvägar, digitala verktyg och policyer.
Låt studenten vara med på olika aktiviteter, som friluftsdagar, arbetslagsträffar, personalmöten, ämnesmöten, arbetsplatsträffar, föräldramöten och eventuella utvecklingsgrupper. Låt studenten delta i materialvård.
Uppmana studenten att även besöka VFU-placeringen mellan VFU-perioderna och genom det få möjlighet att se hela lärararbetet.
Ge student möjlighet att vara den som tar emot barn/elever och ha kontakt med vårdnadshavare. Låt studenten få delta och i vissa fall även ta visst ansvar under föräldramöte och utvecklingssamtal.
Visa på och ge studenten möjlighet att få erfarenhet av olika typer av samtal och olika sätt att arbeta med konflikthantering.
Uppmuntra studenten att samtala med andra i arbetslaget och verksamheten och genom det ge studenten möjlighet att pröva sina kunskaper och värderingar. I dialogen med arbetslagets medlemmar tydliggörs lagets samlade syn på̊ barn/elever, kunskap, verksamhetens uppdrag och genomförande
Vad menas med att alla skolformer ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? För att förstå vad som menas kan vi ta hjälp av Skolverkets texter.
Orden och beskrivningarna i bedömningsunderlaget, kursmålen och progressionsmallen samt tydliggörande av didaktiska överväganden underlättar när man ska sätta ord på yrkesprofessionen.
Fundera tillsammans med studenten om det finns någon annan verksamhet som är aktuell att ta del av, som annan åldersgrupp, förskoleklass eller annan pedagogik. Studenten kan göra en s.k. utflykt till annan verksamhet som mest två veckor under sin utbildning.
Kontakt inför utflykt tas av LLU eller av studenten. Det ska finnas någon som tar ansvar för studenten under utflykten och den personen ska få ta del av information om kursen, som kursmål. Efter utflykten gör en sambedömning inför ifyllande av bedömningsunderlag. Antal dagar och utflyktens verksamhet dokumenteras på bedömningsunderlaget.
Studenten följer LLU även om LLU arbetar inom olika grupper och åldrar och det räknas inte som en utflykt. Detsamma gäller om studenten följer andra i arbetslaget/ämneslaget.
Kursens mål finns beskrivna i det särskilda bedömningsunderlaget i kursen. I underlaget ges också möjlighet till att lämna kommentarer. Genom att samtala utifrån delarna i bedömningsunderlaget tydliggörs kursens innehåll.
Bedömningsunderlaget kan användas vid planering, uppföljning av VFU och som samtalsunderlag under hela VFU-perioden.
En skriftlig halvtidsbedömning kan göras med studenten för att tydliggöra vilka mål som uppfyllts och vilka som måste tränas ytterligare. Ge studenten möjlighet till respons och planera tillsammans för den tid som återstår av VFU-perioden.
Planera för att studenten ska kunna ta igen sina eventuella frånvarodagar direkt efter ordinarie VFU-period. Detta antecknas på bedömningsunderlaget.
När alla dagar är genomförda samtalar ni gemensamt slutligen om innehållet i bedömningsunderlaget och båda två skriver under det ifyllda underlaget. Spara var sin kopia av bedömningsunderlaget innan det lämnas in till Högskolan.
Eftersom varje kurs med VFU har sina mål kan en ny programstudent ha nått målen på ett mycket bra sätt med god marginal redan under sin första VFU-period
Så fort du har funderingar kring studentens måluppfyllelse tar du kontakt med kursansvarig. Tillsammans ser ni över situationen och vad ni kan göra för att stödja studenten. Du kan även ta kontakt med lokal samordnare och rektor. Det finns särskilda rutiner vid risk för underkänt betyg.
Tydliggör och delge studenten era rutiner för krissituation, som kränkande behandling, sorg i samband med dödsfall. Samtala med student, arbetslag, rektor och andra berörda så att studenten har möjlighet att aktivt delta i era rutiner där så är rådligt. Ta även kontakt med kursansvarig.
När alla dagar är genomförda lämnas det undertecknade bedömningsunderlaget till kursansvarig lärare, som sedan delger detta till examinator inför betygsättning. Lägg in bedömningsunderlaget på lärplattformen Canvas i förekommande fall, annars tar studenten med sig det till kursansvarig lärare. Kom ihåg att ta var sin kopia innan inlämnandet.
Spara ett exemplar av bedömningsunderlagen tills studenten tagit sin examen. Underlagen är ett arbetsmaterial inför betygsättning av examinator och sparas inte på Högskolan efter det att betyg är satt. Däremot kan det vara intressant för dig och studenten att se hur utvecklingen under utbildningen sett ut genom att titta på det som står i bedömningsunderlagen.
Det är studenten som får reda på det slutgiltiga betyget.
Ge möjlighet för studenten att ta del av verksamheten även mellan VFU-perioderna och uppmuntra studenten till fortsatt kontakt. Bjud in studenten till aktiviteter som studenten inte deltagit i under VFU, som t.ex. föräldramöte.
Meddela den lokala samordnaren, LSO, och VFU-enheten via lararutbildning@hig.se alla förändringar, som t.ex. byte av arbetsplats, e-postadress och telefonnummer.
Om du tar emot studenten även under nästa VFU-period förväntas det att du ska veta när studenten kommer. Genom att titta på de fastlagda VFU-perioderna kan du alltid vara uppdaterad om när studenten kommer tillbaka. För att förstå uppställningen måste du veta vilket program och kull som studenten tillhör. Den 15 mars varje år publiceras nästa läsårs VFU-perioder.
