Livsvandringen

Bra och fungerande arbetsredskap är viktigt för alla som vill kunna utföra sitt arbete på bästa sätt. I många yrken är det viktigaste redskapet — du själv. I arbeten/yrken som förutsätter möten med andra människor är det så.

Den kontakt som uppstår eller inte uppstår i mötet med en annan människa blir avgörande för hur resultatet av det vi är ålagda att göra kommer att bli. Självkännedom är en viktig grund i alla yrken där vi möter människor och detta inte bara till hjälp för dem vi möter utan lika mycket för att vi själva ska orka och "hålla" i längden. Självkännedom och empati tillsammans med den specifika yrkes kunskapen är viktiga delar för att vi ska kunna förhålla oss professionellt i möte med andra människor. Livsvandringens första del kommer huvudsakligen att handla om vår självkännedom.

Frågorna: Vem är jag? Varifrån kommer jag? Vart är jag på väg? Är frågor som vi får leva med och vars svar förändras genom livets skeden — så lär vi känna oss själva och så kan vi känna igen och förstå det vi möter hos andra. I dessa frågor startar vår livsvandring. Ju mer vi är medvetna om och förstår våra egna reaktioner, desto bättre är vi rustade att möta andra människor. Vad är det som gör att jag ibland kan känna mig liten eller överlägsen, osäker eller obekväm, varför kan jag bli berörd eller känna olust i möte med en annan människa? Hur väl känner jag mig själv och mina egna reaktioner då jag möter en annan människas olika uttryck av smärta, sorg, rädsla, ilska, förtvivlan?

Att lära känna sig själv helt och fullt är så gott som omöjligt. Inte ens under en livstid når vi ända fram men ju tidigare vi startar en sådan process till självkännedom desto bättre förutsättningarna har vi att komma en bit på väg. Vår livsvandring är ett redskap i en sådan process. Vi gör nedslag i några skeden av livet, vi tänker efter och känner in hur vi upplevde några livsperioder. Efter att mycket kort skrivit ner några tankar går vi en vandring till Skogskyrkogården och krematoriekapellet Skogsljus. Under vandringen får vi reflektera tillsammans kring det vi skrivit och dela tankar om våra egna liv och yrkes drömmar. Väl vid krematoriekapellet, då vi är i dödens närhet ges samtalet om livet en särskild dimension. När livet ställs på sin spets vi får hjälp att upptäcka det som smärtar, både i oss själva och hos dem vi möter och på ett särskilt sätt kan vi även se det vi har att glädjas åt i livet.

Publicerad av: Lisa Olsson Sidansvarig: Maria Strand Sidan uppdaterades: 2016-12-07
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)