Myndighetsdialog: Vi kan ta ett större ansvar för landets kompetensförsörjning

Häromdagen var det återigen dags för årets myndighetsdialog på utbildningsdepartementet. Vad är då en myndighetsdialog? Varje år träffar företrädare för regeringen och Regeringskansliet ledningen för myndigheter i en så kallad myndighetsdialog, där parterna diskuterar myndighetens resultat och fortsatta inriktning.

Den här gången var det jag, prorektor Lars Bengtsson, förvaltningschef Micael Melander och dekan Patrik Sörqvist som träffade statssekreteraren Malin Cederfeldt Östberg och tre av hennes medarbetare på universitets- och högskoleenheten.

Fler förstahandssökande än alla högskolor

Statssekreteraren inledde med att berätta om de speciella omständigheter som det inneburit att övergångsregeringen blev ovanligt långlivad, om Januariavtalet och om den politiska riktningen framåt. En genomgående fråga för regeringen och deras samarbetspartier är kompetensförsörjningen. Inför dialogen hade vi lämnat in ett omfattande underlag där vi beskriver Högskolans profilering och framtida ambitioner på detta område. Under dialogen beskrev vi såväl framgångsfaktorer som utmaningar: Att vi som lärosäte har kapacitet att expandera, att vi har fler förstahandssökande än samtliga högskolor och även vissa universitet, men att utbildningsanslagets storlek innebär att vi tvingas tacka nej till hälften av de sökande. Detta är bekymmersamt, inte minst i en region med enorma kompetensförsörjningsbehov; det behövs fler lärare, sjuksköterskor, socionomer och ingenjörer. Vi underströk att departementet också kan betrakta Högskolan i Gävle som en resurs på nationell nivå, att vi vill och kan ta ett större ansvar inte bara för regionens utan för landets kompetensförsörjning, givet att vi får ett motsvarande utökat utbildningsanslag.

Civilingenjörsutbildningen kan leda till överproduktion

Vi berättade också att vi har fått examenstillstånd för civilingenjör och planerar att starta med Lantmäteriteknik hösten 2020. Från ett nationellt perspektiv är examenstillståndet viktigt eftersom det råder en stor brist på lantmätare i landet. Icke desto mindre kommer en fullt utbyggd civilingenjörsutbildning ta ungefär 19 Mkr av vårt årliga anslag, något som vi tryckte på i dialogen, eftersom det i dagsläget skulle innebära en överproduktion, dvs att vårt utbildningsanslag inte räcker till detta.

Stort intresse för lärarutbildning i matte och teknik

Ytterligare en framgångsfaktor som vi lyfte är att ansökningssiffrorna för höstens visar att vår satsning på ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7-9, matematik och teknik har gett resultat. Utbildningen innebär att studenterna varvar arbete i skolan med studier och är på det sättet unik. Den är också unik om man tittar på antalet förstahandssökande och hur det ser ut på andra lärosäten, där det är enstaka förstahandssökande vid jämförbara program. Till Högskolan i Gävles utbildning har hela 47 personer sökt i förstahand. Detta var något som statssekreteraren och tjänstemännen från utbildningsdepartementet visade stort intresse för, eftersom det råder stor brist på lärare inom detta område.

Omfördelning av forskningsresurser

En annan viktig utmaning som vi pratade om är förutsättningarna för forskningsanknytning i våra utbildningar. Trots att vi har samma krav på forskningsanknytning som universiteten, så är det stora skillnader i förutsättningar. Vi lyfte fram att det är välkommet med en omfördelning av forskningsresurser från forskningsfinansiärer till direkta basanslag, precis som Styr- och resursutredningen föreslår, men att vi skulle vilja se en omfördelning mellan högskolor och universitet. Detta skulle kunna bidra till vår förmåga att bygga kompletta miljöer, t ex inom utbildningsvetenskap, där vi ser att vi behöver öka vår kapacitet.

Vårt mål är att öka omfattningen av den externfinansierade forskningen, och här berättade vi att vi ser en positiv, om än långsam, utveckling. Här passade vi också på att beskriva och förankra arbetet med vår forskningsstrategi, att vi under två år arbetat för att profilera vår forskning och etablerat fyra strategiska forskningsområden, som på sikt kommer att vara utbildnings- och forskningsområden; Innovativt lärande, Hållbar stadsutveckling, Intelligent industri samt Hälsofrämjande arbete.

Eftersom en av våra utmaningar alltså är att öka omfattningen av vår externfinansierade forskning ser vi dessa områden som plattformar för att öka vår attraktivitet hos externa samverkanspartners – forskningsfinansiärer, industri och offentlig sektor samt vetenskapssamhället, nationellt och internationellt. Alla områden adresserar samhällsutmaningar och kommer att bidra till möjligheter att tillsammans med omvärlden lösa samhällets problem.

Ja, det var några av de utmaningar och framgångsfaktorer som vi diskuterade med departementet. Efteråt, när vi gick ut i värmen och solen och slog oss ned på en uteservering på Brunkebergs torg, konstaterade vi att det varit en trevlig och givande dialog; intresserad, driven och engagerad statssekreterare och kunniga tjänstemän. Vad sedan resultatet av våra propåer blir är något som framtiden får utvisa.

Kommentarer
Lämna en kommentar
Lämna en kommentar




Publicerad av: Camilla Haglund Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2019-05-28
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)