Smarta och hållbara städer

Här hittar du dokumentation från seminariet Smarta och hållbara städer 27 mars 2018.

Hälsa, ohälsa och det goda åldrandet i staden

Presentationer och intervjuer inför seminariet

Karl Samuelsson

Karl Samuelsson

Stadsmiljöers påverkan på upplevelser och välbefinnande. Hur kan städer skapa förutsättningar för både människors välbefinnande och livskraftiga ekosystem? Just det fokuserar Karl Samuelsson, doktorand i geospatial informationsvetenskap, på i sin forskning. Karl kommer att prata om hur olika stadsmiljöer påverkar folks vardagliga upplevelser.

Intervju med Karl

"Har kunnat skapa en upplevelsekarta"

Karls forskning är till nytta vid samhällsplanering

Karl Samuelsson är doktorand i geospatial informationsvetenskap på Högskolan i Gävle. Han intresserar sig för urbana socialekologiska system och städers påverkan på människors välbefinnande. Hans första studie visar att människor trivs bäst i områden där det finns en blandning av arbetsplatser, bostäder och natur.

I hans studie fick människor också markera ut platser i Stockholm där man haft positiva eller negativa upplevelser, och sedan fick de beskriva upplevelserna i en enkät.

– Vi har kunnat skapa en upplevelsekarta utifrån nästan 2 000 upplevelser. Det är första gången det har gjorts och vi har nu ett stort underlag för att förstå hur olika områden upplevs, säger Karl Samuelsson.

Ofta upplevs områden med endast arbetsplatser som stressiga på dagarna och ödsliga och otrygga på kvällar och nätter. En idé är därför att man vid planering av nya områden bör tänka på att blanda arbetsplatser med bostäder för att skapa en större balans.

– Mina resultat kan användas vid all typ av samhällsplanering och rådet till stadsplanerare blir att bygga in arbetsplatser där man bor och vice versa, säger Karl Samuelsson.

Text: Anna Sällberg

Hälsa, ohälsa och det goda åldrandet i staden

I staden bor alla, även personer med långvarig ohälsa och äldre. Hur påverkar staden och platsen det goda åldrandet? Hur påverkas sjuka och äldre av grönområden och trädgårdar i närområdet? Detta och mer har forskare inom vård och hälsa intresserat sig för och gjort studier om. Forskare som deltar är Maria Engström, professor vårdvetenskap, Britt-Marie Sjölund, medicine doktor och lektor i vårdvetenskap, Annakarin Olsson, medicine doktor och lektor i vårdvetenskap, Annika Nilsson, docent i vårdvetenskap samt Eva Dahlkvist, medicine licentiat
och adjunkt i vårdvetenskap. De kommer ge en bild av resultat från forskningen och inspirera till att skapa en stad för alla.

Intervju med Maria

"Fick svara på en enkät om vad trädgården betyder"

Maria forskar om städers påverkan på äldres hälsa

Maria Engström är professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle och hon har varit involverad i tre stora forskningsprojekt som fokuserar på äldre personers hälsa. En studie handlar om vilken betydelse utemiljön och grönområden har för personer på äldreboenden.

I projekten har hon haft flera kollegor som jobbat tillsammans, och i ena studien kartlade de över 80 äldreboenden och studerade deras utemiljö.

– Runt tio äldre personer fick också svara på en enkät om vad trädgården betyder för att man ska kunna koppla av, drömma sig bort och komma ifrån det som kanske tynger personen, säger Maria Engström.

En annan studie fokuserar på personer med demens och vilket behov de har av att kunna fortsätta vara utomhus när deras hälsa blir sämre. Och den tredje studien är inriktad på äldre personer som skrivs ut från sjukhus men fortfarande har behov av vård och omsorg i hemmet.

– Vi har tittat på hur de mår och deras funktionsförmåga. Sedan har vi undersökt vad som fungerar bra och vad som kan förbättras från själva utskrivningen från sjukhus till vården i hemmet, säger Maria Engström.

Text: Anna Sällberg

Hirsh Koyi

Hirsh Koyi

Hur påverkar luftkvaliteten vår hälsa? Hirsh Koyi är överläkare och forskare. Han kommer att berätta om forskningen som sker inom samverkansprojektet Sensing City. I Sensing City sker forskningen genom att använda data som kommer från bestämda platser, luftkvalitet och KOL-patienters hälsa. Det ger bättre förståelse för hur patienter kan behandlas. Vilka erfarenheter och kunskaper har det projektet resulterat i?

Intervju med Hirsh

"Vi identifierat vilka gator i Gävle som har sämre luftkvalitet"

Hirsh Koyi är överläkare vid lungcancerenheten vid Gävle sjukhus och forskare inom lungcancer. Just nu är han även aktuell som en av forskarna inom forskningsprojektet Sensing City.

Hirsh, berättat kortfattat om Sensing City?

  • Sensing City är ett samverkansprojekt där projektet Future Position X, Canterbury University (New Zeeland), CRC-SI (Australia), Högskolan i Gävle och Region Gävleborg deltar. I projektet har vi tittat närmare på hur luftkvaliteten påverkar KOL-patienters hälsa.

Hur har ni gått tillväga?

  • I projektet har vi studerat en grupp KOL-patienter i Gävle. Varje patient har utrustats med en Smartphone. På denna har de funnits ett antal olika appar. I en app har patienterna kunnat föra dagbok över sin hälsa. I en annan har de kunnat rapportera om de har haft andningssvårigheter. En av apparna har dessutom haft en så kallad GPS-funktion. Det innebär att det har varit möjligt att se var patienten befunnits sig vid tidpunkten för insjuknandet. Sist men inte minst har vi placerat ut så kallade mikrosensorer för luftmätningar i Gävle. Med hjälp av dessa har vi kunnat samla in, lagra och tillgängliggöra data gällande luftkvaliteten på olika platser.

Vilka erfarenheter och kunskaper har projektet resulterat i?

  • Bland annat har vi kunnat identifiera vilka olika gator/områden i Gävle som har sämre luftkvalitet. Denna kunskap är viktig och skulle kunna användas som underlag i samband med att vi bygger smarta och hållbara städer. Det kan till exempel handla om hur vi styr trafikflöden i en stad utifrån aktuell luftkvalitet. Behöver vi minska trafiken vid höga föroreningshalter eller räcker det exempelvis med att sänka hastigheten?

Vad har vi i Gävleborg för nytta av denna typ av forskning?

  • Kunskap och erfarenheter från forskningen kommer att kunna användas för att förebygga sjukdomar. En frisk population i Gävleborg kan innebära att samhällskostnaderna för sjukvård minskar. Dessutom gynnar det arbetsgivare i länet. Medarbetare som är friska bidrar nämligen till ökad arbetskraft, produktivitet och lönsamhet.

Fotnot: Future Position X (FPX) har en av de mest moderna miljöer för forskning, utveckling och test inom geografisk information och location based services (LBS). Future Position X arbetar med uppdraget att utveckla användningen av geografisk information i samhället samt skapa tillväxt i Sverige genom forskning och innovationer inom området. Klusterorganisationens ägare är bland andra de offentliga aktörerna Lantmäteriet, Högskolan i Gävle, Landstinget Gävleborg, Gävle kommun med flera. Utöver dessa utgörs kärnan i verksamheten av de drygt 200 företag som deltar i olika projekt och verksamhet.

Publicerad av: Zara Lindahl Sidansvarig: Maivor Hallén Sidan uppdaterades: 2018-06-05
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)