Forskning för en bättre arbetsmiljö
Forskningsprojektet "Ett hållbart arbetsliv inom socialtjänsten" har pågått under två år med syftet att stärka socialarbetares arbetsmiljö.
– Socialtjänsten är det yttersta sociala skyddsnätet. Socialsekreterare som jobbar med utredningar för barn och unga måste kunna göra bra bedömningar. Det behövs stabilitet och erfarna människor. Därför är vi jätteglada över resultatet av vår studie, säger Pia Tham som är docent i socialt arbete.
Hon har själv arbetat som socialsekreterare och vet hur viktigt jobbet är. Men också hur krävande det kan vara.
– Jag har tidigare gjort en studie i olika arbetsgrupper inom socialtjänsten. De som trivdes och hade låg personalomsättning hade ofta en stark gruppkänsla. Där såg man varandra som ett team som kunde hjälpas åt så ingen satt ensam med svåra utredningar.
Inom socialtjänsten har det länge varit ett problem att personalen inte stannar. Särskilt bland dem som arbetar med utredningar av barn och unga. Under två år har Högskolan i Gävle och Gävle kommun därför samfinansierat projektet ”Ett hållbart arbetsliv inom socialtjänsten”. Pia Tham har varit projektledare och har tillsammans med sina kollegor Mikael Westling och Tyrone Holmström jobbat med socialsekreterarna i Gävle. Arbetet har främst skett genom tre aktiviteter: förstärkt handledning för de som är nya i yrket, teamstärkande aktiviteter och ett arbetsledarutvecklingsprogram.
– Redan efter den första mätningen, när projektet pågått i ett halvår, såg vi resultat. Det blev bättre stämning i arbetsgrupperna, de fick stabilitet och färre funderade på att byta arbete. Ärligt talat hade jag inte trott att det skulle ha blivit så stora förändringar redan då.
Det gick snabbt att vända känslor och stämningar i grupperna. Insatserna i projektet, som ofta handlade om att reflektera och kommunicera, kanske också passade socialsekreterarna bra eftersom de är just socialsekreterare. Det tillhör deras yrkesroll att reflektera. Det har nu blivit dags att sammanställa resultatet av hela studien. Redan efter halvtidsmätningen hade det blivit stor skillnad. Bland annat tyckte fler att jobbet kändes meningsfullt och fler var nöjda med sin insats. Såväl nybörjarhandledningen som de teamstärkande insatserna uppskattades mycket av socialsekreterarna. Färre ville byta arbetsplats.
– Det här är ganska enkla saker, jämfört med vad det kostar att ta in socionomkonsulter. Och viktigast av allt – det skapar stabilitet.
Pia betonar hur samarbeten kan löna sig. Högskolan i Gävle och socialtjänsten har goda relationer, det bådar gott inför framtida samarbeten.
– Gävle är lagom stort för att kunna etablera och hålla kvar ett bra samarbete mellan Högskolan och socialtjänsten. Här är det möjligt att ha nära relationer men samtidigt är kommunen tillräckligt stor för att få kraft och resurser till olika satsningar.
… och vad säger socialtjänsten?
Vad har ni lärt er av forskningen?
Vi har lärt oss introduktionens betydelse och framför allt det stora handledningsbehovet.Detta är tidsbesparande för arbetsledarna och nya handläggare blir snabbt tryggare i yrkesrollen. Vi har även insett vikten av att arbeta med teamstärkande aktiviteter och att ge teamsamordnare/ställföreträdare stöd i ledarskapet. Teamledarnas yrkesroll blev allt tydligare under projektets gång.
Hur jobbar ni vidare?
Resultatet är förankrat i ledningen som jag tillhör. Vi har även förstärkt de grupper som deltog i forskningen för att skapa förutsättningar till en bra arbetsmiljö. Vi har startat upp särskild handledning för ställföreträdarna och fortsätter med introduktions-handledningen.
Och hur ser det ut med vikarier?
Idag har vi endast en konsult inne, som kommer att sluta om en månad. Tidigare hade vi 4–5 konsulter inne kontinuerligt.