Christina Edin är en av två samordnare för pedagogiskt stöd på Högskolan i Gävle. Hon vill understryka att pedagogiskt stöd är en typ av kompensation till studenter som har någon svårighet, exempelvis dyslexi eller smärtproblematik. Sökande måste också ha ett intyg av en sakkunnig, exempelvis läkare, psykolog eller logoped, som styrker studentens funktionsnedsättning.
– Kursmålen ska alltid uppnås av alla studenter, självklart. Men vi brukar säga att vägen till målen kan se lite olika ut. Det är det som är grejen. Det handlar inte om att få en lättare utbildning eller att man får det lättare på något sätt. Det handlar om att få möjligheter så att man ska kunna klara kursmålen och vägen dit kan se lite olika ut beroende på förutsättningarna.
Allt fler får pedagogiskt stöd
Antalet studenter som får pedagogiskt stöd har stadigt ökat sedan 2008. Då var det knappt 50 personer som hade blivit beviljade stödet. 2018 hade Högskolan drygt 350 studenter med pedagogiskt stöd och läs- och skrivsvårigheter var då den vanligaste anledningen till stöd.
En av anledningarna till ökningen tror Christina Edin är att det har blivit mer känt bland studenterna, det har blivit en så kallad “ringarna på vattnet-effekt”, förklarar hon.
Finns det några förutfattade meningar gällande pedagogiskt stöd?
– Det kan ibland finnas förutfattade meningar om att det är fusk att få lite längre tid på en tenta till exempel. Ett annat exempel är folk som tycker att man borde kunna anteckna själv om man läser på högskola, det är väl det mest grundläggande kan de tycka. Sedan kan folk också ifrågasätta om en person verkligen behöver stöd, vad finns det för grund? Då brukar vi svara att vi aldrig själva gör den medicinska bedömningen. Det är också därför det alltid måste finnas underlag som vi kan fatta beslut på, säger Christina Edin.