Arbetsrelaterad ohälsa orsakar privat och offentlig sektor stora kostnader i form av produktionsbortfall och minskad lönsamhet. Ett strategiskt arbete för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa kan ge stora besparingar men kräver avancerad kompetens. Syftet med masterprogrammet i arbetshälsovetenskap är att ge dig sådan kompetens.
Arbetshälsovetenskapen studerar förekomst av hälsa och ohälsa i arbetslivet. I detta ingår hälsoeffekter av fysisk och psykisk belastning i arbetsmiljön, hur olika typer av arbetsrelaterad ohälsa kan förebyggas, samt hur arbetet kan organiseras och ledas för att individen ska må bra. Ämnet innefattar även kunskap om samspelet mellan faktorer på arbetet och på fritiden som har betydelse för hälsan, insatser för att underlätta återgång i arbete efter sjukskrivning, liksom hur man med arbetsplatsen som arena kan stimulera medarbetarna att leva ett hälsofrämjande liv. Eftersom den vuxna människan vistas en stor del av sin tid på arbetet är arbetsplatsen en viktig arena för åtgärder som kan främja hälsa och förebygga ohälsa. Arbetshälsovetenskapen utvecklar och tillämpar forskningsbaserade principer, metoder, begrepp och teorier om hälsa och delaktighet i arbetslivet.
Programmet omfattar två års heltidsstudier och leder till en masterexamen i arbetshälsovetenskap. Det finns också möjlighet att avsluta med ett magisterexamensarbete i arbetshälsovetenskap efter halva studietiden. Studieformen är distans med ett campusförlagt tillfälle under examensarbetet och studietakten är valbar till antingen 50% eller 100%.
Programmet ger kunskaper om hur kroppen reagerar på fysisk och psykisk belastning, hur olika typer av arbetsskador kan förebyggas, hur arbetet kan organiseras och ledas för att personalen ska må bra liksom hur arbetsplatsen kan stimulera personalen att leva ett hälsofrämjande liv, hur rehabiliterande insatser för återgång i arbete efter sjukdom/skada bör genomföras samt hur tillgängligheten för funktionshindrade till arbetslivet kan främjas. Kunskaperna är användbara i arbete med personal- och arbetslivsfrågor i företag och organisationer. Programmet ger grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå.
I programmet varvas ämnesteoretiska kurser med kurser i vetenskaplig metod, och de teoretiska inslagen knyter an till systematiskt arbetsmiljöarbete i praktiken. Under första hälften av utbildningen ges en tvärvetenskaplig breddning av kunskaperna som är nödvändig för att kunna hantera det komplexa område som arbetshälsovetenskapen utgör. Det handlar bland annat om att på vetenskaplig grund bedöma och analysera hur olika aspekter av arbetsmiljön kan påverka arbetstagares hälsa.
Under andra hälften av utbildningen ställs högre krav på din förmåga att integrera kunskap om olika områden av relevans för arbetshälsovetenskap. Du ställs inför mer komplexa frågeställningar, och förväntas ta större ansvar för att planera och genomföra olika uppgifter samt visa ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt vid redovisning av uppgifter och forskningsresultat. Det innebär att dina förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet stärks.
Masterprogrammet i arbetshälsovetenskap utgör, med sin fördjupning inom hälsa i arbetslivet, en möjlighet för studenter med olika grundutbildning att studera vidare på avancerad nivå. Några exempel på sådana grundutbildningsprogram är Personal- och arbetslivsprogrammet 180 hp eller Idrottsvetenskapliga programmet med inriktning hälsofrämjande livsstil 180 hp vid Högskolan i Gävle.
Efter genomgången utbildning har du en bred kunskap inom arbetshälsovetenskap och kan därmed arbeta med komplexa frågeställningar inom arbetsmiljö och arbetshälsa samt som specialist inom området.
Utbildningen erbjuder därmed möjligheter till kvalificerat och strategiskt arbete inom ett flertal områden som rör arbetsmiljö och hälsa i arbetslivet, t.ex. inom företagshälsovård, företags personaladministration, försäkringskassan och såväl privat som offentlig sektor.
Förkunskapskrav
- Examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng - 30 hp inom något av ämnena medicin, psykologi, idrott, friskvård, folkhälsovetenskap, pedagogik, omvårdnadsvetenskap, rehabilitering, ledarskap, organisation och styrning eller annat adekvat ämne. Dessutom krävs kunskaper i svenska och engelska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till svensk högskoleutbildning på grundnivå.
Urval
Högskolepoäng
*) Webbanmälan på antagning.se öppnar cirka en månad före sista anmälningsdag.
