Att läsa Automationsingenjör

Här kan du läsa om vad studenter vid Automationsingenjör tycker om utbildningen och varför de valde just det programmet.

Paul Eriksson

Student, Tekniskt basår och därefter Automations­­ingenjör
Ålder: 29 år
Hemort: Södertälje


Jag valde att läsa utbildningen på fyra år och jag har haft mina praktikperioder på ett industriföretag i Gävle, som även erbjöd mig sommarjobb efter praktiken.

Läs hela intervjun med Paul

Varför ville du börja plugga?

Jag har alltid haft tankar på att läsa vidare efter gymnasiet, men inte varit helt säker på vad jag ville läsa. Jag gick på Djurgårdens IF:s hockeygymnasium i Stockholm och som alla andra 16 åringar var målet att ta sig hela vägen från SHL till NHL. Jag ville ge ishockeyn en ärlig chans och prova att bli så bra som möjligt. Under mina år som aktiv spelare växte tankarna att läsa vidare. Både min pappa och farfar har en ingenjörsutbildning sedan tidigare och i slutet av karriären började mina planer på att börja studera ta form.

Varför valde du att plugga på Högskolan i Gävle?

Jag ska vara ärlig och säga att när jag började söka utbildningar gjorde jag det utifrån möjligheten att kunna kombinera studierna med ishockeyn. Under den tiden (2016) fanns det ett hockeyettanlag i Gävle, nämligen Valbo HC. När jag blev erbjuden ett kontrakt var Högskolan i Gävle ett perfekt val att kombinera spel med studier. Jag hade även hört väldigt gott om Högskolan då min syster och hennes svåger har studerat här.

Varför valde du just den här utbildningen?

Eftersom jag läste Samhällsvetenskapliga programmet behövde jag gå Tekniskt basår för att få behörighet till en ingenjörsutbildning.
Jag hade sedan några år tidigare bestämt mig för att läsa till byggnadsingenjör. Det berodde på att min syster då läste till fastighetsmäklare och jag tyckte det lät väldigt intressant. Med en viss fallenhet för matematik valde jag att läsa en kurs i byggnadsteknik.
Där stannade de planerna och när Högskolan arrangerade Co-op-dagen under mitt första år som student, fick jag möjlighet att se och höra när studenter och företag berättade om hur deras vardags kunde vara. Där och då blev jag väldigt intresserad av just automation. Efter den dagen beslutade jag mig för att söka till Automationsingenjör.

Vad är det bästa med utbildningen?

Det jag gillar bäst med utbildningen är att vi varvar teori med praktiska moment. I varje kurs ingår det några laborationer eller något projekt som ska göras och ibland båda två. Det vi har fått prova hittills är PLC och DCS programmering, bygga elektriska kretsar och projekt där jag tillsammans med en klasskompis gjorde ett bevattningssystem för en växt som skulle styras med en micro controller.

Är det något annat speciellt med just din utbildning som kan vara bra/roligt att veta?

Är man som mig och inte har någon tidigare erfarenhet inom automation, så finns möjligheten att kombinera studierna med praktik genom Co-op. Istället för att traditionellt läsa utbildningen på tre år kan man läsa den på fyra år istället och har anställning på ett företag i tio veckor varje år.
Jag valde att läsa utbildningen på fyra år och jag har haft mina praktikperioder på ett industriföretag i Gävle, som även erbjöd mig sommarjobb efter praktiken.

Jag tycker det är en perfekt kombination, du får erfarenhet och en bild av vad du kan jobba med efter examen.

Vad är det bästa med Gävle?

Jag är ju som sagt väldigt sportig av mig så jag måste ju säga att Gävle är väldigt cykelvänligt. Jag transporterar mig dagligen runt i Gävle på cykeln, som även går väldigt bra vintertid om man är rätt klädd förstås.

Utöver det måste jag rekommendera Hemlingby som ligger i Gävle, ett toppenställe om man gillar att springa eller åka skidor på vintern.

När man pluggat och tränat färdigt går man självklart och hejar fram Gävles stolthet, Brynäs IF.

Vad vill du jobba med i framtiden?

Jag har fått en väldigt bra och bred bild av vad automation är för något tack vare studierna och min praktik. Jag ser mig själv jobba med automation och gärna inom projektledning.

Har du något/några tips till den som ska söka till högskolan?

Har du bestämt dig för att läsa en ingenjörsutbildning i Gävle, vill jag först säga grattis! Sen vill jag passa på att rekommendera att gå på alla aktiviteter som Högskolan arrangerar där du får möjlighet att träffa olika företag och knyta kontakter inom branschen.

Rony Ali

Rony Ali

Ålder: 23 år
Program: Automationsingenjör
Hemort: Söderhamn


Jag valde att läsa utbildningen på fyra år och jag har haft mina praktikperioder på ett industriföretag i Gävle, som även erbjöd mig sommarjobb efter praktiken.

 

 

 

Läs hela intervjun med Rony

Varför valde du att plugga på Högskolan i Gävle?

Jag valde högskolan i Gävle, enbart för att de har automationsingenjörsutbildning med inriktningen (Co-op ), vilket innebär att jag får vara ute och jobba en period (10v) under varje läsår.

Varför valde du just den här utbildningen?

Som person är jag intresserad av teknik och har ett stort intresse för automation. Den största anledningen till att jag valde Automationsingenjörsprogrammet i Gävle är just att de har inriktningen Co-op. Att få vara ute och jobba och att utbildningen dessutom innehåller många kurser där vi har många praktiska labbmoment är en stor fördel.

Vad är det bästa med utbildningen?

Det bästa med utbildningen är att jag får kombinera teori och praktik. Redan vid start får vi kontakt med arbetslivet och får en direkt inblick i vad man kan jobba med i framtiden.

Är det något annat speciellt med just din utbildning som kan vara bra/roligt att veta?

Välj inriktningen Co-op! Du har nästan jobb innan du har fått examen. Själva utbildningen bjuder på en variation i arbetsuppgifter och uppdrag.

Vad är det bästa med Gävle?

Det bästa med Gävle är att det ligger nära hem och att jag har möjligheten och få studera till ett roligt yrke och får läsa en mycket eftertraktad utbildning.

Vad vill du jobba med i framtiden?

I framtiden vill jag helst jobba som konsult eller projektledare och det enbart för att arbetsuppgifterna då skulle vara mycket varierande.

Har du något/några tips till den som ska söka till högskolan?

Vill du plugga och jobba och har intresse för automation/el? Då skall du välja Co-op utbildningarna i Gävle. Du får kombinera teori med praktik och i och med det får du även erfarenhet.

Ebrahim Samavat

Ålder: 23 år
Program: Automationsingenjör
Hemort: Söderhamn


Roligast av allt är att man är tämligen säker på att det finns jobbmöjligheter efter utbildningen.




Läs hela intervjun med Ebrahim

Varför valde du att plugga på Högskolan i Gävle?

Jag hittade inte någon liknande utbildning någon annanstans och framför var möjligheten med Co-op det som lockade.

Varför valde du just den här utbildningen?

Jag har alltid varit passionerat intresserad av automationsvärlden och det är nästan den enda utbildning som motsvarar mina förväntningar.

Vad är det bästa med utbildningen?

Att vi kombinerar teoretiska termer med det praktiska genom labbarna. Det ger den stora möjligheten att tillämpa det jag lär mig teoretiskt i praktiken och framför allt vad som kan förekomma i verkligheten och det som avviker.

Är det något annat speciellt med just din utbildning som kan vara bra/roligt att veta?

Roligast av allt är att man är tämligen säker på att det finns jobbmöjligheter efter utbildningen.

Vad vill du jobba med i framtiden?

Jag tror att det är för tidigt och samtidigt svårt att välja bland alla möjligheter som finns då utbildningen breder ut sig på alla håll och kanter i industrin.

Har du något/några tips till den som ska söka till högskolan?

Ett allmänt tips kanske kan vara att det är värt att kämpa på med utbildningen trots en del motgångar som ibland uppstår i vardagen.

 

Matilda Persson och Mikael Strid

Praktiken hjälper en att fatta

Läs hela intervjun med Matilda och Mikael

Att praktisera sina kunskaper ute på ett företag innebär inte bara att utbildningen får verklighetsförankring.

– Det får mig också att inse varför jag ska lära mig allt det vi gör på utbildningsprogrammet, säger andraårsstudenten Matilda Persson, blivande automationsingenjör.

Först en kort historik: Den första fasen av industrialiseringen av västvärlden började i mitten av 1800-talet. Den andra fasen var att industrin elektrifierades. Den tredje fasen var datoriseringen och nu är vi framme vid den fjärde fasen som kallas Industri 4.0. Nu förväntar vi oss att maskinerna själva ger sig ut på internet för att ta reda på sådant de behöver för att kunna fullgöra sin uppgift.

Att det här teknikskiftet samtidigt innebär en förändring av ingenjörsrollen är en lätt underdrift. Detsamma gäller självfallet även utbildningen. Därför är det en mycket bra idé att utbilda i samverkan med den industri som ligger i framkant av samma utveckling och som behöver se över sin framtida personalrekrytering. Högskolan i Gävle erbjuder fyra program som har en del av utbildningen förlagd ute i arbetslivet, Co-op. Det är ingenjörsprogrammen inom energisystem, maskin, automation och miljöteknik.

Robotar behövs

Robotarna är här för att stanna, även de små på två ben som kan prata och dansa och som ger studenterna möjlighet att öva programmering, och automationen går framåt i rasande tempo. Så måste också utbildningen av de personer som ska programmera utvecklingen.

– Det är inte möjligt att täcka in alla områden som automatiseras just nu. Man brukar skilja på process-, industri- och fastighetsautomation, som alla har olika behov och förutsättningar. Inom fastighet handlar det mest om värme, ventilation och belysning och viss säkerhet. Det spelar ingen större roll om det är någon grad upp eller ner. Men skulle det ske inom processindustrin kan ett litet fel kosta massor av pengar, säger programansvarige Niclas Björsell.

Fyra praktikperioder

Eftersom automationen pågår inom mängder av områden, innehåller också programmet motsvarande bredd. Matematik, elektronik, programmering, mätteknik, maskinteknik, robotik med mera varvas i den fyraåriga programvarianten med 4–10 veckor långa praktikperioder på något företag.

Att söka till jobbet är precis som att söka vilket jobb som helst. Företagen annonserar inom Högskolan och hugade studenter skickar cv och personligt brev och kallas förhoppningsvis till intervju.

Matilda Persson nappade på BillerudKorsnäs som tillverkar olika typer av kraftpapper. Matilda läser andra året och har gjort sin första praktikperiod då hon fick flytta runt på sju olika avdelningar med vitt skilda uppgifter. Under praktiken finns alltid en handledare hands.

Motivationen höjs

Förutom att praktiken ger närhet till verkligheten ger den en annan möjligen mindre känd vinst.

– Du blir mer motiverad till studier och förstår varför du läser just den här eller den här kursen eftersom du får se på riktigt vad de är till för. Dessutom blir det ett välkommet avbrott i pluggandet. Jag ser över huvud taget inga nackdelar med co-op, säger Matilda.

Till detta kan du naturligtvis tillägga att du skapar kontakter med arbetsgivare liksom att arbetsgivaren får tillfälle att se vad du går för.

– Och jag blev direkt erbjuden ett sommarvikariat på 10 veckor till.

Matilda räknar med att få en mer specialiserad utbildning då hon kommer ut i arbetslivet på riktigt.

– Den här utbildningen är så bred att jag inte behöver bestämma nu vad jag ska arbeta med. Från början var jag mest intresserade av styrningen av robotar, men nu är det mycket nytt inom el. Matematiken är inte den lättaste, men det är ett ämne som ligger för henne så det har inte inneburit några problem.

Lönen är bra

Mikael Strid, tredjeårsstudent som gör sina praktikveckor på ÅF AB, ett av landets största teknikkonsultföretag, håller helt med om allt som Matilda säger och lägger till att han tycker att lönen, som ska motsvara ungefär en lärlingslön, är bra.

– Och den ligger faktisk lite högre än vad studielånet skulle bli för motsvarande period. Dessutom ger det ju inga studieskulder.

En klar fördel för den som gått en co-op-utbildning är, menar Mikael, att du är betydligt mer självgående när du har avslutat studierna. Även om ÅF ser till att komplettera kunskaperna hos nytillkomna konsulter blir omställningen enklare både för företaget och den nyanställde som läst co-op.

Mikael Strid kommer från Stockholm och har redan hunnit arbeta några år efter gymnasiet.

– Jag jobbade som rörmokare och det var ett väldigt slitigt jobb, inte minst för knäna, så jag funderade på vad jag skulle kunna göra i stället och så hittade jag den här utbildningen.

Gott om jobb

Tillbaka på Niklas Björsells kontor pratar vi om jobbchanserna för automationsingenjörer. Niklas visar på datorn, går in på Platsbanken och skriver in ordet ”automation” i sökrutan. Ut rasslar över 300 platser över hela landet, och ytterligare några utomlands.

– Med den här utbildningen kan du jobba nästan var som helst. Automationstekniken utvecklas över hela jorden och det kräver fler ingenjörer.

Ingenjörsutbildningar brukar räknas som ”dyra” i jämförelse med teoretiska utbildningar. Maskiner är dyrare än böcker.

– Men vi som högskola har bra priser från tillverkarna eftersom de gärna ser att vi arbetar med deras utrustning. Sedan har företag ”sponsrat” oss med utrustning och den används ju inte enbart inom det här programmet. På det hela taget gör det att utbildningen kan ges med moderna och aktuella verktyg. Stödet från industrin är väldigt bra och företagen bidrar även till utbildningen genom att avsätta en person som handledare till studenten under praktikperioden.

Förstå expertspråket

Utbildningen är som nämnt bred. Men det är inte meningen att studenterna ska bli experter på allt.

– Men som automationsingenjör ska du ha så pass bra kunskaper att du obehindrat kan prata med experter på olika områden, till exempel med en dataprogrammerare, och förstå vad som sägs.

Text och foto: Ove Wall

Publicerad av: Maria Åstrand Swenneke Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2020-06-11
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)