Att läsa till automationsingenjör

Här kan du läsa om vad studenter vid Automationsingenjör tycker om utbildningen och varför de valde just det programmet.

Rony Ali

Rony Ali

Ålder: 23 år
Program: Automationsingenjör
Hemort: Söderhamn

Du får kombinera teori med praktik och i och med det får du även erfarenhet.


Varför valde du att plugga på Högskolan i Gävle?
Jag valde högskolan i Gävle, enbart för att de har automationsingenjörsutbildning med inriktningen (Co-op ), vilket innebär att jag får vara ute och jobba en period (10v) under varje läsår.

Varför valde du just den här utbildningen?
Som person är jag intresserad av teknik och har ett stort intresse för automation. Den största anledningen till att jag valde Automationsingenjörsprogrammet i Gävle är just att de har inriktningen Co-op. Att få vara ute och jobba och att utbildningen dessutom innehåller många kurser där vi har många praktiska labbmoment är en stor fördel.

Vad är det bästa med utbildningen?
Det bästa med utbildningen är att jag får kombinera teori och praktik. Redan vid start får vi kontakt med arbetslivet och får en direkt inblick i vad man kan jobba med i framtiden.

Är det något annat speciellt med just din utbildning som kan vara bra/roligt att veta?
Välj inriktningen Co-op! Du har nästan jobb innan du har fått examen. Själva utbildningen bjuder på en variation i arbetsuppgifter och uppdrag.

Vad är det bästa med Gävle?
Det bästa med Gävle är att det ligger nära hem och att jag har möjligheten och få studera till ett roligt yrke och får läsa en mycket eftertraktad utbildning.

Vad vill du jobba med i framtiden?
I framtiden vill jag helst jobba som konsult eller projektledare och det enbart för att arbetsuppgifterna då skulle vara mycket varierande.

Har du något/några tips till den som ska söka till högskolan?
Vill du plugga och jobba och har intresse för automation/el? Då skall du välja Co-op utbildningarna i Gävle. Du får kombinera teori med praktik och i och med det får du även erfarenhet.

 

Ebrahim Samavat

Ebrahim Samavat

Program: Automationsingenjör
Ålder: 35
Hemort: Stockholm

Jag har alltid varit passionerat intresserad av automationsvärlden

Varför valde du att plugga på Högskolan i Gävle?
Jag hittade inte någon liknande utbildning någon annanstans och framför var möjligheten med Co-op det som lockade.

Varför valde du just den här utbildningen?
Jag har alltid varit passionerat intresserad av automationsvärlden och det är nästan den enda utbildning som motsvarar mina förväntningar.

Vad är det bästa med utbildningen?
Att vi kombinerar teoretiska termer med det praktiska genom labbarna. Det ger den stora möjligheten att tillämpa det jag lär mig teoretiskt i praktiken och framför allt vad som kan förekomma i verkligheten och det som avviker.

Är det något annat speciellt med just din utbildning som kan vara bra/roligt att veta?
Roligast av allt är att man är tämligen säker på att det finns jobbmöjligheter efter utbildningen.

Vad vill du jobba med i framtiden?
Jag tror att det är för tidigt och samtidigt svårt att välja bland alla möjligheter som finns då utbildningen breder ut sig på alla håll och kanter i industrin.

Har du något/några tips till den som ska söka till högskolan?
Ett allmänt tips kanske kan vara att det är värt att kämpa på med utbildningen trots en del motgångar som ibland uppstår i vardagen.

 

Matilda Persson och Mikael Strid

Praktiken hjälper en att fatta

Att praktisera sina kunskaper ute på ett företag innebär inte bara att utbildningen får verklighetsförankring.

– Det får mig också att inse varför jag ska lära mig allt det vi gör på utbildningsprogrammet, säger andraårsstudenten Matilda Persson, blivande automationsingenjör.

Först en kort historik: Den första fasen av industrialiseringen av västvärlden började i mitten av 1800-talet. Den andra fasen var att industrin elektrifierades. Den tredje fasen var datoriseringen och nu är vi framme vid den fjärde fasen som kallas Industri 4.0. Nu förväntar vi oss att maskinerna själva ger sig ut på internet för att ta reda på sådant de behöver för att kunna fullgöra sin uppgift.

Att det här teknikskiftet samtidigt innebär en förändring av ingenjörsrollen är en lätt underdrift. Detsamma gäller självfallet även utbildningen. Därför är det en mycket bra idé att utbilda i samverkan med den industri som ligger i framkant av samma utveckling och som behöver se över sin framtida personalrekrytering. Högskolan i Gävle erbjuder fyra program som har en del av utbildningen förlagd ute i arbetslivet, Co-op. Det är ingenjörsprogrammen inom energisystem, maskin, automation och miljöteknik.

Robotar behövs

Robotarna är här för att stanna, även de små på två ben som kan prata och dansa och som ger studenterna möjlighet att öva programmering, och automationen går framåt i rasande tempo. Så måste också utbildningen av de personer som ska programmera utvecklingen.

– Det är inte möjligt att täcka in alla områden som automatiseras just nu. Man brukar skilja på process-, industri- och fastighetsautomation, som alla har olika behov och förutsättningar. Inom fastighet handlar det mest om värme, ventilation och belysning och viss säkerhet. Det spelar ingen större roll om det är någon grad upp eller ner. Men skulle det ske inom processindustrin kan ett litet fel kosta massor av pengar, säger programansvarige Niclas Björsell.

Fyra praktikperioder

Eftersom automationen pågår inom mängder av områden, innehåller också programmet motsvarande bredd. Matematik, elektronik, programmering, mätteknik, maskinteknik, robotik med mera varvas i den fyraåriga programvarianten med 4–10 veckor långa praktikperioder på något företag.

Att söka till jobbet är precis som att söka vilket jobb som helst. Företagen annonserar inom Högskolan och hugade studenter skickar cv och personligt brev och kallas förhoppningsvis till intervju.

Matilda Persson nappade på BillerudKorsnäs som tillverkar olika typer av kraftpapper. Matilda läser andra året och har gjort sin första praktikperiod då hon fick flytta runt på sju olika avdelningar med vitt skilda uppgifter. Under praktiken finns alltid en handledare hands.

Motivationen höjs

Förutom att praktiken ger närhet till verkligheten ger den en annan möjligen mindre känd vinst.

– Du blir mer motiverad till studier och förstår varför du läser just den här eller den här kursen eftersom du får se på riktigt vad de är till för. Dessutom blir det ett välkommet avbrott i pluggandet. Jag ser över huvud taget inga nackdelar med co-op, säger Matilda.

Till detta kan du naturligtvis tillägga att du skapar kontakter med arbetsgivare liksom att arbetsgivaren får tillfälle att se vad du går för.

– Och jag blev direkt erbjuden ett sommarvikariat på 10 veckor till.

Matilda räknar med att få en mer specialiserad utbildning då hon kommer ut i arbetslivet på riktigt.

– Den här utbildningen är så bred att jag inte behöver bestämma nu vad jag ska arbeta med. Från början var jag mest intresserade av styrningen av robotar, men nu är det mycket nytt inom el. Matematiken är inte den lättaste, men det är ett ämne som ligger för henne så det har inte inneburit några problem.

Lönen är bra

Mikael Strid, tredjeårsstudent som gör sina praktikveckor på ÅF AB, ett av landets största teknikkonsultföretag, håller helt med om allt som Matilda säger och lägger till att han tycker att lönen, som ska motsvara ungefär en lärlingslön, är bra.

– Och den ligger faktisk lite högre än vad studielånet skulle bli för motsvarande period. Dessutom ger det ju inga studieskulder.

En klar fördel för den som gått en co-op-utbildning är, menar Mikael, att du är betydligt mer självgående när du har avslutat studierna. Även om ÅF ser till att komplettera kunskaperna hos nytillkomna konsulter blir omställningen enklare både för företaget och den nyanställde som läst co-op.

Mikael Strid kommer från Stockholm och har redan hunnit arbeta några år efter gymnasiet.

– Jag jobbade som rörmokare och det var ett väldigt slitigt jobb, inte minst för knäna, så jag funderade på vad jag skulle kunna göra i stället och så hittade jag den här utbildningen.

 

Gott om jobb

Tillbaka på Niklas Björsells kontor pratar vi om jobbchanserna för automationsingenjörer. Niklas visar på datorn, går in på Platsbanken och skriver in ordet ”automation” i sökrutan. Ut rasslar över 300 platser över hela landet, och ytterligare några utomlands.

– Med den här utbildningen kan du jobba nästan var som helst. Automationstekniken utvecklas över hela jorden och det kräver fler ingenjörer.

Ingenjörsutbildningar brukar räknas som ”dyra” i jämförelse med teoretiska utbildningar. Maskiner är dyrare än böcker.

– Men vi som högskola har bra priser från tillverkarna eftersom de gärna ser att vi arbetar med deras utrustning. Sedan har företag ”sponsrat” oss med utrustning och den används ju inte enbart inom det här programmet. På det hela taget gör det att utbildningen kan ges med moderna och aktuella verktyg. Stödet från industrin är väldigt bra och företagen bidrar även till utbildningen genom att avsätta en person som handledare till studenten under praktikperioden.

Förstå expertspråket

Utbildningen är som nämnt bred. Men det är inte meningen att studenterna ska bli experter på allt.

– Men som automationsingenjör ska du ha så pass bra kunskaper att du obehindrat kan prata med experter på olika områden, till exempel med en dataprogrammerare, och förstå vad som sägs.

Text och foto: Ove Wall

Publicerad av: Zara Lindahl Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2019-10-29
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)