Att läsa till energisystemingenjör

Här kan du läsa intervjuer med några av våra studenter på Energisystemingenjör. De berättar vad de tycker om utbildningen och om hur det är att plugga i Gävle. Här kan du också läsa om vad tidigare studenter vid programmet tycker om utbildningen och vad de jobbar med idag.

Oskar Lindqvist, student

Program: Tekniskt basår och därefter Energisystemingenjör (Co-op)
Ålder: 24 år
Hemort: Söderhamn
Program på gymnasiet: El- och energiprogrammet
Det här gör jag när jag inte pluggar: Spelar tv-spel, umgås med vänner och spelar gitarr.

Du får kontakt med ett företag där du eventuellt kan få sommarjobb eller en anställning när du tagit examen.

Läs hela intervjun med Oskar

Varför ville du börja plugga?

Att studera på högskola fanns inte på kartan för mig utan jag upptäckte det då jag läste upp mina betyg på Komvux för att få högskolebehörighet. Det var min mattelärare som väldigt starkt rekommenderade mig att söka Tekniskt basår med studieort i Söderhamn. Det var då jag upptäckte mitt intresse för fysik och matte som senare ledde mig till att fundera på högre studier.

Varför valde du att plugga på Högskolan i Gävle?

När jag läste Tekniskt basår tittade jag på en hel del olika ingenjörsutbildningar runt om i landet. Det som gjorde att jag till slut valde Gävle var för deras Co-op utbildningar. Det innebär att jag kombinerar studier med en betald arbetsperiod (10 veckor) på ett företag varje läsår.

Varför valde du just den här utbildningen?

Efter Tekniskt basår valde jag Energisystemingenjör. Den utbildningen har en Co-op inriktning och det kändes bekant eftersom jag gick el- och energiprogrammet på gymnasiet. Jag är också intresserad av förnybar energiproduktion och utbildningen känns väldigt relevant eftersom vi måste ställa om till ett effektivare och förnybart energisystem.

Vad är det bästa med utbildningen?

Basåret förberedde mig på hur det är att studera på högskolan och hjälpte mig även att hitta en studieteknik som passade för mig. En annan fördel är garantiplatsen man får på en ingenjörsutbildning vid godkända betyg från basåret.

Innehållet i Energisystemingenjörsprogrammet täcker hela energisystemet från produktion till distribution och till den slutliga användningen i våra bostäder, industrier m.m. Vi fokuserar på hur energin används, om den går att använda på ett mer effektivt och ekonomiskt sätt.

Är det något annat speciellt med just din utbildning som kan vara bra/roligt att veta?

Om du väljer att gå med Co-op inriktning så får du en betald arbetsperiod på 10 veckor varje år. Du får kontakt med ett företag där du eventuellt kan få sommarjobb eller en anställning när du tagit examen.

Vad är det bästa med Gävle?

Det är en liten storstad där det mesta ligger inom cykelavstånd. Gävle kommun erbjuder också bostadsgaranti för antagna studenter.

Vad vill du jobba med i framtiden?

Jag vill arbeta med energieffektivisering eller något som har med förnybar energi att göra som till exempel vindkraft. Vi får se helt enkelt.

Har du något/några tips till den som ska söka till högskolan?

Ta reda på så mycket du kan om den utbildning du är intresserad av, det kan du göra genom att kontakta studievägledarna. Du kan också skugga en student där du får följa med någon som läser den utbildningen du är intresserad av.

Malin Nordin, student

Program: Energisystemingenjör (Co-op)

Jag får se hur mitt framtida arbete kan fungera och jag knyter nyttiga kontakter.

Läs hela intervjun med Malin

Varför valde du just den här utbildningen?

Efter att ha jobbat inom olika branscher under ett antal år efter gymnasiet tyckte jag det var dags att studera vidare. Jag hörde talas om utbildningarna med Co-op-modell (som innebär att studierna varvas med arbetsperioder) och tyckte upplägget verkade väldigt bra. Eftersom min plan var att läsa ett naturvetenskapligt ingenjörsprogram passade Energisystemingenjörsprogrammet med Co-op perfekt.

Vad är det bästa med utbildningen?

Jag trivs kanon. Det bästa är att utbildningen känns väl genomtänkt. Det finns en anledning till att vi läser de kurser som vi gör, vi får en bra bredd och förståelse. Och så är jag ju också väldigt förtjust i just Co-op-upplägget.

Vad händer i utbildningen under hösten och våren?

Nu under våren fortsätter kurserna som vanligt för oss som går programmet inom Co-op och är inne på tredje året, medan våra klasskamrater som läser programmet på tre år gör sig redo för exjobb och kommer till sommaren vara utexaminerade. Vi andra kommer efter sommaren gå ut på ännu en inspirerande arbetsperiod.

Vad tycker du om Co-op som studieform och hur märks den i utbildningen?

Jag tycker att studieformen med Co-op-upplägg är super! En av fördelarna för mig som student är att jag får se vad branschen handlar om löpande under min utbildning och kan på så vis få förståelse och inblick. Jag får se hur mitt framtida arbete kan fungera och jag knyter nyttiga kontakter. När jag sedan är nyexaminerad är jag inte enbart teoretisk i mina kunskaper, utan jag har en viss arbetserfarenhet inom mitt område. Under utbildningens gång blir jag motiverad att lägga det lilla extra i tid och kraft på studierna, tack vare att jag under Co-op-perioderna ser hur jag har nytta av det jag läser. Jag får även mer förståelse för det jag läser eftersom jag kan knyta det till mina erfarenheter på Co-op-platsen.

Vad vill du göra efter utbildningen?

Som det känns nu är jag peppad på att arbeta med energieffektivisering. Till stor del har det nog att göra med min lyckade Co-op-plats på ÅF i Gävle som är en konsultfirma som sysslar med just detta. Det ser med andra ord ut som att Co-op-modellen verkligen gör sitt jobb!

Vad gör en Energiingenjör?

Vi träffar Jonas Jansson, energiingenjör på Gävle Energi och före detta student vid Energisystemprogrammet.

Målet är att hjälpa våra kunder att inte köpa en massa energi i onödan.

Läs hela intervjun med Jonas

Energiutredning, ”energitjuvar” och laddinfrastruktur. Det är några av de saker som Energiingenjören Jonas arbetar med om dagarna. Vi tar oss en pratstund för att försöka reda ut vad som är vad och vad en Energiingenjör egentligen sysslar med?

Vad gör man som Energiingenjör?

Det är ganska brett. Just nu arbetar jag med solceller och regionens laddinfrastruktur, det vill säga platser där man laddar sitt elfordon. Jag arbetar både med det publika nätet, men också med bostadsrättsföreningar och företag.

Jag jobbar på affärsområdet Energitjänster och vi arbetar överlag mycket mot just bostadsrättsföreningar och företag och försöker ge dem råd och tips kring bland annat solceller och energianvändning. När det gäller solceller är det bra om man får en realistisk bild av vad som skulle fungera för just sitt företag eller sin BRF. Hur mycket kan jag producera? Hur mycket förbrukar jag? Hur stor anläggning kan jag bygga? Det finns många frågor som vi kan hjälpa till med.

När det kommer till energianvändning så kan vi hjälpa till att göra en utredning och en så kallad energikartläggning. Vi tittar bland annat på energistatistik och undersöker vart energin egentligen tar vägen. Hittar vi en “energitjuv” så kan vi ofta komma med en lösning för att åtgärda det/den.

Målet är att hjälpa våra kunder att inte köpa en massa energi i onödan som man egentligen klarar sig utan. Kollar man på Gävle Energi i stort så är målet att fler ska kunna dela på den mängd energi som produceras idag, inte att vi ska behöva producera mer.

Hur kommer det sig att du blev Energiingenjör?

Jag kommer från Åland där jag läste till fartygselektriker. Jag hade redan då en ambition att läsa vidare och började med ett tekniskt basår. Sen tänkte jag läsa elektronik men det var inte riktigt det jag ville syssla med så när jag fick höra om det nystartade Energisystemingenjörsprogrammet så lät det intressant. Gävle är förhållandevis nära Åland och har bostadsgaranti vilket var ett plus.

En annan fördel med den utbildningen är att det är ett Co-op program vilket innebär att man varvar studier med arbete. Du har en tio veckors arbetsperiod med lön och du får arbeta praktiskt med det du studerar. Jag gjorde min Co-op på Gävle Energi våren 2011, vilket sen ledde till en projektanställning efter examen.

Vad är det bästa med ditt jobb?

Projektanställningen började för över sex år sen och jag är fortfarande kvar så det är ett gott betyg till Gävle Energi. Det är också ett framtidsyrke och som sagt väldigt brett. Man kan rikta in sig på det man brinner för och det finns många olika vägar att gå.

Sen gillar jag att jag även kan hålla på mer praktiskt och inte bara sitta framför datorn. Jag kan ge mig ut i “verkligheten” och gräva i elcentraler och träffa kunder. Det är en fördel!

Hur är Gävle Energi som arbetsgivare då?

Mitt spontana svar är att det är folket som gör det väldigt trevligt. Det är verkligen en välkomnande stämning.

Sen gillar jag att det är väldigt fritt att disponera tiden som jag själv vill. Jag får greja i den tjänsten jag har och det är mycket eget ansvar vilket passar mig.

Text och bild: Katarina Larsson, Gävle Energi

Raka vägen från Co-op och ut i världen

Hampus Myhr läste till energisystemingenjör och smygstartade sitt arbetsliv genom Co-op. Direkt efter sin examen fick han arbete på Forsmark. Nu deltar han i Vattenfalls traineeprogram inom kärnkraften och arbetar under en period med vindkraft i England.

Läs hela intervjun med Hampus

Hallå där! Vad gör du på jobbet idag?

Som en del av traineeprogrammet är jag just nu i Barrow-in-Furness, i nordvästra England. Jag ska stanna i sex veckor för att undersöka hur Vattenfall kan spara pengar genom att effektivisera underhållet på den havsbaserade vindkraften.

Vad har du gjort annars?

Jag jobbar som Analysledare inom underhåll och utveckling på Forsmark. Till exempel om något händer på verket måste det analyseras, och då är mitt uppdrag att samla expertis från olika berörda avdelningar för att tillsammans utreda det.

Du har gjort Co-op hos oss, hur var det?

Det var väldigt bra. Man mognade mycket, direkt efter första perioden. Alla blev mer aktiva i klassrummet. Föreläsningarna innehöll mer och mer diskussion. Det är även ett ypperligt tillfälle att skapa sig ett kontaktnät. Man får testa vad man tycker är roligt och mindre roligt att jobba med. Och man tjänar faktiskt pengar samtidigt, vilket är ett stort plus. Jag gjorde min Co-op på Vattenfall R&D i Älvkarleby och Norconsult AB. Här träffade jag mängder av duktigt folk som jag fortfarande har kontakt med.

Vad var det viktigaste du lärde dig?

Hur jag fungerar som person, det vill säga vilken roll som passar mig bäst på jobbet. Det är väldigt bra att få den insikten tidigt, så man letar efter rätt jobb.

Har du haft nytta av det nu när du jobbar?

Absolut! Jag lärde mig exempelvis att jag är mer för de övergripande jobben. Att få lyfta blicken lite och se det ur ett större perspektiv.

Hjälpte det dig när du sökte jobb?

Ja, verkligen. Efter Co-op-studier är man väldigt attraktiv på arbetsmarknaden, eftersom man har 40 veckors erfarenhet av arbetslivet. Man kan faktiskt säga att Co-op såg till att jag fick den tjänst jag har idag. En representant från Forsmark kom och kollade på de slutliga Co-op-presentationerna och pratade med mig efter min redovisning. Han tyckte att jag skulle söka jobbet. Det är där jag jobbar idag!

Händer det något spännande framöver?

Inom traineeprogrammet ska vi efter våra arbetsrotationer till Hamburg i tre dagar på platsbesök hos Vattenfalls tyska kärnkraft. Och en massa annat roligt. På Forsmark fortsätter arbetet med att försöka implementera VR-tekniken, samt anordna utredningar!

Vad gör en energiingenjör?

Vi träffar Stina Eriksson, som precis tagit examen från Energisystemprogrammet. Hon gjorde sin Co-op-praktik och sitt exjobb på Sandviken Energi.

Energibranschen känns spännande och stabil

Läs hela intervjun med Stina

Hon har provat att arbeta på inom ekonomi, kundservice och värme på Sandviken Energi.
Till slut föll valet på ingenjörsstudier och affärsområdet Värme, där hon nu just gjort klart sitt exjobb.
– Energibranschen känns spännande och stabil, säger nyblivna ingenjören Stina.


Efter ekonomistudier på gymnasiet fick Stina en praktikplats inom löner på Sandviken Energi 2014. Därefter har hon också sommarjobbat på Kundservice och på Värme.

Och på Värme fick hon frågan av Göran Panth, dåvarande affärsområdeschef, om hon inte skulle satsa på ingenjörsyrket.

– Varför ska du hålla på löner, ska du inte bli ingenjör, sa han. Och då tänkte jag att jag gillar ju siffror och logik och sånt, så han kanske har rätt, och på den vägen är det, säger Stina med ett leende.

Kombinerar studier och praktik

Sagt och gjort. 2016 började hon läsa till energisystemingenjör på Högskolan i Gävle. Studierna har hon kombinerat med Co-op-praktikperioder och all sin praktik har hon gjort på Sandviken Energi.

– Jag har trivts jättebra. Och det har varit nyttigt att ha sett andra avdelningar inom företaget också tidigare.

Under våren har Stina skrivit sitt exjobb på Värme där hon undersökt hur man kan optimera framledningstemperaturen i fjärrvärmenätet.

– I praktiken betyder det att jag har tittat på yttre faktorer som kan påverka temperaturen i fjärrvärmenätet, till exempel utetemperatur, vilken månad det är, vilken tid på dygnet det är och hur vind påverkar, förklarar Stina.

Uppskattar att få vara delaktig på arbetsplatsen

Stina Eriksson har haft stor nytta av sin handledare Joel Pettersson som är utredningsingenjör på värmeverket

Stina Eriksson har studerat fyra år till energisystemingenjör.

Hon har under arbetet haft stöd från sin handledare Joel, utredningsingenjör på avdelningen Värme.

– Det har varit så bra att ha Joel, han har kunnat förklara och illustrera och hjälpt mig jättemycket, säger Stina och berättar att hon har värdesatt att hon har fått vara delaktig i arbetet på värmeverket genom morgonmöten och veckoplanering.

– Jag hänger med mycket bättre i fikarummet nu än när jag var här första året på utbildningen, säger hon och skrattar.

Förra veckan fick hon sitt exjobb godkänt och i fredags fick Stina och klasskompisarna en efterlängtad och annorlunda examen.

– Allt blev annorlunda med Corona, men det känns så roligt och skönt att äntligen vara klar, säger Stina som redan i dag börjar sommarjobba hos oss.

Vill fortsätta arbeta på Sandviken Energi

Drömjobbet har hon inte riktigt klart för sig.

– Jag vill helst fortsätta här, säger Stina med ett leende efter lite betänketid.

– Jag har nog inget annat drömjobb , utan vill fortsätta här på Sandviken energi och vara delaktig i att utveckla olika delar här på värmeverket.

Text och bild: Sofia Wike, Sandviken energi

Publicerad av: Maria Åstrand Swenneke Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2020-06-08
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)