En nödvändig hybris

Namn: Fanny Persdotter
Program: Kommunikationsprogrammet, inriktning professionellt skrivande

Jag ska hitta rätt vägar för att nån ska hitta mig.

FANNY BOR I Uppsala men några dagar i veck­an tar hon tåget till Högskolan i Gävle. Hon går tredje terminen på Kommunikationsprogram­met med inriktning Professionellt Skrivande.

– Egentligen började jag på pro­grammet för två år sedan. Men hoppade av eftersom jag trodde att jag ville till Hollywood. Jag äls­kar film och tänkte satsa på film­produktion.

Hon började därför läsa på Stock­holms Filmskola. Men hon insåg att det inte alls är samma sak att skriva till något som ska bli film. Därför sökte hon sig tillbaka till program­met i Gävle. Nu känns det självklart att hon ska skriva skönlitteratur. Något hon egentligen vetat sedan i åttan, men aldrig vågat säga högt.

Vill bli författare

– Men säger jag det tillräckligt många gånger så blir det så. Jag gillar att vara en sån som skriver. Jag vill bli författare.

I programmet får hon testa att skriva i olika genrer men hon har även ett eget projekt som hon jobbar med hemma. Ett manus till en ungdomsroman, på engelska.

– Min berättelse blir bättre på eng­elska. Och dessutom vill jag bli stor. Det kommer att bli så. Åh, jag har väl hybris. Du får inte skriva det ordet, säger hon och skrattar.

Men jag måste nog använda det ordet. Skri­vande är ofta en blandning mellan hybris och självtvivel. Och Fanny har valt att inte tvivla.

– Jag jobbar med att inte ge upp. Just i skri­vandet är det så lätt. Jag är positiv. Innan jag lägger mig på kvällen kan jag blunda och tänka att jag sitter i talkshows och pratar om min bok.

Utbildningen ger verktyg för skrivandet

Men hon vet att det kan ta tid. Hon berättar att det inte räcker att skriva bra, man måste ha flyt också. Hur kan hon förbereda sig för det?

– Genom att göra något jävligt bra. Jag vill bli upptäckt och att någon tar mig under sina vingar. Jag ska hitta rätt vägar för att nån ska hitta mig.

Hon har tålamod. Och hon berättar att hon inte sätter hela livet åt sidan för att nå sin dröm, hon jobbar inte så. Nu är hon här. För att bli bättre. För att skaffa sig en examen, hon vill att det ska synas på cv:t att hon kan skriva. Kanske kommer hon att jobba på en reklambyrå sedan.

– Jag lär mig mycket på utbildningen. Här får jag verktyg som jag har nytta av när jag fastnar i skrivandet. Och jag tränar på att ta kritik, jag är inte så bra på det. Ett nej betyder inte att jag är dålig.

Hon hittade utbildningen av en slump, när hon sökte på ordet Skrivande. Trots att hon bor i Uppsala är hon väldigt nöjd att studera i en mindre stad.

– Gävle är mysigt och Högskolans lokaler är så fina. Det känns personligt här.

Även om jag anar svaret så frågar jag ändå. Hur har du det om tio år?

– Jag är kär. Har släppt min debutroman och den har gått jättebra. Jag jobbar på en reklam­byrå i London.