Det bästa är det gemensamma engagemanget som finns, för att bidra till en bättre värld. Mycket handlar om teamwork, man ser sin del i det stora hela. Här på Högskolan har vi ett kreativt utbyte mellan oss forskare, och även med våra studenter. Det är en öppen atmosfär, man får hela tiden vara öppen för nya idéer.
Namn: Karl Hillman
Gör på Högskolan: Docent och ämnesansvarig för området miljövetenskap och utbildningsledare för programmet Miljöstrateg
I Gävle har vi det tvärvetenskapliga perspektivet och en betydande del miljöpsykologi.
Vad vill du bidra med?
Jag vill hjälpa människor och aktörer på olika nivåer att få ett bra beslutsunderlag för förändring. Jag brinner för systemperspektivet, att vi lyfter blicken och ser hela bilden.
Vilka egenskaper är bra att ha som miljövetare?
Att se helheten. Det kräver nyfikenhet och att du kan se många perspektiv av ett problem. Men det innebär inte att du själv måste vara expert på allt. Du ska istället kunna hitta kunskap från olika områden och kombinera dem för att hitta lösningar. När det handlar om miljöproblem så tror jag att det är viktigt att inte fokusera för mycket på individperspektivet. Se det istället i system, och att vi behöver förändra på många olika nivåer. Vi är alla en del i det inrotade systemet, som just nu är på väg åt fel håll.
Märker du av ett ökat miljöintresse i samhället?
Ja, intresset och medvetenheten har ökat på senare tid. Men jag har jobbat i 15-20 år med detta och det är långsamma processer att förändra stora system. Generellt tror jag att förändringsprocesser går långsamt under lång tid och sedan når man en punkt när det börjar hända saker, snabbt. Kanske kommer vi snart dit. Men det har verkligen gått för långsamt hittills.
Varför läsa här i Gävle?
När det gäller miljöproblem så har vi ofta tekniken och vet vad som behöver göras. Men varför händer det inget? Det är här som psykologin kommer in i bilden. I Gävle har vi det tvärvetenskapliga perspektivet och en betydande del miljöpsykologi. Det ger en stor möjlighet att hantera dagens utmaningar.
Vad händer med programmet framöver?
Det blir ett större fokus på projektmetodik. Studenterna läser tre stora projektkurser innan examensarbetet. Kurserna inriktas på projektledning, processtyrning, skriva rapporter och ett vetenskapligt förhållningssätt. Detta kommer studenten att ha stor nytta av efter examen.
Karls forskning handlar till stor del om systemanalys, livscykelperspektiv och socio-teknisk utveckling för tillämpningar inom bland annat energi och transporter.
