Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

2015-04-16


Antalet sjukskrivningar med psykisk diagnos har exploderat

Personen på bilden har inget med artikeln att göra

Det finns vetenskapligt klara belägg för att arbetet både kan orsaka psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa visar en kunskapsöversikt som en grupp forskare, bland annat från Högskolan i Gävle, gjort.

Forskningsrådet Forte fick 2013 ett uppdrag av regeringen att undersöka vad arbetet har för betydelse för den psykiska hälsan. Idag presenterades forskarnas rapport i en debattartikel i DN.

Sjukfall i psykiatriska diagnoser +48 procent

Antalet pågående sjukfall i psykiatriska diagnoser, som sömnbesvär och nervösa besvär, ökade med 48 procent mellan 2012-2014 och utgör nu 40 procent av samtliga sjukfall. Den vanligaste diagnosen är akut stressreaktion.

Detta kostar miljarder

Kostnaderna för sjukskrivningar var 2012 lågt räknat 6,5 miljarder kronor. Och då är varken det mänskliga lidandet, produktionsbortfall, extra kostnader för arbetsgivaren, minskade skatteintäkter eller individens kostnader inräknade.

Varför blir en del sjukskrivna

Många fler har psykiska symtom som påverkar hälsan än som är sjukskrivna för psykisk sjukdom. Upp till en tredjedel har symtom som skulle föranleda diagnosen ångest- eller depressionstillstånd. De flesta av dessa personer är dock i arbete eftersom endast några få procent är sjukskrivna med sådan diagnos.

En angelägen fråga att besvara är vad det är som gör att många människor med psykiska besvär klarar att arbeta och en ökad forskning på ”friskfaktorer” för personer med sjukdomar är ett viktigt område.

Riskfaktorer i arbetslivet

Det finns ett tydligt vetenskapligt samband mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning.

Vanliga riskfaktorer i arbetslivet är:

  • Psykiskt ansträngande arbete
  • Arbeten med höga krav
  • Låg kontroll eller en kombination av dessa faktorer
  • Så kallat spänt arbete
  • Att uppleva obalans mellan ansträngning och belöning
  • Upplevd orättvisa på arbetsplatsen
  • Understimulering med liten möjlighet att använda sin förmåga och utvecklas i jobbet
  • Konflikter på arbetsplatsen 
  • Rollotydlighet

Kvinnor är oftare sjukskrivna i psykisk diagnos än män, men om kvinnor och män utsätts för samma påfrestningar i arbetslivet är reaktionerna i form av psykisk ohälsa lika.

Arbetets positiva effekter överväger

Arbetets positiva effekter överväger generellt och är större än de skadliga effekterna av längre tids arbetslöshet eller sjukfrånvaro.

Men det finns arbeten som är skadliga, ibland rent allmänt, ibland för mer sårbara individer. Vissa arbeten är möjliga att utföra även vid sjukdom, medan andra kan vara svåra att klara med psykiska besvär.

Vad göra

Att återvända till arbetet efter en lång sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är en process som måste involvera många: den sjukskrivna, arbetsgivaren, arbetsförmedlingen, försäkringsinstanser och hälso- och sjukvården.

Forskarna vet idag inte vilken åtgärd som är mest effektiv när någon ska återgå till arbete efter sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa.

Men man vet att arbetsplatsen måste vara involverad för att medarbetaren ska komma tillbaka i arbete på ett bra sätt oavsett vad den psykiska ohälsan orsakas av.

Hög tid att chefer tar sitt ansvar

Det finns flera friskfaktorer i arbetet som visat sig minska risken för psykisk ohälsa och som bör användas i det förebyggande arbetet. 

  • Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande)
  • Kontroll i arbetet
  • Balans mellan arbetsinsats och belöning
  • Medinflytande och självbestämmande
  • Tydliga mål
  • Anställningstrygghet
  • Balans mellan arbete och fritid

Det finns starka mänskliga, företagsekonomiska och samhälleliga skäl att försöka vända trenden med ökande sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. 

Personer i arbetsledande ställning har ett stort ansvar för att förändra nuvarande arbetsförhållanden. Det är sannolikt betydligt effektivare att sätta in åtgärder innan människor blivit sjukskrivna.

Berätta mer

Per Lindberg, lektor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle:

Vad blir konsekvenserna om detta får fortsätta?
Jag vill börja med att säga att det inte kommer att fortsätta att bli värre och värre tills alla är sjukskrivna för psykisk sjukdom. Det kommer att stanna av.

Men sjukskrivningar (eller enbart ohälsa) medför oerhörda kostnader och lidande för både direkt inblandade och för anhöriga och alla skattebetalare som står för notan.

Varje möjlig åtgärd som kan förebygga psykisk ohälsa och/eller främjar psykisk hälsa skall vi noga överväga.

Varför kommer detta nu?
Det ingick inte i vårt uppdrag att undersöka förekomst och förändringar av vare sig psykisk sjukdom eller sjukskrivningar på grund av psykiatrisk diagnos, enbart att klarlägga dagens kunskap vad gäller koppling arbete-psykisk ohälsa.

Jag tror inte någon riktigt vet, och jag vill inte ge mig in på att spekulera. Vi skall dock komma ihåg att ökningen kommer från historisk låga nivåer och att sjukskrivningstalen varierar över tid och beror på många faktorer, bl.a. regelsystemet.

Vad är mest angeläget att åtgärda snabbt?
Inget går att åtgärda riktigt snabbt. Jag tror man måste tänka långsiktigt om man skall nå bestående förändringar.

En sak som definitivt går att påverka redan nu är att minska de negativa påfrestningarna i arbetslivet. Dessa är dock inte den enda orsaken till stressreaktioner, ohälsa, privatliv, samhällsnormer och disposition är andra orsaker.

Man bör också fråga sig om alla sjukskrivningar p.g.a. psykisk ohälsa är av godo, om de verkligen hjälper individen, de kan ofta vara kontraproduktiva genom att befästa en sjukroll och medikalisera en normal reaktion.

Vår översikt visar att många klarar att arbeta trots sviktande psykisk hälsa. Detta bör studeras mer. Vilka är de? Hur hanterar de sin situation? Vad kan vi lära av dem?

Vad kommer den närmaste forskningen att inrikta sig på?
Det beror på vilka medel och för vad som tilldelas forskningen. Kunskapsöversikten ger en hel rad av exempel på områden där vi behöver mer kunskap inte minst med ett hälsofrämjande, hållbart perspektiv.

Vilka har varit inblandade?
Det är många inblandade, från vårt eget lärosäte och från andra, vilket är extra roligt.

Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Per Lindberg, universitetslektor i arbetshälsovetenskap, Högskolan i Gävle
Lisa Ekselius, professor i psykiatri, Uppsala Universitet
Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet
Christer Hogstedt, professor i arbetsmedicin, forskare, Karolinska Institutet
Thomas Karlsson, fil.mag, doktorand, Högskolan i Gävle
Magnus Helgesson, med.dr., forskare, Uppsala Universitet
Bo Johansson, fil.kand., doktorand, Uppsala Universitet


Rapporten


För mer information, v v kontakta:
Per Lindberg, lektor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle:
Telefon: 026-648759, 070-968 96 86
E-post: per.lindberg@hig.se


Text:Douglas Öhrbom

Publicerad av: Anna Hellqvist Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2017-05-15
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)