Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

2015-10-07


Vem skrev egentligen historien?

De flesta medeltida handskrivna handlingar är anonyma, och det finns ett stort behov av att kunna sätta in dem i ett sammanhang, säger Lasse Mårtensson, forskare och lektor vid Högskolan i Gävle.


Våra nya ögon

Ett projekt som fått 13,46 miljoner från Riksbankens jubileumsfond, handlar om att få kontakt med och tolka de handskrivna källorna till vår historia.

– Min specialitet är språk och skrift. Det nya projektet heter ”Nya ögon
på Sveriges medeltida skrivare”, och huvudpoängen med det är att
digitala bildanalytiska metoder kommer att användas på de medeltida
skrivna källorna, säger Lasse Mårtensson.

- Datorerna kan se och mäta former som vi ofta inte kan se med blotta ögat, och de kan göra det med en fullständig exakthet, med nya ögon.

– Jag disputerade på medeltida språk och skrift och det gjorde att jag kom in i detta samarbete mellan språkvetenskap och bildanalys. Sedan har vi haft tur att vi hittade just denna lyckosamma konstellation i vår forskargrupp.

– Min roll som språkvetare är att tolka de data som utvinns med de digitala metoderna, och att peka ut för bildanalytikerna vilka aspekter som är av vikt att undersöka. Till sist blir det också min uppgift att göra en syntes av den information som har utvunnits.

Digital humaniora

Det nya forskningsprojektet faller inom ramen för vad som i dag ofta kallas för digital humaniora. Det innebär att man använder digitala redskap i humanioras tjänst, vilket t.ex. kan innebära att stora mängder text kan analyseras med datorers hjälp.

Kombinationen språk och bildanalys är i forskningshänseende ett nyskapande möte mellan teknik och humaniora, och det finns en väldigt stor potential för framtida forskningsuppgifter här.

I ett pågående projekt, finansierat av Vetenskapsrådet arbetar samma projektgrupp med att utveckla och förfina olika digitala sökningsmetoder direkt i handskriven text. En sådan metod går ut på att hitta ordformer, s.k. Word Spotting.

Både det pågående och det nya projektet är tvärvetenskapliga. Lasse Mårtensson är från svenska språket vid Högskolan i Gävle, medan övriga är från bildanalys och datorlingvistik, samtliga från Uppsala universitet.

– Tvärvetenskap försiggår ofta mellan närliggande ämnen, men i detta fall är det fråga om ämnen som ligger väldigt långt ifrån varandra. Jag kan inget om programmering och bildanalytikerna har bara grundläggande kunskaper om medeltida språk och skrift, säger Lasse Mårtensson.

Källorna

Källmaterialet i projektet är inledningsvis s.k. diplom, dvs. medeltida brev, skrivna på svenska. I praktiken sträcker sig materialet från 1300-talet till början av 1500-talet. Det är dock en stor tyngd på 1400-talet, där det finns en stor mängd dokument skrivna på svenska.

– Under 1400-talet förändras också svenska språket väldigt mycket, och det gamla fornspråket börjar förändras till det vi har idag.

Största delen av de medeltida diplomen är bevarade vid Riksarkivet, och i projektet kommer man att arbeta med digitala bilder av dessa. Nu digitaliseras stora mängder medeltida handskrivna handlingar på institutioner som Kungliga biblioteket, Carolina Rediviva och Riksarkivet, och detsamma sker i resten av Europa.

– I och med att man nu digitaliserar handskrivna handlingar och gör dem tillgängliga, så krävs också att de görs begripliga. De medeltida källorna är i regel anonyma och det finns ett väldigt stort behov av att kunna sätta in dem i ett sammanhang.

– Ska man kunna tolka en handskriven text korrekt måste man kunna sätta in den i ett sammanhang, en historisk kontext. Vi hoppas kunna skapa en karta för detta.

De medeltida skrivarna

Det är de skrivande personerna bakom de skrivna texterna, dvs. de medeltida skrivarna, som projektet syftar till att undersöka.

Framför allt är det de drag som skiljer skrivarna åt som står i fokus, alltså sådant som är unikt för en enskild individ och som skiljer denna från alla andra.

– Vad är det som skiljer en skrivande individ från en annan vid denna tid? Det kan röra sig om skillnader av många olika slag, men en särskilt viktig sak är hur skrivaren konkret har utformat skrivtecknen.

- I analysen av detta ger de bildanalytiska metoderna ovärderlig information. Vi vill också titta på hur språket skiljer sig åt hos de olika skrivarna.

Användas i hela Europa

Den kartläggning av de medeltida skrivarna som nu görs kommer alla användare av de aktuella texterna att kunna dra nytta av. Det gäller bland annat historiker, religionshistoriker, teologer, språkhistoriker och bibliotek.

Tanken är också att de metoder som utvecklas i projektet ska kunna användas på samma skrifttyp, dvs. den gotiska skriften, i urkunder från resten av Europa. Där finns det oerhörda mängder handskrivet material i denna skrifttyp.

– Vi börjar med den medeltida skriften, som är tacksam vid bildanalytiska applikationer eftersom den är väldigt prydligt skriven, jämfört med mycket annat som kommer senare.

- Vi hoppas också att metoderna ska kunna användas på yngre material, t.ex. från tidigmodern tid och kanske till och med ännu yngre material.


Pågående projekt, finansierat av Vetenskapsrådet har diarienrummer 2012-5743.

Forskapresentation


För mer information, v v kontakta:
Lasse Mårtensson, universitetslektor i svenska språket vid Högskolan i Gävle
Telefon: 026-64 88 30, 070-655 72 98 
E-post: lasse.martensson@hig.se


Text: Douglas Öhrbom
Foto: Ove Wall

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2015-10-08
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)