Kunskap kan inte mätas kvantitativt då den är en kvalitet

Jerry-Aulin-Rosenqvist

För att kunna sätta ett betyg så måste vi kvantifiera kvaliteten, för att kunna räkna på den, och då är vi ute på hal is. Därför måste betygssättning granskas kritiskt, säger Jeremias (Jerry) Rosenqvist Aulin, gästprofessor vid Högskolan i Gävle.

Kunskapssynen

Jerry menar att vårt mål måste vara att nå fram till varje människas förmåga att lära sig att tänka kritiskt och att förstå saker, att det finns många olika sätt att se på kunskap och att kunskap inte är något absolut.

- Detta är ju kanske något vi ibland missar, att man ofta upprepar vad andra har sagt utan att förstå vad det är författaren menar.

Flera sätt att nå kunskap

Vid Högskolan är föreläsning den traditionella formen och den kräver att den som lyssnar verkligen kan ta in och själv engagera sig. Jerry vill att man istället, i kombination med föreläsningen, mer ska använda seminarieformen.

- En form där man deltar och problematiserar på ett annat sätt och inte talar om de enda sanningarna. Det finns ingen som har alla kunskaper, men heller ingen som inte har några kunskaper, alltså kan alla bidra i en sådan diskussion.

Två tänker bättre än en

Han tar exemplet med läkarutbildningen, där man ofta utgår från ett problem. En patient visar följande symtom, vad kan det vara?

- Och så får man tillsammans försöka komma fram till svaret. Man får slå i böcker, använda sin erfarenhet, på olika sätt gå in i detta och försöka komma fram till ett rimligt svar.

- Ett sorts kollektivt tänkande, där två eller fler tänker bättre än bara en. Det blir en ständig prövning av kunskaperna och på så vis så finslipar man och då når man kvalitet.

Legitimation för bild

Jerry talade med några bildlärare om hur de skulle göra om det kom upp ett matematiskt problem i samband med bildundervisningen? Svaret blev att de inte får lov att ta upp det, därför att de bara har legitimation för att undervisa i bild.

- Just ämnet bild skulle ju vara helt utmärkt för att se saker i förhållande till varandra, eftersom du kan lyfta in nästan alla ämnen i ämnet bild. Se bilden i förhållande till matematiken och på så vis främja olika sätt att nå kunskap.

- Att vara medveten om att det inte räcker med bara föreläsning, eller bara skriftligt prov med en viss sorts frågor. Läraren måste öka sin flexibilitet och vidga sin kreativitet och ställa frågor på ett sådant sätt att denna djupförståelse lockas fram.

När vanlig pedagogik inte räcker

Enligt Jerry brukar man säga att specialpedagogik är en pedagogik som används där den vanliga pedagogiken inte räcker till och om man definierar pedagogiken väldigt snävt, så behövs det mycket specialpedagogik.

- Man riktar sig då bara till en elit och då är det alltid människor som, av olika anledningar, faller utanför,

Han säger att det kan bero på att man inte förstår språket, antingen för att man kommer från andra språkområden, eller för att man haft ett ganska torftigt språk hemma. Ett språk som inte blivit befrämjat av läsning och litteratur.

- Men om den vanliga pedagogiken definieras bredare, så behövs det inte så mycket specialpedagogik. Då skulle man kunna kompensera den torftigheten.

Examinationen

Jerry säger att vi måste uppfylla läroplaner, kursplaner och de examenskrav som finns, men att vi har möjligheter att variera examinationen. Den är ofta mycket traditionell på högskolenivå, man får ett skriftligt prov.

- Då hamnar många i vånda, därför att de inte har någon akademisk tradition. De kanske har svårigheter att uttrycka sig, i både tal och skrift, kanske till och med svårt att läsa instruktionerna.

Han har lång erfarenhet av att granska texter på olika nivåer och han har sett språket bli sämre med åren. Att det kan vara svårt att förstå vad den studerande menar och att det då blir viktigt att den studerande får ge uttryck för sin kunskapsnivå på olika sätt.

- Och då menar jag, att antingen så fortsätter vi att examinera på det traditionella sättet, eller så ser vi det som en examination som kan ha andra inslag och aspekter också.

Breddat deltagande

På frågan, om "hans sätt" kan innebära ett breddat deltagande, blir svaret ja.

- Men vi måste också arbeta på ett sådant sätt så att det inte förminskar kvaliteten. Det är nummer ett, för annars blir vi inte trovärdiga.

Inkludering och integration, att motverka ett segregerat samhälle, det är hans största käpphäst.

- Det är ett av våra stora samhällsproblem och jag försöker att hitta både akademiskt hållbara och praktiskt genomförbara vägar ur det. Det är ju också att främja demokratin, säger Jerry Rosenqvist.

Jeremias (Jerry) Rosenqvist Aulin

I hela sitt yrkesliv har han haft en inriktning mot specialpedagogik, med professurer i pedagogik vid flera lärosäten, Göteborg, Kristianstad och Malmö.

Han har arbetat med specialpedagogik på akademisk nivå sedan -70-talet och skrivit ett 80-tal rapporter.

Vid Högskolan i Gävle görs nu en satsning på specialpedagogik och man vill ge de utbildningar som finns, och nya som kommer i vår, stöd genom olika forskningsprojekt.


För mer information vv kontakta:
Jeremias (Jerry) Rosenqvist Aulin, gästprofessor i pedagogik vid Högskolan i Gävle
Tel: 070-288 63 12
E-post: jerry.rosenqvist@mah.se


Text: Douglas Öhrbom
Foto:
Ove Wall

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2017-12-11
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)