Gör campus till öppna experimentområden fulla av biologisk mångfald

Dampus Albano i Stockholm

Vision för campus Albano i Stockholm

Vi måste få en djupgående förändring av värderingar i samhället och här behöver universitet och högskolor tänka om och ta ett mera aktivt samhällsansvar, säger Stephan Barthel, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.

Stephan Barthel säger att människor och djur är beroende av naturens ekosystem på många olika sätt. Från träden och växtligheten som bildar det syre vi andas, till de pollinerande insekter som indirekt ger oss mat, och så vidare på en mångfald av andra sätt. Synsättet kan sammanfattas i begreppet ekosystemtjänster.

- VI behöver en hög grad av biologisk mångfald, därför att det ger ett starkare och mer motståndskraftigt samhälle mot klimatförändringar.

Campusområden som förebilder

Forskarna Stephan Barthel och Johan Colding pekar på att de högre lärosätena, med mandat och makt i samhället för avancerat lärande, bör ta ett särskilt ansvar för nytänkande mot en mer hållbar värld.

- Det innebär också att använda sina campusområden på nya sätt och därigenom låta dem bli förebilder för och kraftfulla förändringsmotorer i övergången till ett hållbart samhälle, säger Stephan Bartel.

Studenter som bärare av förändring

Forskarna ger också ett antal praktiska exempel.

  • Skapa tillgängliga utrymmen och naturområden för ökad biologisk mångfald på campus och uppmuntra medborgare att ta del av utveckling och förvaltning av dessa. Tänk på studenter som medskapare av kunskap och platser och samtidigt förändringsarbetare mot ett hållbart samhälle
  • Följ upp resultaten av denna ekologiska design på campusområdet så att studenter på årsbasis kan dokumentera och övervaka förändringarna när det gäller t ex förändring i biologisk mångfald över tid

  • Skapa ett internationellt rankingsystem för innovativa exempel inom hållbara campusområden, som exempelvis jämför användning av klimatsmarta teknologier, biologisk mångfald, stadsodling och hållbar konsumtion

  • Främja trädgårdsarbete och håll bondens marknader på campus för lokala lantbrukare. Här kan frivilligorganisationer, som tex koloniföreningar eller omställningsrörelser, spela en roll för att hjälpa till att inleda förändringsprojekt i partnerskap med universitet

  • I brist på lämplig mark på campus, involvera studenter i aktiv ekosystemförvaltning av naturområden i närheten av campusmiljön, eller i skapande och experimenterande med energisparande innovationer i samhället

  • Analysera campusens naturmiljö och informera personal, studenter och lokalsamhället om dess ekologiska styrkor och brister

  • Kombinera ovanstående idéer med åtgärder som syftar till att öka tillgången till högre utbildning för ekonomiskt och socialt missgynnade grupper i samhället

 

- Övergången till ett hållbart samhälle måste stödjas av normbildning och ett beteende som främjar det globala ekologiska systemet med alla dess levande varelser. Vi vill visa på sätt där höge lärosäten kan bidra till att återknyta människor till Biosfären genom detta tänkande, säger Stephan Barthel.

 

Article: The Role of University Campuses in Reconnecting (pdf, 503 kB)
Humans to the Biosphere (pdf, 503 kB)

 

För mer information, v v kontakta:
Stephan Barthel, docent i geospatial informationsteknik vid Högskolan i Gävle
Telefon: 076-360 57 05
E-post: stephan.barthel@hig.se


Text: Douglas Öhrbom
Foto:
Barthel, S., Colding, J., Ernstson, H., Erixon, H., Grahn, S., Kärsten, C., Marcus, L., Torsvall, J. (2013). Principles of Social-Ecological Urbanism - Case Study: Albano Campus, Stockholm. TRITA-ARK Forskningspublikationer 2013:3, Stockholm.

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2018-01-24
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)