”Vi vill bli självförsörjande på el”
Den 16 mars arrangerar Högskolan i Gävle ett seminarium om biogas. Lars Larsson, lantbrukare i Växbo, satsar på en biogasanläggning och gästar seminariet.
– Anläggningen är en bra investering som dessutom gynnar miljön, säger han.
Lars Larssons lantbruk i Växbo en mil norr om Bollnäs blir bland de första i Hälsingland att investera i biogas. Enligt hans beräkningar ska den nya anläggningen göra att gården slipper dyra elräkningar och på sikt blir självförsörjande på el. I dag går det åt 275 000-300 000 kWh per år för att hålla driften igång.
– När vi blir självförsörjande på el avlastas elnätet till förmån för andra elförbrukare. Det är bra och klimatsmart, säger Lars Larsson.
Färdigbyggd i höst
Gården har 160 kor som ger stora mängder gödsel. Det samlas nu upp i en gödselbrunn bakom ladugården. Biogasanläggningen ska byggas bredvid brunnen, där gödslet rinner vidare ner i en samlingsbrunn, och sedan till en rötgaskammare. Där bildas biogas som driver en reaktor och ger el till gården. Processen genererar dessutom spillvärme som Lars Larsson vill använda till kontorsbyggnaden och till ett kalvstall. Förhoppningsvis är anläggningen i gång redan i höst.
Satsningen har kommit till tack vare Klimatklivet, ett ekonomiskt stöd Naturvårdsverket administrerar. Stödet betalar ungefär 60 procent av satsningen på Lars Larssons gård Jon-Jons.
– Om vi får det stöd vi hoppas så har vi fått igen investeringen om 6–7 år. Men det viktigaste i detta är att göra något för klimatet, säger Lars Larsson.
Självförsörjande även på gödsel
Det finns även andra fördelar med en biogasanläggning. Gödslet blir mer effektivt eftersom koncentrationen av kväve, magnesium, fosfor och andra näringsämnen blir högre när det har passerat genom anläggningen.
– Dessutom luktar det mindre i omgivningen eftersom processen gör att det sprids mindre av svavelgaser, kvävehaltiga gaser och flyktiga organiska ämnen, vilket är positivt även för grannarna till lantbruket, säger Sandra Wright, en av två projektledare för BIOVÄX Gävleborg och forskare inom biologi på Högskolan i Gävle.
Framställningen av det mer verkningsfulla biogödslet på gården gör att Lars Larsson räknar med att inte behöva köpa gödsel i handeln.
– Att tillverka egen biogödsel påverkar förutom miljön även ekonomi eftersom priset på konstgödsel har tredubblats och driver upp inflationen, säger Agneta Sundström, docent inom företagsekonomi på Högskolan i Gävle.
Fordonsgas möjligt för större lantbruk
Forskare inom projektet BIOVÄX Gävleborg på Högskolan i Gävle är bollplank till Lars Larsson i processen fram till byggandet av biogasanläggningen. BIOVÄX drivs av Högskolan för att öka möjligheterna för det lokala näringslivet att omvandla organiskt avfall till biogas och växtnäring.
– Storskaliga lantbruk med fler kor kan få ut biogas i volymer så att det även lönar sig att omvandla till fordonsgas. Det ger ännu större ekonomiska vinster för gårdarna än att täcka behovet av el och värme, säger Sandra Wright.
Om projektet BIOVÄX
Bioväx Gävleborg är ett forskningsprojekt som drivs i samarbete mellan Högskolan och Region Gävleborg. BIOVÄX Gävleborg står för att omvandla organiskt avfall till BIOgas och VÄXtnäring, och utgår från ett regionalt perspektiv. Projektets målgrupp är små- och medelstora företag i Gävleborgs län och målet är att BIOVÄX Gävleborg ska ge bidrag till att utveckla och etablera småskalig biogasproduktion. Från Högskolan i Gävle deltar Sandra Wright, Agneta Sundström, Zhao Wang, Peter Nilsson och Komalsingh Rambaree i projektet.
Bioväx Gävleborg finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Gävleborg.
Kontaktpersoner
Sandra Wright
Docent i växtpatologi och projektledare BIOVÄX Gävleborg
Sidan uppdaterades 2024-02-12