Han brinner för rörelseglädje

Sven Blomqvist är fysioterapeuten och forskaren som vill ge alla möjlighet att träna. Med sin inriktning på anpassad fysisk aktivitet fokuserar han på att hjälpa personer med funktionsnedsättningar att kunna röra på sig. Utanför jobbet ägnar han sig åt de flesta aktiviteter som driver kroppen framåt.

Intresset för rörelse i olika former har alltid funnits där och redan i grundskolan blev Sven Blomqvist intresserad av hur samhället kan stötta personer med funktionsnedsättning.

– Att röra på sig är min grej. När jag gick i grundskolan skedde en reform när personer med funktionsnedsättning skulle integreras i den ”vanliga” skolan. Jag träffade dem på rasterna, lärde känna dem och såg bortom deras hinder. Det är en sårbar grupp som behöver stöd, säger han.

I cirka tio år har Sven Blomqvist nu jobbat på Högskolan i Gävle, både med undervisning och med forskning. Han arbetar inom det idrottsvetenskapliga programmet som har en hälsofrämjande livsstil som inriktning.

Behöver anpassa på ett pedagogiskt sätt

Programmet har två huvudspår; anpassad fysisk aktivitet (AFA) och dopning. AFA handlar om att synliggöra och inkludera grupper av människor i idrott för att möjliggöra en fysiskt aktiv livsstil för alla. Det kan till exempel handla om personer med en folksjukdom, som diabetes och högt blodtryck, eller personer med funktionsnedsättningar. Inom programmet finns ett samarbete med ett särskolegymnasium i Bollnäs.

– De här grupperna ligger sämre till hälsomässigt och där behöver vi verkligen stimulera och anpassa den fysiska aktiviteten på ett pedagogiskt sätt. Alla mår bra av att röra på sig och många mår bra av träning som en del i den hälsosamma livsstilen, säger Sven Blomqvist.

Intresset för rörelse i olika former har alltid funnits där och redan i grundskolan blev Sven Blomqvist intresserad av hur samhället kan stötta personer med funktionsnedsättning.

– Att röra på sig är min grej. När jag gick i grundskolan skedde en reform när personer med funktionsnedsättning skulle integreras i den ”vanliga” skolan. Jag träffade dem på rasterna, lärde känna dem och såg bortom deras hinder. Det är en sårbar grupp som behöver stöd, säger han.

I cirka tio år har Sven Blomqvist nu jobbat på Högskolan i Gävle, både med undervisning och med forskning. Han arbetar inom det idrottsvetenskapliga programmet som har en hälsofrämjande livsstil som inriktning.

Behöver anpassa på ett pedagogiskt sätt

Programmet har två huvudspår; anpassad fysisk aktivitet (AFA) och dopning. AFA handlar om att synliggöra och inkludera grupper av människor i idrott för att möjliggöra en fysiskt aktiv livsstil för alla. Det kan till exempel handla om personer med en folksjukdom, som diabetes och högt blodtryck, eller personer med funktionsnedsättningar. Inom programmet finns ett samarbete med ett särskolegymnasium i Bollnäs.

– De här grupperna ligger sämre till hälsomässigt och där behöver vi verkligen stimulera och anpassa den fysiska aktiviteten på ett pedagogiskt sätt. Alla mår bra av att röra på sig och många mår bra av träning som en del i den hälsosamma livsstilen, säger Sven Blomqvist.

Han har jobbat en hel del med personer som har en intellektuell funktionsnedsättning och mycket handlar då om att miljön runtomkring behöver anpassas för att skapa trygghet.

– Miljön behöver vara lugn och förutsägbar. Har man bestämt att man ska gå till gymmet och så är det upptaget så har många svårt att ställa om, då kan hela dagen vara förstörd för dem. Du behöver vara tydlig och tänka på hur du kommunicerar. Det får till exempel inte vara några störande ljud, en del kan må jättedåligt av det.

"Bilder kan vara lättare att ta till sig"

Det handlar om att motivera och stimulera, förklarar han. Att hitta en aktivitet som man tycker är rolig så att det går att fortsätta med den hela livet. Sven Blomqvist är involverad i olika projekt och i ett pågående är han följeforskare och rådgivare.

– I projektet har man tagit fram utbildningsmaterial för gymnasiesärskoleelever, där materialet är helt bildbaserat. Många kan ha svårt att läsa information och då kan bilder vara lättare att ta till sig. Är det bilder på muskler kan man prata om vad det är och hur de fungerar.

AR kan hjälpa äldre med balanssinnet

Något annat han har jobbat med är hur Augmented Reality (AR) kan användas för att stötta äldre personer att öva sitt balanssinne. Med hjälp av ett par AR-glasögon kan till exempel äldre personer se en miljö som förstärker verkligheten lite med hologram. Tillsammans med en fysioterapeut kan de då göra ett träningsprogram där de till exempel övar på att fånga en boll. Träningen blir då verklighetsnära och lekfull.

– Jag skulle vilja fortsätta att utveckla arbetet med AR. Tänk till exempel om du efter en operation skulle få med dig ett par sådana här glasögon hem från sjukvården. Då kan du träna med dem hemma och med hjälp av hemsjukvård eller hemtjänst mäta utvecklingen.

Sven Blomqvist är utbildad fysioterapeut i grunden och han började sin yrkeskarriär med att jobba med rehabilitering. Inom företaget Alfta Rehab utvecklade han ett koncept med fokus på att må bra på arbetet och han jobbade då med utbildningsinsatser på företag.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Att utveckla saker, både inom undervisning och inom forskning. I forskning är du väldigt fri, men inom vissa ramar. Inom undervisning är det viktigt att till exempel beskriva uppgifter för studenter så att de motiveras till kunskapsinsamling. Nyfikenheten driver mig.

Inom idrottsvetenskapen jobbar han nu tillsammans med några kollegor med en internationell studie där de kombinerar utbildningsprogrammets två huvudspår: anpassad fysisk aktivitet och dopning.

– Vi tittar på parasportare och hur de upplever dopningsprocessen. Det är spännande att kunna kombinera två ämnen och se hur den gruppen idrottare upplever dopningsprocessen om de till exempel har nedsatt rörlighet i händer eller inte kan se.

"Jag är himla naturintresserad"

Sven Blomqvist tillbringar helst sin tid utomhus, gärna i rörelse.

– Jag brukar säga att jag gör allt som driver kroppen framåt; jag spelar golf, är ute och springer, går, cyklar och paddlar. Jag är himla naturintresserad, av fåglar och växter till exempel. Det skulle göra mycket om människor bara var ute i naturen mer. Det finns ju studier som visar att pulsen går ner om man är i naturen jämfört med i stadsmiljö. Ju mer du kan göra utomhus, desto bättre.

Text: Anna Sällberg