Träd och blommor viktigare än tid när barn väljer skolväg

Då forskare följde 12-åringar på deras skolväg, slogs de av hur stor vikt de lägger vid att ha träd och natur omkring sig och att så många tog upp andras perspektiv: "Vi kan gå här men hur går det för en farbror som ser dåligt?", säger Katrin Lättman, forskare vid Högskolan i Gävle.

I ett EU-projekt som involverar tre städer, Dortmund i Tyskland, Genua i Italien och Göteborg i Sverige, har forskare undersökt hur promenadvägarna i städerna upplevs. I Sverige har fokus legat på skolbarn och arbetspendlare.

De vill ha fina omgivningar

Barnen visade sig lägga stor vikt vid naturen, de vill ha fina omgivningar med mera natur och träd runt omkring sig.

–Det förvånade oss att de så starkt registrerar det som är vackert och att naturen betyder så mycket för dem.

De bor oftare närmare skolan och går eller cyklar mer, men upplever också krångel med alla vägbyggen, brist på information samt dålig sikt i vissa korsningar som inte är anpassade efter barn, med till exempel höga staket.

- Barnen önskade också att de hade lite fler alternativa vägar att gå, för att få lite mer omväxling, då det kunde bli tråkigt ibland.

Men måste anpassa sig

Barn är tvungna att anpassa sig då de inte har samma möjlighet att välja sitt färdmedel som vuxna. I Sverige fanns specifika områden där de kände sig otrygga, det kunde vara störande människor i vissa miljöer där de måste gå för att ta sig hem.

- Det försökte då undvika dessa områden under vissa tider. Trafiken kom också upp, men inte alls i samma utsträckning som i Tyskland där nästan allt handlade om trafiken.

Många nämnde också andra människors perspektiv: "Vi kan gå här men en farbror som har svårt att gå, eller ser dåligt, hinner inte över.

- Det överraskade att de är väldigt måna om andra i sin omgivning, sätter sig in i andra människors upplevelser, och tar in det i sina egna bedömningar.

Vuxna: "Kollektivtrafiken för bra"

Vuxna har oftast större möjligheter att välja hur de tar sig till arbetet och mellan dem fanns större skillnader, där vissa valde den snabbaste vägen för att spara tid, medan andra valde en väg som var naturskön.

- Pandemin fick många att hitta nya vanor, som att gå eller cykla, då trängseln gjorde det läskigt att åka kollektivt. En kvinna som medverkade hade valt arbetsplats efter vilken väg som var trevligast att gå.

Bland de vuxna som tar bilen eller åker kollektivt, nämndes hälsoproblem, tisbrist och långa avstånd, cykelstölder och en ”för bra” kollektivtrafik som orsaker till välja bort gång och cykel.

Beteenden formas tidigt

Eftersom det är väl känt att beteenden formas tidigt så blir det viktigt, också ur ett hälsoperspektiv, att barn känner sig bekväma med att gå till skolan då det beteendet sedan följer med upp i vuxen ålder.

- Barns upplevelser blir ju inte lyfta så ofta. Planering för gångvägar utgår från det som är bra för en normmänniska som kan gå bra och har hygglig fysik. men barnen då?

- Det finns inte så mycket forskning om detta och vi vill visa på andra metoder för att få fram information, viktig inte minst för planerare för att skapa miljöer som barn känner sig trygga i och som uppmuntrar till en mer aktiv livsstil, säger Katrin Lättman.

Vetenskaplig artikel Länk till annan webbplats.

Text: Douglas Öhrbom
Foto Katrin Lättman: walkurban.eu Länk till annan webbplats.