"Baby Pisa" mardröm eller möjlighet

Mätandet går nu neråt i åldrarna. En av de senaste kunskapstesten från OECD*, kallad "Baby Pisa", mäter femåringar och då många av barnen inte kan läsa visas de bilder som skall tolkas.
- Man legitimerar ett visst sätt att förstå världen och tror att små barns bilduttolkande säger något om vem de skall bli som vuxna, det är djupt problematiskt, säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

PISA har använts för att testa 15-åringar sedan början av 2000-talet. Den nya studien, som kommit att kallas "Baby Pisa", är en pilotstudie som genomförts i tre länder under år 2018, fokuserar på att testa femåringar och är tänkt att identifiera vad som driver eller hindrar utvecklingen av tidigt lärande.

9000 femåringar i England, Estland och USA har hittills testats för att jämföra språkliga, matematiska, sociala och emotionella förmågor i olika länder. Det sker genom att barnen på surfplattor visas berättelser och spel anpassade till åldersgruppen.

Det är dock inte alla som är positiva till att testa förskolebarn och ett stort antal länder, som Danmark, Norge, Sverige, Tyskland, Belgien och Kanada, har avböjt att delta i studien.

Att tämja slumpen

Daniel Pettersson och Anderas Nordin har nu skrivit en bok som bland annat diskuterar hur internationella kunskapsmätningar styr utbildningen och utbildningens innehåll.

– Pisa ingår i ett särskilt sätt att tänka som vill undvika slumpmässighet i undervisning. Genom att kontrollera och mäta, helst över tid, söker de fånga upp hur skolan skall organiseras för att snabbare nå målet.

– Jag är inte emot mätningar generellt, det är väldigt bra mätningar, men kritisk till hur de använts. När man försöker tämja slumpen i utbildningssituationer så ger det effekter som man behöver tänka på, säger Daniel Pettersson.

"Taming Chance in Education Control, Prediction and Comparison" By Daniel Pettersson, Andreas Nordin Länk till annan webbplats.

"Ett gammalt sätt att tänka kring bilder"

I relation till en del av slutsatserna i boken arbetar nu Daniel Pettersson tillsammans med Tatiana Mikhaylova, lektor i pedagogik på Högskolan i Gävle, med hur bilder kommit att ingå i hur man tänker och styr utbildning. Historiskt har nämligen bilder använts för att testa barnens intelligens, emotionella mognad och personlighetstyp utifrån deras tolkningar av bilder.

Faran de ser är att Baby Pisa säljs in som ett objektivt omdöme, när det är subjektiva värderingar som ligger bakom valet av bilder och vad som anses som ett korrekt svar.

– Man standardiserar mänskliga relationer. Det tolkas till exempel som fel om du inte är ledsen när din kompis går hem, men det kan ju vara att jag nu äntligen kan läsa min bok och det behöver inte innebära att jag inte haft kul, säger Daniel Pettersson.

Fördomsfria barn kunde ses som avvikande

Tidigare handlade bilderna, som användes i olika test, om lidande och död som skulle väcka starka känslor. Under väldigt lång tid återkom också bilder på så kallade snygga och fula kvinnor och hit kopplades förmågan att se det som ansågs vara estetiskt tilltalande.

– Man vägde in fördomar i testen och om man inte hade de fördomarna eller historiska förklarningarna, kunde man faktiskt klassas som avvikande, säger Tatiana Mikhaylova.

Text: Douglas Öhrbom