EU vill minska det ekologiska hotet från städernas ljus

- Det finns knappt några mörka platser kvar i stora delar av Europa och det hotar många ljuskänsliga arter och organismer, säger Annika Jägerbrand lektor i biologi vid Högskolan i Gävle.

Natt i Paris fotograferad från NASAs internationella rymdstation

Natt i Paris fotograferad från NASAs internationella rymdstation

Det ekologiska hotet från ljusföroreningar i Europa har ökat med minst 49 procent fram till 2017 och satellitbilder visar att bara mellan 2014 och 2021 minskade de mörka platserna med fem procent.

Annika Jägerbrand, ledande forskare i ämnet, har länge påtalat att vi behöver restriktioner mot denna överdrivna användning av belysning. Och nu agerar EU med hjälp av Annika Jägerbrands forskning.

- Det har blivit så att olika länder hittar på sina egna lösningar för att minska mängden ljusföroreningar och för att skydda sin natur. Vi har redan mycket ljus överallt och globalt handlar det om en extrem ökning, säger Annika Jägerbrand.

Science Länk till annan webbplats., en av världens högst rankade vetenskapliga tidskrifter, lyfte nyligen de ökande ljusföroreningarna och de stora förändringar i ekosystemen detta medför. Det handlar om allt från ytterligare minskningar av insekter och förlust av livsmiljöer för nattaktiva däggdjur till arters dygnsrytm och påverkan på migrerande arter.


- Vår forskning visar tydligt att ljusföroreningarna påverkar djuren och den biologiska mångfalden, då det stör beteende, migration och reproduktion, säger Annika Jägerbrand.

EU agerar nu

Nu har EU-kommissionens generaldirektorat för miljö Länk till annan webbplats., DG Environment, tagit initiativ till olika begränsningsåtgärder för att skydda miljön och också till att förmedla viktig bakgrundskunskap om ljusföroreningar och deras inverkan på vilda djur och ekosystem

- Detta är mycket bra då det tidigare inte funnits restriktioner för hur man praktiskt ska jobba med att begränsa ljuset. Även de länder som velat jobba med att minska ljusföroreningarna har saknat konkreta och effektiva verktyg.

Tänk att kunna se Vintergatan igen

På grund av industrialisering, urbanisering och befolkningstillväxt har det artificiella ljuset på natthimlen ökat enormt, vilket kommit att innebära att natthimlen för de flesta människor inte längre är mörk.

Vintergatan

Foto: NOIRLab/NSF/AURA, P. Marenfeld

Analysen ovan från NOIRLab Länk till annan webbplats. visar hur ljuset får stjärnorna att försvinna för det mänskliga ögat med en häpnadsväckande hastighet och det snabbare än vad satellitmätningar visar.

- Detta är ett stort globalt problem som skadar miljön och människors hälsa och som inte varit tillräckligt uppmärksammat. Det är glädjande att EU nu agerar, säger Annika Jägerbrand.

Nattlig belysning mycket större ekologiskt hot än vi förstått

Text: Douglas Öhrbom

 

Kontakt

Annika Jägerbrand, profilbild

Annika Jägerbrand

Universitetslektor i biologi

Sidan uppdaterades 2024-08-07